




























SE ÄVEN
SE IGEN
© Shutterstock
0 / 29 Fotos
Psykologiskt verktyg - Stress-sårbarhetsmodellen är ett psykologiskt verktyg som ibland används för att förklara uppkomsten av olika psykiska sjukdomar.
© Shutterstock
1 / 29 Fotos
Två faktorer - Enligt teorin finns det två huvudfaktorer som kan ligga till grund för uppkomsten av psykisk sjukdom: biologisk sårbarhet och stress.
© Shutterstock
2 / 29 Fotos
Årtionden på nacken
- Modellen utvecklades första gången 1977 av psykologerna Joseph Zubin och Bonnie Spring. De försökte hitta ett sätt att förklara varför vissa människor lider av schizofreni.
© Shutterstock
3 / 29 Fotos
Många tillämpningar
- Trots att den utvecklades för ett specifikt syfte har stress-sårbarhetsmodellen sedan dess blivit ett populärt verktyg för att förklara uppkomsten av ett brett spektrum psykiatriska tillstånd.
© Shutterstock
4 / 29 Fotos
Kritiker
- Modellen har dock även sina kritiker. I synnerhet har stress-sårbarhetsmodellen fått kritik för att överbetona genetikens roll inom mental hälsa.
© Shutterstock
5 / 29 Fotos
Så fungerar det - Vi tar en titt på hur teorin faktiskt fungerar. Som tidigare nämnts framhålls två variabler när det kommer till sannolikheten för psykisk ohälsa.
© Shutterstock
6 / 29 Fotos
Biologisk sårbarhet - Den första är biologisk sårbarhet. Det kan handla om allt från att ha psykiska besvär i släkten till att ha upplevt trauma eller motgångar som barn.
© Shutterstock
7 / 29 Fotos
Stress - Den andra är stress. Detta innefattar alla livshändelser som kan anses vara stressande, som förlust av en närstående, missbruksproblem eller att bli uppsagd från jobbet.
© Shutterstock
8 / 29 Fotos
På ett spektrum - Båda dessa variabler finns på ett spektrum. Hur de interagerar med varandra avgör om någon kan ha problem med sin mentala hälsa.
© Shutterstock
9 / 29 Fotos
Låg biologisk sårbarhet - Enligt modellen skulle en person med låg biologisk sårbarhet sannolikt behöva uppleva en betydande mängd stress innan de börjar uppvisa symptom på psykisk ohälsa.
© Shutterstock
10 / 29 Fotos
Hög biologisk sårbarhet
- Däremot skulle någon som är mer biologiskt sårbar – kanske på grund av psykisk sjukdom i släkten eller prenatala komplikationer – ha lägre stresströskel.
© Shutterstock
11 / 29 Fotos
Enkelt sammanfattat
- Med andra ord är biologiskt sårbara människor mer benägna att påverkas av miljömässiga stressfaktorer. Således kan de börja visa symptom.
© Shutterstock
12 / 29 Fotos
Kritik
- Som tidigare nämnts är inte alla psykologer förtjusta i stress-sårbarhetsmodellen, trots att den är relativt vanlig på området.
© Shutterstock
13 / 29 Fotos
Huvudsakligt bekymmer
- Viktig kritik som riktats mot teorin är bland annat att fokuset på biologisk sårbarhet är försvagande för många som lider av psykisk ohälsa.
© Shutterstock
14 / 29 Fotos
Försvagande
- Det är förståeligt att personer som kämpar med psykisk sjukdom kan tappa hoppet om de får höra att deras kamp till stor del är ett resultat av deras genetik.
© Shutterstock
15 / 29 Fotos
I andra fall
- Å andra sidan kan vissa tycka att det är lugnande att få veta att deras biologi åtminstone delvis ligger bakom deras psykiska problem.
© Shutterstock
16 / 29 Fotos
Skyddande faktorer
- Hur som helst är det viktigt att notera att så kallade "skyddande faktorer" kan bidra till att minska både stress och biologisk sårbarhet och därmed minska risken för psykisk ohälsa.
© Shutterstock
17 / 29 Fotos
Exempel
- Exempel på skyddande faktorer är att ha ett starkt stödsystem med flera individer som kommunicerar på ett hälsosamt sätt, en hälsosam livsstil, strukturerade dagliga rutiner och att leva ett relativt stressfritt liv.
© Shutterstock
18 / 29 Fotos
Stärka skyddsfaktorerna - Oavsett om du tror att du kan löpa hög risk att utveckla psykisk ohälsa eller inte är det alltid en bra idé att stärka dina skyddsfaktorer.
© Shutterstock
19 / 29 Fotos
Utvärdera stressfaktorerna
- Du kan med fördel börja med att utvärdera de nuvarande stressfaktorerna i ditt liv. Sedan kan du se vilka samhällsresurser som finns tillgängliga för att lätta den bördan.
