Därför föll Berlin muren -

Kommunistblocket kallas ofta den del av världen som efter andra världskriget hade, och i vissa fall fortfarande har ett statsskick grundat på kommunistisk ideologi. När man i Europa talar om kommunistblocket menar man ofta Sovjetunionen och dess östeuropeiska så kallade satellitstater, men det kan även inkludera länder i delar av Asien.

På lördag är det 30 år sedan Berlin muren började att rivas med stor entusiasm och viljestyrka ifrån människor som krävde förändring,. Idag ser världen verkligt annorlunda ut, och kanske inte riktigt så som folk hade hoppats på. Därför är det en god idé att blicka tillbaka och besöka de händelser som till stor del bidrog till att kommunismen i Europa avstannade och diverse länder godtog parlamentarisk demokrati som styrelseform. Kan dagens samhälle genomgå en liknande revolution?

Bläddra igenom det här galleriet för att lära dig mer om kommunismens fall och kanske inspireras av den viljestyrkan som ledde till de opponerande revolutionerna och ett nytt Europa i slutet av 80-talet.

© Reuters

Ungerska revolutionen - Kommunismens fall började faktiskt långt före de beryktade händelserna 1989. De första sprickorna i muren dök upp i november 1956 när sovjetiska styrkor invaderade Ungern för att krossa det som blivit känt som den ungerska revolutionen. (Foto: Wikimedia/CC BY-SA 3.0)

© Wikimedia/Creative Commons

Prag-våren - Den så kallade Prag-våren var en period av politisk liberalisering och reformering i Tjeckoslovakien, som brutalt undertrycktes i augusti 1968 när Sovjetunionen och andra medlemmar i Warszawa-pakten invaderade landet.

© Getty Images

Solidaritet i Polen - "Solidaritet" var den första fackföreningen i Warszawapakten som inte kontrollerades av ett kommunistiskt parti. Det grundades i september 1980 på Leninvarvet i Gdańsk under ledning av Lech Wałęsa.

© x

Solidaritetsrörelsen - Solidaritetsrörelsen framkom som en reaktion på den politik som infördes av det polska kommunistpartiet. Varvsarbetarna strejkade och krävde en löneförhöjning och detta spred sig snabbt över hela landet. På bilden: Lech Wałęsa under strejken vid Lenins varv, augusti 1980. (Foto: Wikimedia/CC BY-SA 3.0 PL)

© Wikimedia/Creative Commons

Början på slutet av kommunismen i Östeuropa - Den polska regeringen införde så småningom krigslagar (på bild), som bidrog till slutet på solidaritetsrörelsen, men rörelsen hade redan undergrävt Sovjetunionens makt och inflytande. Trots dess ultimata misslyckande var rörelsen början på kommunismens slut i Östeuropa.

© Getty Images

Mikhail Gorbatjov - I mars 1985 blev Michail Gorbatjov Sovjetunionens ledare. Han insåg att det behövdes reformer och införde "perestrojka" (ekonomisk omstrukturering, till exempel konkurrens i näringslivet) och glasnost (öppenhet). (Foto: Wikimedia/CC BY-SA 3.0)

© Wikimedia/Creative Commons

Perestroika and glasnost - Perestrojka var bokstavligen en bred politik för ekonomisk omstrukturering - och glasnost var ett uttryck för ett nytt fritänkande, som uppmuntrade vanliga ryska medborgare att öppet uttrycka sina oro och sitt missnöje med regimen.

© Getty Images

Ekonomisk reform - Nu talade människor öppet om centralregeringen och Gorbatjovs mål att nå en bred publik. Det satte press på byråkraterna att godkänna hans avsedda ekonomiska reformer. Med tiden visade det sig att policyn nått sin avsedda effekt, men saker började snart gå över styr. (Foto: Wikimedia/CC BY-SA 3.0)

© Wikimedia/Creative Commons

Glasnost - Medan glasnost uppenbarligen förespråkade öppenhet och politisk kritik, tilläts dessa endast inom ett smalt spektrum som dikterades av staten. Befolkningen i östblocket utsattes fortfarande hård övervakning och politiskt förtryck.

