© Shutterstock 

Vad är mindervärdeskomplex? -

Mindervärdeskomplex är en överväldigande känsla av otillräcklighet. Människor som lider av detta psykiska tillstånd kan uppleva ständigt självtvivel, ha låg självkänsla och känna sig osäkra på sig själva.

© Shutterstock 

Svårt att vara positiv -

Personer med mindervärdeskomplex har svårt för att tänka gott om sig själva.

© Shutterstock 

Bristfällig syn -

Dessutom ser de sig själva som på något sätt bristfälliga jämfört med andra. Alla andra människor verkar mycket bättre.

© Shutterstock 

Tillbakadragen och asocial -

Personer med mindervärdeskomplex känner ofta ett behov av att dra sig undan från sociala sammanhang, så pass att de blir så tillbakadragna att de sällan interagerar med andra.

© Shutterstock 

Döljer osäkerhet -

Mindervärdeskomplex kan också uppstå genom att den drabbade överkompenserar eller döljer osäkerhet genom att vara alltför tävlingsinriktad, aggressiv eller arrogant.

© Shutterstock 

Överlägsenhetskomplex -

De hittar ganska ofta fel hos andra och har svårt att erkänna sina egna misstag – klassiska symptom ironiskt nog relaterade till det motsatta överlägsenhetskomplexet, vanligtvis en övertro på ens egna förmågor och bedrifter.

© Shutterstock 

Påverkan på psykisk och fysisk hälsa -

Denna starka känsla av otillräcklighet och osäkerhet kan leda till depression. Personen kommer sannolikt att uppleva en rad oönskade psykiska och fysiska hälsoeffekter.

© Shutterstock 

Vad är lösningen? -

De flesta av oss lider i viss utsträckning av självtvivel någon gång i livet, men det är ofta en mycket situationsbetingad eller övergående upplevelse. Vi tar itu med det och går vidare, använder vår styrka och motivation för att lösa den underliggande orsaken till problemet och vänder oss vanligtvis till vänner och familj för att få stöd i processen. Varför kan då inte alla individer göra detsamma? För att få svar måste vi se över orsakerna till mindervärdeskomplex.

© Shutterstock 

Orsaker till mindervärdeskomplex -

En känsla av underlägsenhet kan bottna i barndomen. Till exempel att konsekvent jämföras ogynnsamt med ett syskon.

© Shutterstock

Missgynnad familj -

Barn från missgynnade familjer kan uppvisa högre grad av låg självkänsla och känslor av otillräcklighet.

© Shutterstock 

Fysiska eller mentala begränsningar -

Fysiska eller psykiska begränsningar som manifesteras i ung ålder, till exempel när ett barn är kortare än genomsnittet eller har begränsad intellektuell kapacitet, kan ge upphov till en känsla av underlägsenhet senare i livet.

© Shutterstock 

Problem hemma -

Mindervärdeskomplex kan också utlösas av olika föräldrastilar och samhälleliga värderingar. En ungdom som faller offer för en förälders stress, irritabilitet, uppgivenhet eller ångest kan utveckla rädsla, tvivel och osäkerhet.

© Shutterstock 

Påverkan av familjeproblem -

Om dessa familjeproblem inte uppmärksammas och åtgärdas kan barnet drivas till dålig självkänsla, problem med att bygga självförtroende och även depression.

© Shutterstock 

Problem som vuxen -

På samma sätt kan trauma och övergrepp som barn upplevt förstärka känslorna av otillräcklighet, vilka kan föras in i vuxenlivet på ohälsosamma sätt.

© Shutterstock 

Påverkan av negativa sociala medier -

Enligt Social Media Victims Law Center (SMVLC) i San Francisco kan effekterna av sociala medier och frekvent internetanvändning ha en negativ långsiktig inverkan på tonåringars psykiska hälsa och allmänna välbefinnande.

© Shutterstock 

Inverkan på tonåringar -

Även om sociala medier kan ha många positiva effekter utpekar studier som granskats av SMVLC till exempel Facebook "som en webbplats för sociala nätverk som lockar ungdomar med sämre självkänsla, men förvärrar problemet eftersom tonåringarna tenderar att jämföra sig med varandra i ännu större utsträckning. Detta kan ge upphov till en ännu sämre och skev självbild."

© Shutterstock 

Flera faktorer att skylla på -

På liknande sätt lyfter Medical News Today fram resultaten av forskning som genomfördes 2022 med hjälp av sociala medier och publicerad av National Library of Medicine, som fann att känslor av underlägsenhet kan bero på flera faktorer, däribland personliga erfarenheter (särskilt negativa), personlighetsdrag, förmågor (bland annat personliga och professionella) samt social interaktion.

