© Shutterstock

Funktionsförmåga -

Personer med funktionell neurologisk symtomstörning har svårare att leva ett normalt liv. Förvirrande nog finns det ingen fysisk förklaring till symtomen.

© Shutterstock

Ingen förklaring -

Avsaknaden av en förklaring till symtomen vid FNS gör det svårt för de drabbade att helt förstå sina utmaningar.

© Shutterstock

Nervsystemet -

Vid FNS ger fysiska och psykiska stressfaktorer upphov till symtom i nervsystemet. De uppstår trots att det inte finns något mekaniskt fel i nervsystemet självt.

© Shutterstock

Utlösande faktorer -

Tidigare fysiska eller psykiska trauman är de främsta utlösande faktorerna vid FNS. Det verkar vara ett slags skyddsmekanism för både kropp och själ.

© Shutterstock

Konversionsstörning -

FNS är samma sak som konversionsstörning, som det tidigare hette. Freud beskrev konversionsstörning som en typ av hysteri år 1900.

© Getty Images

Konversionsstörning -

Enligt Freud representerade konversionsstörning den fysiska manifestationen av något omedvetet och meningsfullt; en somatisk form av språk som bör tolkas.

© Shutterstock

Hjärnavbildning -

Funktionell hjärnavbildning har gjort det lättare för dagens vårdpersonal att förstå tillståndet. Namnet ändrades till FNS som ett erkännande av den kliniska beskrivningen och acceptansen av det som kallades konversionsstörning.

© Shutterstock

Kärt barn har många namn -

FNS kan också kallas funktionell neurologisk störning, funktionell rörelsestörning, konversionsstörning, psykogena anfall/rörelsestörning, dissociativa anfall/motoriska störningar och icke-epileptiska anfall.

© Shutterstock

Typer: FNS med anfall -

Icke-epileptiska anfall kan förekomma hos personer med FNS, liksom psykogena icke-epileptiska anfall. Det kan finnas andra orsaker till anfallen, men personer med FNS som har krampanfall räknas ändå till denna grupp.

© Shutterstock

Motorisk FNS -

De som får symtom som förlamning och andra rörelseproblem sägs lida av motorisk FNS.

© Shutterstock

Andra slags FNS -

Andra har inga rörelseproblem men har problem med andra neurologiska funktioner, såsom känsel, tal och kognition.

© Shutterstock

Symtom -

Personer med FNS kan ha symtom som hörselnedsättning, svaghet i ben eller armar, skakningar, tics, muskelstelhet, värk vid rörelse, dålig balans eller muskelsammandragningar.

© Shutterstock

Symtom -

Förvirring, minnesförlust, domningar, trötthet, kronisk huvudvärk, synförändringar eller sluddrigt tal kan också förekomma vid FNS.

© Shutterstock

Riskgrupper -

Människor löper högre risk att utveckla FNS om de har upplevt psykiska eller fysiska trauman, i synnerhet övergrepp i barndomen,
dysfunktionella familjeförhållanden, sexuella övergrepp, exponering för våld, infektionssjukdomar, fysiska skador, ångest och depression.

© Shutterstock

Inte bara kopplat till psykiatriska problem -

Det är dock inte bara personer som har drabbats av den här typen av trauma som utvecklar FNS. Även andra som inte har haft ångest, depression eller psykologiska problem tidigare kan också utveckla det.

© Shutterstock

Störningar -

Störningar eller förändringar i hur hjärnan fungerar på strukturell, cellulär eller metabolisk nivå kan också ge upphov till FNS. Ofta är dock den utlösande faktorn för de resulterande symtomen inte identifierbar.

© Shutterstock

Hjärnfunktion -

FNS skiljer sig från tillstånd som stroke, multipel skleros, infektion eller skada eftersom det är kopplat till hjärnans funktion, medan det i de andra fallen förekommer skador på hjärnans struktur.

© Shutterstock

Flera mekanismer -

Flera olika mekanismer i hjärnan kan vara inblandade, till exempel de delar som styr musklernas och sinnenas funktion. Det rör sig dock inte om någon sjukdom.

© Shutterstock

Diagnos -

Det finns inget standardtest för att avgöra huruvida en person har FNS eller inte. Man undersöker specifika mönster och symboler och ofta medverkar en neurolog i diagnostiseringen.

© Shutterstock

Läkarundersökning -

Vårdgivaren kanske vill utföra en fysisk undersökning för att utesluta andra neurologiska sjukdomar eller tillstånd.

© Shutterstock

Diagnostiska kriterier i DSM-5 -

Kriterierna i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), publicerad av American Psychiatric Association, kan jämföras med dina symtom.

© Shutterstock

Behandling: arbetsterapi -

Om du har begränsad rörelseförmåga kan en sjukgymnast eller arbetsterapeut hjälpa dig att återfå musklernas flexibilitet och styrka. Regelbunden träning kan resultera i ökad rörlighet med tiden.

© Shutterstock

Talterapi -

Om du har talproblem till följd av FNS kan du vända dig till en logoped. Han eller hon kan hjälpa dig både med talet och att återfå självförtroendet.

© Shutterstock

Stresslindring -

Skonsam fysisk aktivitet, lätta rörelser, andningsövningar och distraktionstekniker som musik eller att prata med någon kan vara till hjälp.

© Shutterstock

Kognitiv beteendeterapi (KBT) -

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en typ av psykoterapi. Personer får hjälp att identifiera negativa eller felaktiga tankemönster och lär sig att reagera på situationer på annorlunda sätt.

© Shutterstock

Kognitiv beteendeterapi (KBT) -

KBT kan hjälpa människor att hantera stressiga livssituationer och reagera mer effektivt på dem. Personer med interpersonella problem, en historia av trauma och icke-epileptiska anfall kan dra särskilt stor nytta av KBT.

© Shutterstock

Åtgärd av andra psykiska problem -

Symtom på neurologiska störningar kan förvärras av depression, ångest och/eller andra psykiska problem. När man tar itu med dessa störningar med rätt behandling kan man få en positiv dominoeffekt.

© Shutterstock

Läkemedel -

Medicinering är tyvärr inte effektivt vid FNS och det finns för närvarande inga läkemedel som är godkända av FDA för behandling av FNS. Om du lider av andra psykiska problem kan medicinering för dessa vara till hjälp.

© Shutterstock

Regelbundna kontroller -

Genom att gå på regelbundna kontroller kan du också göra eventuella nödvändiga ändringar i behandlingsplanen och hålla koll på förändrade eller nya symtom.

Källor: (Healthline) (Mayo Clinic) (Neurological Council of WA) (Patient.info)

© Shutterstock