© Getty Images

Demokratisering - När fler och fler ryssar omfamnade Gorbatjovs idé om "demokratizatsiya" (demokratisering) - och insåg att han inte skulle slå ner på deras nyligen vunna yttrandefrihet - uppmanade Sovjetunionens ledare att länder i centrala och sydöstra Europa skulle imitera perestrojka och glasnost i sina egna länder. (Foto: Wikimedia/CC BY-SA 3.0 DE)

© Wikimedia/Creative Commons

Liberalisering - Reformister i Ungern och Polen präglades av den våg av liberalisering som spridits från öst. (Under mitten av 1980-talet fortsatte Polens solidaritetsrörelse enbart som en underjordisk organisation, men en annan våg av landsomfattande strejker 1988 tvingade regeringen att öppna en dialog med Lech Wałęsa). (Foto: Wikimedia/CC0 1.0)

© Wikimedia/Creative Commons

Tillkännager användning av våld - I början av juli 1989 förbjöd Michail Gorbatjov
användningen av våld mot andra östblock-länder.

© BrunoPress

Slutet på enpartistyret i Polen - Efter att samtal förts mellan solidaritet och kommunistiska myndigheter, under ledning av första generalsekreterare Wojciech Jaruzelski, utsågs en icke-kommunist (på bilden tillsammans med Rumäniens ledare Nicolae Ceauşescu), Tadeusz Mazowiecki till Polens premiärminister vilket Sovjetunionen inte protesterade emot. Fem dagar senare, den 24 augusti 1989, tillkännagav Polens parlament slutet på mer än 40 års enpartistyre.

© Public Domain

Icke-kommunistisk regering -

Efter Polen blev Ungern det nästa landet att byta till en icke-kommunistisk regering.

© Wikimedia/Creative Commons

Gränskontrollen i Ungern - Ungern hade redan börjat nedmontera järnridån. I april 1989 beordrade den ungerska regeringen att elen skulle stängas av på det 24 mil långa taggtrådsgränsen som skiljde Ungern och Österrike åt.

© Reuters

Öppen gräns - Följande månad började gränspolisen montera ner staketet. En öppen gräns innebar att det var lättare för ungrare att åka till Österrike för varor och tjänster. Bild: Gränsen som den ser ut idag.

© Getty Images

Slutet på den sovjetiska ockupationen av Ungern -

© Wikimedia/Creative Commons

DDR - Den tyska demokratiska republiken (DDR) var en stat som etablerades av Sovjet 1949 på ett territorium som var ockuperat av dem efter det andra världskrigets slut.

© Getty Images

Västra Berlin - Den sovjetiska zonen omgav den västra delen av Berlin men inkluderade den inte. Det resulterade i att Västberlin förblev självständigt och påverkades inte av DDR:s lagar.

© Getty Images

Berlinmuren - Som en satellitstat till Sovjetunionen, blev Östtyskland den mest framgångsrika ekonomin i östblocket. Emigration till väst var dock ett stort problem. För att förhindra massutvandring förstärkte regeringen sin västra gräns och byggde Berlinmuren, 1961.

© Getty Images

Avskräckande - Under 28 år visade DDR:s kraftigt bevakade västgräns och Berlinmuren, betydande och avskräckande exempel för alla som ville fly ifrån kommunismen. (Foto: Wikimedia/CC BY-SA 3.0)

© Wikimedia/Creative Commons

Hindra flödet - Men Ungerns öppna gräns innebar att mer än 30 000 östtyskar rymt till väst under 1989. För att hindra flödet förnekade DDR så småningom folk att resa till Ungern.

© Getty Images

Tjeckoslovakiens gräns stängs - När Ungerns gräns stängdes igen, gjorde det Tjeckoslovakien till den enda grannstaten som östtyskarna kunde fly till. Den 3:e oktober stängde myndigheterna också den gränsen. På bild: gränsen idag.