© Shutterstock 

Bidragande faktorer -

Studien drar slutsatsen att "faktorer som upplevelser i både barndomen och vuxen ålder, sociala handikapp, fysiska utmaningar och kulturella budskap kan bidra till känslan av underlägsenhet."

© Shutterstock 

Tecken på mindervärdeskomplex -

Tecken på mindervärdeskomplex, förutom de som redan nämnts, inbegriper en tendens att överanalysera komplimanger och kritik.

© Shutterstock 

Söker bekräftelse -

Att ihärdigt söka bekräftelse och beröm från andra tyder på mindervärdeskomplex.

© Shutterstock 

Utstött -

Att dra sig undan från familj, vänner och kollegor, särskilt i sociala situationer, är en annan indikator på att någon förmodligen lider av mindervärdeskomplex.

© Shutterstock 

Innesluten -

Att upprepade gånger fokusera på upprörande tankar och dra sig tillbaka eller sluta sig, känslor av skam, skuld, förlägenhet eller en upplevelse av nederlag är vanliga egenskaper hos personer med mindervärdeskomplex.

© Shutterstock 

Vägs ände -

Dessa personer upplever alltid problem med att nå arbetsrelaterade mål. Med tiden minskar deras upplevda värde av både sig själva och organisationen och så småningom förbises de helt vid löneförhöjningar och befordringar.

© Shutterstock 

Värsta tänkbara scenario -

En person med mindervärdeskomplex antar nästan alltid det värsta om sig själv, andra och olika situationer.

© Shutterstock 

Det är inte en psykisk störning -

Det är viktigt att notera att mindervärdeskomplex inte är en diagnostiserbar psykisk sjukdom. I stället betraktar läkare dålig självkänsla som ett möjligt symptom när de utreder andra psykologiska problem. Dessa inbegriper ångestsyndrom och depressiva störningar.

© Shutterstock 

Behandling och hantering -

Går det att övervinna mindervärdeskomplex? Svaret är ja. Det tar dock tid. I första hand kommer behandlingen att innebära psykoterapi.

© Shutterstock 

Kognitiv beteendeterapi -

Kognitiv beteendeterapi är en form av samtalsterapi som kan hjälpa dig att hantera dina problem genom att förändra ditt sätt att tänka och bete dig. Många former av samtalsterapi är också effektiva för att hjälpa människor att hantera depression och ångestsyndrom.

© Shutterstock 

Psykodynamisk terapi -

Psykodynamisk terapi syftar till att hjälpa människor att hantera negativa känslor och beteenden som har sina rötter i tidigare erfarenheter. Den fokuserar på omedvetna processer som manifesteras i klientens nuvarande beteende.

© Shutterstock 

Stödjande terapi -

Stödjande terapi används ofta för att behandla personer med mindervärdeskomplex. Den fokuserar främst på att ge känslomässigt stöd, uppmuntran och validering under svåra livsförhållanden eller psykologiska utmaningar, och på så sätt förbättra individens sociala funktion.

© Shutterstock 

Så övervinner du mindervärdeskomplex -

Förutom psykoterapi finns det andra sätt du kan befria dig från detta skadliga och försvagande problem.

© Shutterstock 

Positiva affirmationer -

Börja med positiva affirmationer. Det här handlar om att överrösta det negativa genom att tala om för dig själv hur värdefull, begåvad, etc. du är. Gör detta framför en spegel. Det är ett fantastiskt sätt att börja dagen på!

© Shutterstock 

Skriva dagbok -

Dagboksskrivande är en beprövad metod för att ta itu med psykisk oro. Skriv ned dagliga, genuina känslor om dig själv. Genom att göra det kan du identifiera underliggande negativa egenskaper samtidigt som du internaliserar mer positiva tankar.

© Shutterstock 

Umgås med rätt personer -

Att förvisa ett mindervärdeskomplex handlar också om att handplocka dina vänner och be om stöd när det behövs.

© Shutterstock 

Livsomvälvande ögonblick -

Genom att känna igen symptomen, ha pålitligt stöd och vid behov söka professionell vård är det möjligt att påbörja en radikal förändring av hur du uppfattar dig själv.

Källor: (WebMD) (American Psychological Association) (SMVLC) (Medical News Today) (National Library of Medicine) (Psychology Today)

Se även: Så välkomnar du förändring i livet

© Shutterstock