© Getty Images

Alla sinnen -

Människor har länge känt till den viktiga roll som luktsinnet spelar för livet i största allmänhet. Liksom andra däggdjur förlitar vi oss på vårt luktsystem för att bedöma omgivningen. Det gör att vi kan avgöra om maten är säker att äta, till exempel.

© Shutterstock

Överlevnadsverktyg -

Luktsinnet hjälper oss att identifiera potentiella faror, till exempel rök. När vi upptäcker dessa hot varnar vårt limbiska system oss omedelbart för faran.

© Shutterstock

Meddelande till hjärnan -

Dr Brett Osborn, neurokirurg vid St. Mary's Medical Center i West Palm Beach i Florida, förklarar att luktsinnet är direkt kopplat till det limbiska systemet, som är den del av hjärnan som styr känslor och instinkter. Detta förklarar varför vi ofta drivs att fly från upplevda hot som kemisk exponering.

© Shutterstock

Nostalgi -

Dr Osborn betonar att den starka kopplingen mellan det limbiska systemet och luktsinnet förklarar varför lukter är så starkt kopplade till minnet. "Lukter frammanar ofta minnen" säger han.

© Shutterstock

Doften av jul - De kan också framkalla starka känslor, både positiva och negativa. Detta förklarar varför julen ofta skapar ett slags nostalgi, utlöst av alla välbekanta dofter, som tallbarr och bakkryddor.

© Shutterstock

Känsloframkallande dofter -

Eller hur levande minnen kan utlösas av doften av en välbekant parfym, som omedelbart för tankarna till en älskad person, eller doften av en maträtt som omedelbart frammanar minnen av fina familjestunder.

© Shutterstock

Kopplingen till hjärnan -

Luktsinnet triggar hjärnans komplexa luktnätverk. När vi andas in doften av en ros, till exempel, plockar receptorer i näsan upp de olika molekylerna som skapar denna doft.

© Shutterstock

Så fungerar det -

Denna information skickas till flera regioner i hjärnan, bland annat luktbulben, luktbarken, hippocampus, thalamus och orbitofrontala cortex, som hjälper oss att bearbeta lukten.

© Getty Images

Så fungerar det -

I luktsystemet rymmer varje näshåla speciella celler som kan upptäcka olika lukter. När luktmolekyler stimulerar det skickas nervsignaler till hjärnan, där lukterna analyseras och kopplas till känslor och minnen.

© Getty Images

Minneskoppling -

För att identifiera rosens doft, till exempel, tar vi hjälp av minnet av dess unika mönster av luktmolekyler från tidigare upplevelser.

© Getty Images

Försämrad funktion -

Eftersom luktsinnet är nära sammankopplat med hjärnans funktion har det studerats i flera år. Forskare har funnit att luktsinnet, precis som hörsel och syn, tenderar att försämras när vi åldras, vilket ofta korrelerar med försämrad kognitiv förmåga.

© Shutterstock

Försämrad funktion -

Många människor får sämre luktsinne när de blir äldre. Äldre vuxna kan ha svårt att identifiera eller skilja mellan olika lukter och i vissa fall kan de tappa förmågan att notera lukter helt och hållet.

© Shutterstock

Kognitiv försämring -

Om det inte finns någon tydlig medicinsk orsak kan ett nedsatt luktsinne vara ett tidigt varningstecken på kognitiv försämring. Studier visar att äldre vuxna som har svårt att identifiera välbekanta lukter löper dubbelt så stor risk att utveckla demens inom fem år jämfört med personer med ett välfungerande luktsinne.

© Shutterstock

Kognitiv försämring -

Svårigheter att identifiera lukter är också vanligt bland personer med neurodegenerativa tillstånd, såsom Alzheimers sjukdom.

© Shutterstock

Nya fynd -

En nyligen genomförd studie av forskare vid University of Navarra i Spanien, baserad på kopplingen mellan lukt och hjärnfunktion, visar att en specifik doft kan bidra till att bromsa den kognitiva försämringen i samband med Alzheimers sjukdom.

© Shutterstock

Potentialen hos mentol -

Forskarna fann att när möss med Alzheimers sjukdom andades in mentol förbättrades deras kognitiva förmågor. Studieteamet anser att detta belyser potentialen för användning av specifika dofter i behandling av Alzheimers.

