© Shutterstock

Var ska man börja leta? -

Det finns uppskattningsvis upp till en septiljon stjärnor i det kända universum (det är en etta följt av 24 nollor). Var och en av dessa stjärnor kan potentiellt ha ett dussintal planeter i sin omloppsbana. Hur kan vi då hitta utomjordiskt liv? Första steget är att leta på närmare håll.

© Shutterstock

Jorden och dess förhållanden -

Jorden är i stort sett den perfekta platsen att bo på, astronomiskt sett. Det finns vatten och en stabil atmosfär som har skapat en idealisk miljö för liv att frodas.

© Shutterstock

Den beboeliga zonen -

Avståndet mellan en planet och dess stjärna är avgörande för hur livskraftig en planet kan vara. Vår jord ligger perfekt i det som kallas den beboeliga zonen, där förhållandena varken är för varma eller för kalla för att liv ska kunna finnas.

© Shutterstock

Guldlockzonen -

Den beboeliga zonen kallas även Guldlockzonen, uppkallad efter sagan. I sagan väljer Guldlock mellan tre olika föremål och ignorerar de som är för extrema (stora eller små, varma eller kalla) för att istället välja det som är "precis lagom".

© Getty Images

Venus -

Venus, som liknar jorden i massa, ligger för nära solen för att liv ska kunna uppstå där. Planetforskare tror att Venus en gång kan ha haft ytvatten, men att planeten nu kvävs av koldioxid och en temperatur på 462°C (864°F).

© Shutterstock

Merkurius -

Merkurius är ännu närmare solen än Venus. Dessutom är den för liten och har inte ens en atmosfär som skulle kunna ge förutsättningar för liv.

© Shutterstock

Begränsad -

Genom att förstå kriterierna för Guldlockzonen kunde astronomerna räkna ut att det kan finnas så många som 40 miljarder planeter som kretsar i Vintergatans beboeliga zoner.

© Shutterstock

Skrivet i stjärnorna -

Än så länge har astronomerna bara kunnat bekräfta 1 780 planeter utanför vårt solsystem. Av dessa planeter är det bara 16 som befinner sig i sina respektive beboeliga zoner.

© Shutterstock

För stor eller för liten - Men det räcker inte med att en planet befinner sig på rätt avstånd från en stjärna. Det är också storleken som avgör. En liten planet kan inte upprätthålla en atmosfär, medan en planet som är för stor kommer att ha en tryckande atmosfär.

© Reuters

Jorden som vågskål -

För att det atmosfäriska trycket ska vara lagom måste en planet ha en massa som är mellan 0,1 och 10 gånger jordens massa. Det är en mycket snäv beboelig zon, speciellt om man tänker på hur många planeter i universum som är hundratals gånger större än vår jord.

© Shutterstock

Gliese 581c -

År 2007 var forskarvärlden helt uppslukad av nyheten om Gliese 581c, den första superjorden i Guldlockzonen. Det visade sig emellertid snart att planetens ytförhållanden var brutalt lika Venus.

© Shutterstock

Kepler-186f -

En exoplanet i jordstorlek med namnet Kepler-186f upptäcktes år 2014. Den kretsar i den beboeliga zonen hos en röd dvärgstjärna. Astronomerna försöker fortfarande avgöra om planeten kan hysa liv.

© Shutterstock

Proxima Centauri b -

Den exoplanet som ligger närmast jorden är Proxima Centauri b. Den kretsar kring den stjärna som ligger närmast solen, ungefär fyra ljusår bort. Men även om det är en guldlocksplanet är forskarna fortfarande osäkra på om den har en atmosfär.

© Shutterstock

Andra viktiga kriterier -

Även om en planets Guldlockzon och atmosfär är viktiga för att förstå dess beboelighet är det inte allt. Planeter måste även uppfylla en mängd andra kriterier, bland annat förmågan att upprätthålla flytande vatten.