© Shutterstock

Östtyskland faller samman - Nu tittade hela världen på de betydelsefulla händelserna som utvecklades i Östeuropa. Gorbatjov träffade den östtyske ledaren Erich Honecker (på bild), som förblev motståndare till den interna reformen: Honecker deponerades senare av Egon Krenz. Gränsen till Tjeckoslovakien öppnades igen den 1 november 1989. (Foto: Wikimedia/CC BY-SA 3.0 DE)

© Wikimedia/Creative Commons

Berlinmurens fall - De östtyska myndigheterna reagerade till slut på allmänhetens tryckm genom att tillåta östtyska medborgare att komma till Västberlin och Västtyskland. Den 9 november 1989 öppnades det nya gränspunkter på Berlinmuren. Så småningom började människor riva muren med hammare och mejslar och lyckades förstöra hela delar av muren.  (Foto: Wikimedia/CC BY-SA 3.0)

© Wikimedia/Creative Commons

Sammetsrevolutionen - I Tjeckoslovakien skedde det en icke-våldsam övergång av makten från den kommunistiska regeringen till en parlamentarisk republik i det som idag kallas  "sammetrevolutionen." Författaren och dissidenten Václav Havel (på bild) blev president den 29 december 1989. (Foto: Wikimedia/CC BY-SA 3.0)

© Wikimedia/Creative Commons

Bulgarien - Den 10 november 1989 (dagen efter att Berlinmuren rasat) blev Bulgariens ledare Todor Zhivkov avskedad av sin Politburo. Den 11 december 1989 tillkännagav kommunistpartiet i Bulgarien sin avsikt att överge det dåvarande maktstyret. I juni 1990 hölls de första fria valen sedan 1931 i landet.

© Public Domain

Nicolae Ceaușescu - Den rumänska kommunistpartiets ledare Nicolae Ceauşescu var övertygad om att han kunde sitta kvar vid makten under det antikommunistiska upproret som svepte in över resten Östeuropa. Slutligen använde han sin fruktade Securitate ( den hemliga polisen) för att våldsamt undertrycka de anti-kommunistiska demonstrationerna som pågick. (Foto: Wikimedia/CC BY-SA 3.0 DE)

© Wikimedia/Creative Commons

Uppror - Den 21 december 1989, började missnöjda demonstranter bua och häckla diktatorn under ett tal (sett här på samma balkong 1967). Säkerhetsstyrkor aktiverade demonstranterna genom att använda övervåld.

© Getty Images

Ceaușescu avrättad - Dagen efter, gick den rumänska militären ihop med demonstranterna för att bekämpa Securitate. Så småningom arresterades de. Ceauşescu och hans fru Elena avrättades på juldagen 1989. Den rumänska revolutionen var den blodigaste av alla revolutioner under 1989.

© Reuters

De baltiska staterna - I maj 1990 hade Estland, Lettland och Litauen förklarat sig oberoende från Sovjetunionen, vilket landet bekräftade i september 1991. (Foto: Wikimedia/CC BY-SA 3.0)

© Wikimedia/Creative Commons

Albanien - I Albanien införde Ramiz Alia liberaliseringsåtgärder och under 1990 möjliggjorde han så att invånarna fick möjligheten att resa utomlands. Albaniens kommuniststyre besegrades i ett val som hölls i mars 1992. På bild: En marxistisk-leninistisk affisch ifrån 1978.(Foto: Wikimedia/CC BY-SA 3.0)

© Wikimedia/Creative Commons

Jugoslavien - Även om landet inte ingick i Warszawa-pakten såg Jugoslavien en serie av konflikter mellan det växande civila samhället och kommunistregimen. Uppdelningen av Sovjetunionen ledde till en fragmentering av Jugoslavien, med stigande etniska och nationella spänningar som stärktes av drivkraften för självständighet, vilket ledde till en serie brutala inbördeskrig. (Foto: Wikimedia/CC BY-SA 2.5)

© Wikimedia/Creative Commons

Upplösning av Sovjetunionen -

Den 1 juli 1991 upplöstes Warszawapakten officiellt. Under december 1991 sönderdelades Sovjetunionen och upphörde att existera. Det kalla kriget var över och därmed föll kommunismen i Europa.

Se även: Ställen man inte får missa att besöka i Moskva!.

© Shutterstock