© Shutterstock

Vassare -

Tidigare forskning har visat att inandning av mentol ökade immunsvaret hos möss. Nu har forskare visat att mentol också kan förbättra den kognitiva funktionen hos dessa djur, vilket bekräftats genom en rad laboratorietester.

© Getty Images

Lovande resultat -

Hos möss med Alzheimers sjukdom stoppade en sex månader lång mentolbehandling kognitiv och minnesrelaterad försämring. Vidare tyder studien på att mentol normaliserade nivåerna av det inflammatoriska proteinet interleukin-1-beta (IL-1β) i hjärnan.

© Getty Images

Hämma inflammation -

IL-1β är ett protein som spelar en avgörande roll i kroppens inflammatoriska svar. Inflammation är en naturlig försvarsmekanism, men överdriven inflammation kan vara skadlig.

© Getty Images

Inflammation och åldrande -

När vi åldras uppstår en obalans, med en överproduktion av pro-inflammatoriska molekyler och en minskning av antiinflammatoriska dito. Denna kroniska inflammation kan skada flera system, bland annat det kardiovaskulära, nerv- och metabola systemet, vilket påskyndar åldrandeprocessen.

© Shutterstock

Rätt kemi -

Det är anledningen till att forskare känner sig hoppfulla om mentolens potential. Den kemiska föreningen har visat sig vara effektiv för att minska inflammation, stödja immunförsvaret och stimulera hjärnbanorna och erbjuder därmed ett lovande tillvägagångssätt för behandling av kognitiv försämring.

© Getty Images

Fler tester -

Förutom mentolmetoden observerade forskare liknande effekter genom att artificiellt minska antalet T-reglerande celler (Treg), som normalt undertrycker immunaktiviteten.

© Shutterstock

Effektiva metoder -

Neuroforskaren Ana García-Osta från Center for Applied Medical Research (CIMA) i Spanien säger att både mentolmetoden och minskningen av Treg-celler sänkte IL-1β-nivåerna, ett protein som är förknippat med kognitiv försämring.

© Shutterstock

Positivt för alla -

Forskare fann att de kognitiva förbättringarna inte var begränsade till möss med Alzheimers. Blockering av detta protein med ett läkemedel som används för vissa autoimmuna sjukdomar förbättrade också den kognitiva funktionen hos friska möss.

© Getty Images

Anslutna system -

Eftersom sjukdomar som Alzheimers, Parkinsons och schizofreni har kopplats till nedsatt luktsinne är denna studie ett "viktigt led i att förstå hur immunsystemet, det centrala nervsystemet och luktsinnet är sammankopplade" säger immunologen Noelia Casares från CIMA.

© Shutterstock

Alzheimers och vidare -

"Resultaten tyder på att lukter och immunmodulatorer kan spela en viktig roll i förebyggande och behandling av Alzheimers och andra sjukdomar kopplade till det centrala nervsystemet" framhåller Casares.

© Shutterstock

Ytterligare forskning -

Även om denna nya forskning visar lovande resultat betonar författarna att fler studier behövs på både möss och människor.

© Shutterstock

Under tiden -

Befintliga evidens tyder på att luktträning redan kan ge positiva resultat. Detta går ut på att man regelbundet luktar på en mängd starka dofter från olika kategorier, såsom blommor (ros), frukt (citron), örter (eukalyptus) och kryddor (kryddnejlika).

© Shutterstock

Luktträning -

Deltagarna kan bli ombedda att identifiera, upptäcka eller helt enkelt fokusera på dessa lukter. Sessionerna bör genomföras dagligen i flera månaders tid, och minst tre månader rekommenderas för äldre vuxna.

© Shutterstock

Hjärnhälsa -

En nyligen genomförd studie om luktträning bland äldre vuxna visade att det inte bara förbättrade deras förmåga att identifiera lukter, utan också förbättrade andra kognitiva färdigheter. Till exempel uppvisade de som genomgick luktträning bättre verbalt flyt, som att namnge saker kopplade till en viss kategori, jämfört med kontrolldeltagare som gjorde Sudokuövningar.

Källor: (ScienceAlert) (The Conversation) (Medical News Today) (Incite Health)

© Getty Images