© Shutterstock

Den globala uppvärmningen -

Den globala uppvärmningen fortsätter att orsaka förödelse i världens alla länder. Det finns emellertid vissa platser på planeten som verkar vara mer drabbade än andra.

© Shutterstock

Den globala uppvärmningen i Sápmi -

Sápmi är en av dessa platser. Det är en traditionellt snörik region i Arktis som utgörs av delar av Norge, Sverige, Finland och Ryssland.

© Shutterstock

Statistik -

Den globala uppvärmningen i Sápmi är extra allvarlig. I finska Sápmi, till exempel, har medeltemperaturen stigit med 2,3 °C (36,14 °F) sedan den postindustriella perioden.

© Shutterstock

Konsekvenser för livsstilen -

För samerna, vars levebröd är beroende av aktiviteter som renskötsel och laxfiske, medför dessa förändringar en omfattande förändring av deras sätt att leva.

© Shutterstock

Traditioner som håller på att försvinna -

I och med att samernas traditionella aktiviteter och omgivning fortsätter att förändras håller viktiga aspekter av deras kultur på att försvinna.

© Shutterstock

Renskötsel -

Renskötseln är en väsentlig del av den samiska kulturen. Det är en livsstil som i många familjer har gått i arv från generation till generation.

© Shutterstock

Renägare -

Enligt en artikel i BBC finns det uppskattningsvis 5 000 till 6 000 renägare i Norge, Sverige och Finland.

© Shutterstock

Effekterna av klimatförändringarna -

Under de senaste åren har klimatförändringarna gjort renskötseln mycket svårare. Det beror på det ökade antalet regn- och snöoväder, vilket ofta följs av en period med isande kyla.

© Shutterstock

Inte tillgång till mat -

Den här typen av väderförhållanden skapar hårdpackad snö med is på ovansidan och islager på insidan. Isen låser in den lav som renarna är beroende av för sin föda.

© Shutterstock

Hungriga renar -

Renarna kan i sin tur inte gräva sig igenom isen för att komma åt laven och deras överlevnad blir betydligt mer osäker.

© Shutterstock

Laxfiske -

En annan viktig tradition i den samiska kulturen är laxfisket. Återigen har den i många familjer funnits i flera generationer.

© Shutterstock

Minskade lager -

På senare år har det blivit svårare att fiska lax på grund av de minskade tillgångarna.

© Shutterstock

Klimatförändringar är en orsak -

Till följd av klimatförändringarna stiger havsvattnets temperatur, havsströmmarna förändras och havet blir surare.

© Shutterstock

Mindre fisk i floden -

Dessa faktorer har lett till att färre laxar återvänder från havet till Tenofloden (som rinner genom Sápmi).

© Shutterstock

Fiskeförbud -

Faktum är att situationen har blivit så allvarlig att Finland och Norge under de senaste tre åren har förbjudit laxfiske i floden för att skydda bestånden.

© Shutterstock

Det samiska språket -

I samband med att klimatförändringarna förändrar samernas traditionella aktiviteter förändras också deras språk.

© Shutterstock

Utrotningshotade ord -

Det finns vissa ord relaterade till renskötsel och fiske som har blivit utrotningshotade enbart för att samerna inte längre behöver använda dem.

© Shutterstock

Exempel: jiekŋaguolli -

Till exempel syftar ordet jiekŋaguolli på den lax som dyker upp på våren direkt efter att isen brutits upp på floden.

© Shutterstock

Exempel: jiekŋaguolli -

Enligt den samiska fiskaren Pentti Pieski finns det ingen anledning att använda det ordet längre. Även före fiskeförbudet förkortades säsongen avsevärt.

© Shutterstock

Exempel: jiekŋaguolli -

När fisket startade den 1 juni 2023 var floden redan isfri och det fanns ingen chans för fiskaren att se någon jiekŋaguolli.

© Shutterstock

Ord för snö -

Det samiska språket påverkas även på andra sätt av klimatförändringarna. Ordförrådet som är relaterat till snö har till exempel minskat under de senaste 20 åren.

© Shutterstock

Omkring 300 ord -

Det samiska språket hade traditionellt mer än 300 ord som beskrev olika typer av snö såväl som snö- och isförhållanden.

© Shutterstock

Minskat ordförråd -

Medan vissa av dessa ord blir allt vanligare (särskilt de som är kopplade till varmare väder) försvinner andra helt och hållet.

© Shutterstock

Exempel: jassa -

Ordet jassa syftade till exempel på den snö som låg kvar i fjällen eller på höglandet under sommaren.

© Shutterstock

Exempel: jassa -

Numera används ordet ytterst sällan eftersom det endast finns ett fåtal platser kvar som överhuvudtaget har jassa.

© Shutterstock

Namn på platser -

Det finns även ett annat problem. När den globala uppvärmningen förändrar det samiska landskapet är det många platser som helt enkelt inte längre passar ihop med de traditionella samiska namnen.

© Shutterstock

Traditionella namn på platser -

I de traditionella samiska språken har de allra flesta platser fått sitt namn från naturen. Namnen på platserna beskriver ofta terrängen eller den huvudsakliga växtligheten.

© Shutterstock

Inte längre relevant -

Eftersom landskapet fortsätter att förändras tack vare den globala uppvärmningen har många platser ett namn som inte riktigt stämmer överens med deras utseende.

© Shutterstock

Att gå vidare -

De samiska språkens överlevnad kommer att gå hand i hand med överlevnaden av deras kultur, traditioner och levnadssätt.

© Shutterstock

Att bevara den samiska kulturen -

För att säkerställa detta måste vi hitta ett sätt att begränsa den globala uppvärmningen. Den fortsätter nämligen att drabba ursprungsbefolkningar över hela världen på ett orimligt sätt.

Källor: (BBC) (Environmental Health News) (WWF)

© Shutterstock