© Shutterstock
20 / 29 Fotos
Osäker livsmedelsförsörjning - I det rådande ekonomiska klimatet, till exempel, kämpar många ekonomiskt. Osäker livsmedelsförsörjning är en stressfaktor för många fler i dag än tidigare.
© Shutterstock
21 / 29 Fotos
Samhällsstött jordbruksprogram
- Om du befinner dig i den situationen kan du överväga ett samhällsstött jordbruksprogram. Dessa erbjuder frukt- och grönsakslådor varje vecka, ibland till kraftigt rabatterat pris.
© Shutterstock
22 / 29 Fotos
Stödsystem
- Det är också en bra idé att utvärdera ditt stödsystem. Fundera på människorna omkring dig och fråga dig om du verkligen kan lita på dem och om de stöttar dig.
© Shutterstock
23 / 29 Fotos
Känner du att du saknar stöd?
- Om du känner att du inte får tillräckligt stöd av andra (kanske finns du alltid där för dina vänner, men det är sällan de ställer upp för dig) kan det vara dags att leta någon annanstans.
© Shutterstock
24 / 29 Fotos
Stödgrupper
- Stöd- eller terapigrupper är ett bra alternativ om du vill prioritera din läkning samtidigt som du främjar närhet och gemenskap med andra.
© Shutterstock
25 / 29 Fotos
Hobbyer
- Slutligen är det en viktig skyddsfaktor att utöva dina hobbyer. Om det enda du gör är att arbeta, äta och sova kan det vara dags att ruska om tillvaron lite.
© Shutterstock
26 / 29 Fotos
Exempel
- Vissa tycker att konstskapande är ett bra känslomässigt utlopp. Andra tycker att motion eller lagsporter gör gott.
© Shutterstock
27 / 29 Fotos
Maximera nyttan
- Oavsett hobby är det viktigt att du tar reda på hur du bäst kan ägna dig åt den, så att den gör största möjliga nytta. Källor: (Verywell Mind) (My Good Brain)
© Shutterstock
28 / 29 Fotos
© Shutterstock
0 / 29 Fotos
Psykologiskt verktyg - Stress-sårbarhetsmodellen är ett psykologiskt verktyg som ibland används för att förklara uppkomsten av olika psykiska sjukdomar.
© Shutterstock
1 / 29 Fotos
Två faktorer - Enligt teorin finns det två huvudfaktorer som kan ligga till grund för uppkomsten av psykisk sjukdom: biologisk sårbarhet och stress.
© Shutterstock
2 / 29 Fotos
Årtionden på nacken
- Modellen utvecklades första gången 1977 av psykologerna Joseph Zubin och Bonnie Spring. De försökte hitta ett sätt att förklara varför vissa människor lider av schizofreni.
© Shutterstock
3 / 29 Fotos
Många tillämpningar
- Trots att den utvecklades för ett specifikt syfte har stress-sårbarhetsmodellen sedan dess blivit ett populärt verktyg för att förklara uppkomsten av ett brett spektrum psykiatriska tillstånd.
© Shutterstock
4 / 29 Fotos
Kritiker
- Modellen har dock även sina kritiker. I synnerhet har stress-sårbarhetsmodellen fått kritik för att överbetona genetikens roll inom mental hälsa.
© Shutterstock
5 / 29 Fotos
Så fungerar det - Vi tar en titt på hur teorin faktiskt fungerar. Som tidigare nämnts framhålls två variabler när det kommer till sannolikheten för psykisk ohälsa.
© Shutterstock
6 / 29 Fotos
Biologisk sårbarhet - Den första är biologisk sårbarhet. Det kan handla om allt från att ha psykiska besvär i släkten till att ha upplevt trauma eller motgångar som barn.
© Shutterstock
7 / 29 Fotos
Stress - Den andra är stress. Detta innefattar alla livshändelser som kan anses vara stressande, som förlust av en närstående, missbruksproblem eller att bli uppsagd från jobbet.
© Shutterstock
8 / 29 Fotos
På ett spektrum - Båda dessa variabler finns på ett spektrum. Hur de interagerar med varandra avgör om någon kan ha problem med sin mentala hälsa.
© Shutterstock
9 / 29 Fotos
Låg biologisk sårbarhet - Enligt modellen skulle en person med låg biologisk sårbarhet sannolikt behöva uppleva en betydande mängd stress innan de börjar uppvisa symptom på psykisk ohälsa.
© Shutterstock
10 / 29 Fotos
Hög biologisk sårbarhet
- Däremot skulle någon som är mer biologiskt sårbar – kanske på grund av psykisk sjukdom i släkten eller prenatala komplikationer – ha lägre stresströskel.
© Shutterstock
11 / 29 Fotos
Enkelt sammanfattat
- Med andra ord är biologiskt sårbara människor mer benägna att påverkas av miljömässiga stressfaktorer. Således kan de börja visa symptom.