© Shutterstock

Mars -

Mars är den enda andra planeten i vårt solsystem som befinner sig inom den beboeliga zonen. Det rätta atmosfäriska trycket finns emellertid bara på planetens låga höjder och det har inte kunnat bekräftas om planeten har något flytande vatten.

© Shutterstock

Ökenplaneter -

Hypotetiskt sett skulle torra planeter kunna samla vatten via oaser, något som skulle innebära att sådana planeter kan kretsa närmare en stjärna och utanför Guldlockzonen.

© Shutterstock

Havsplaneter -

Det finns teorier om att jordens hav uppstod när iskroppar träffade vår planet och sedan smälte. Det kan även finnas andra sådana planeter.

© Shutterstock

Månar -

Planeternas naturliga satelliter, eller månar, kan också potentiellt vara beboeliga. Men de här månarna måste befinna sig inom sina värdplaneters Guldlockzoner. Dessutom måste de kretsa tillräckligt långt för att inte bli vulkaniska planeter som Jupiters måne Io.

© Shutterstock

Europa -

Jupiters fjärde största måne, Europa, förmodas vara hem för ett vattenhav. Detta hav är instängt under planetens yta och skulle potentiellt kunna hysa utomjordiskt liv.

© Shutterstock

Magnetiska fält -

Jordens magnetfält är ett exempel på ett annat viktigt kriterium som bestämmer förutsättningarna för liv. Det skyddar planetens yta från strålning och kosmisk energi. Även andra planeter skulle behöva ett liknande fält för att komplexa livsformer ska kunna frodas.

© Shutterstock

Soltvilling -

Hittills har astronomerna inte lyckats hitta någon stjärna som liknar solen, ett fenomen som kallas soltvilling. Det har gjort det mycket svårt för forskarsamhället att hitta utomjordiskt liv som liknar vårt.

© Shutterstock

Utomjordiskt liv -

Men vilka sorters utomjordiskt liv kan vi tänkas hitta? Det har i stort sett accepterats att kolbaserade livsformer är de enda möjliga sätt på vilka liv kan existera.

© Shutterstock

Uppbyggt av kol -

Flera forskare har kritiserat idén att utomjordiskt liv måste vara uppbyggt av kol. Hypotetiskt sett skulle utomjordingar kunna bestå av helt andra grundämnen som gör att de kan överleva på platser som är ogästvänliga för människor.

© Getty Images

Titan -

Saturnus största måne, Titan, är hem för kolsyresjöar som potentiellt skulle kunna hysa liv. Titan är det enda andra objektet i rymden där man har upptäckt att det finns vätska på ytan.

© Shutterstock

Är vi unika eller bara de första? -

Fysikern Enrico Fermi (1901-1954) teoretiserade att vi inte har stött på utomjordiskt liv eftersom intelligent liv antingen är sällsynt eller precis har börjat dyka upp i universum.

© Getty Images

Nära slutet -

Enligt andra fysiker beror det faktum att vi inte har stött på utomjordiskt liv på att vi är sena till festen. De menar att utomjordingarna i stort sett har dött och att universum expanderar för mycket för att vi ska kunna hitta deras kvarlevor.

© Shutterstock

Det stora filtret -

Många antropologer och astronomer menar att mänskligheten är ensam i universum på grund av det stora filtret. I princip finns det så många osannolika steg för livet att utveckla intelligens att det är osannolikt att det kommer att ske igen.

© Shutterstock

Djurparkshypotes -

Andra forskare har hypotiserat att utomjordiskt liv existerar, men att de undviker mänskligheten för att låta vår primitiva existens utspelas utan ingripande. Oavsett vilket är rymden ett stort område där det mycket väl kan finnas utomjordiskt liv.

Källor: (National Geographic) (NASA) (Astronomy.com) (Earth How) (Harvard John A. Paulson School of Engineering and Applied Sciences )

© Shutterstock