© Shutterstock
12 / 29 Fotos
Kritik
- Som tidigare nämnts är inte alla psykologer förtjusta i stress-sårbarhetsmodellen, trots att den är relativt vanlig på området.
© Shutterstock
13 / 29 Fotos
Huvudsakligt bekymmer
- Viktig kritik som riktats mot teorin är bland annat att fokuset på biologisk sårbarhet är försvagande för många som lider av psykisk ohälsa.
© Shutterstock
14 / 29 Fotos
Försvagande
- Det är förståeligt att personer som kämpar med psykisk sjukdom kan tappa hoppet om de får höra att deras kamp till stor del är ett resultat av deras genetik.
© Shutterstock
15 / 29 Fotos
I andra fall
- Å andra sidan kan vissa tycka att det är lugnande att få veta att deras biologi åtminstone delvis ligger bakom deras psykiska problem.
© Shutterstock
16 / 29 Fotos
Skyddande faktorer
- Hur som helst är det viktigt att notera att så kallade "skyddande faktorer" kan bidra till att minska både stress och biologisk sårbarhet och därmed minska risken för psykisk ohälsa.
© Shutterstock
17 / 29 Fotos
Exempel
- Exempel på skyddande faktorer är att ha ett starkt stödsystem med flera individer som kommunicerar på ett hälsosamt sätt, en hälsosam livsstil, strukturerade dagliga rutiner och att leva ett relativt stressfritt liv.
© Shutterstock
18 / 29 Fotos
Stärka skyddsfaktorerna - Oavsett om du tror att du kan löpa hög risk att utveckla psykisk ohälsa eller inte är det alltid en bra idé att stärka dina skyddsfaktorer.
© Shutterstock
19 / 29 Fotos
Utvärdera stressfaktorerna
- Du kan med fördel börja med att utvärdera de nuvarande stressfaktorerna i ditt liv. Sedan kan du se vilka samhällsresurser som finns tillgängliga för att lätta den bördan.
© Shutterstock
20 / 29 Fotos
Osäker livsmedelsförsörjning - I det rådande ekonomiska klimatet, till exempel, kämpar många ekonomiskt. Osäker livsmedelsförsörjning är en stressfaktor för många fler i dag än tidigare.
© Shutterstock
21 / 29 Fotos
Samhällsstött jordbruksprogram
- Om du befinner dig i den situationen kan du överväga ett samhällsstött jordbruksprogram. Dessa erbjuder frukt- och grönsakslådor varje vecka, ibland till kraftigt rabatterat pris.
© Shutterstock
22 / 29 Fotos
Stödsystem
- Det är också en bra idé att utvärdera ditt stödsystem. Fundera på människorna omkring dig och fråga dig om du verkligen kan lita på dem och om de stöttar dig.
© Shutterstock
23 / 29 Fotos
Känner du att du saknar stöd?
- Om du känner att du inte får tillräckligt stöd av andra (kanske finns du alltid där för dina vänner, men det är sällan de ställer upp för dig) kan det vara dags att leta någon annanstans.
© Shutterstock
24 / 29 Fotos
Stödgrupper
- Stöd- eller terapigrupper är ett bra alternativ om du vill prioritera din läkning samtidigt som du främjar närhet och gemenskap med andra.
© Shutterstock
25 / 29 Fotos
Hobbyer
- Slutligen är det en viktig skyddsfaktor att utöva dina hobbyer. Om det enda du gör är att arbeta, äta och sova kan det vara dags att ruska om tillvaron lite.
© Shutterstock
26 / 29 Fotos
Exempel
- Vissa tycker att konstskapande är ett bra känslomässigt utlopp. Andra tycker att motion eller lagsporter gör gott.
© Shutterstock
27 / 29 Fotos
Maximera nyttan
- Oavsett hobby är det viktigt att du tar reda på hur du bäst kan ägna dig åt den, så att den gör största möjliga nytta. Källor: (Verywell Mind) (My Good Brain)
© Shutterstock
28 / 29 Fotos
Vad är stress-sårbarhetsmodellen?
Teorin om uppkomsten av psykiska sjukdomar
© Shutterstock
År 1977 kom två psykologer vid namn Joseph Zubin och Bonnie Spring med en modell som de trodde kunde förklara varför vissa människor utvecklar schizofreni. Modellen baserades på interaktionen mellan två variabler som finns hos varje person: biologisk sårbarhet och miljömässiga stressfaktorer. Även om modellen från början utvecklades för att förklara schizofreni har den sedan dess använts för att analysera uppkomsten av ett flertal psykiska sjukdomar. Det är dock inte alla psykologer som skriver under på den.
Nyfiken? Kolla in det här galleriet för att ta reda på mer.
REKOMMENDERAT FÖR DIG



































MEST LÄST
- SISTA dagen
- TIMMEN
- VECKAN