© Getty Images

Ursprung -

Ordet "hygien" kommer från Hygieia, den grekiska gudinnan för hälsa, renlighet och hygien. Hygieia är släkt med läkekonstens gud Asklepios.

© Getty Images

Tvål introduceras -

Renlighetspraxis kan spåras tillbaka till cirka 2800 f.Kr. Arkeologer upptäckte nämligen att de forntida babylonierna började tillverka en rudimentär variant av tvål vid denna tid. De fick reda på detta efter att ha dechiffrerat inskriptioner på en cylinder med texten "fett kokat med aska" – ingredienser som användes av senare civilisationer för att tillverka tvål.

© NL Beeld

Papyrus Ebers -

Ytterligare bevis på den tidiga användningen av tvål finns i Papyrus Ebers, en egyptisk medicinsk papyrus med örtkunskap som dateras till cirka 1550 f.Kr. Det verkar dock som att tvål användes som läkemedel snarare än rengöringsmedel.

© Public Domain

Tvagning i det forntida Egypten -

Det var dock de forntida egyptierna som först anammade vad vi i dag skulle kalla goda hygienvanor, som tvagning och tvätt av kläder.

© Getty Images

Stolta över hemmet -

I det forntida Egypten badade de flesta dagligen i floden eller någon form av balja hemma. Rikare hushåll hade badrum och råd att anställa tjänare som hällde kannor med vatten över sina herrar, som vore det en dusch. Egyptierna var också stolta över sina hem och använde tidiga former av tvättmedel som alkaliska tvålar, alkohol och andra hopkok för att skura golv och tvätta kläder.

© Getty Images

Första deodoranten -

Det var egyptierna som uppfann deodoranten. De gjorde detta genom att blanda olika kryddor, som citrus och kanel, med vatten. Detta gav upphov till en blomstrande industri: tillverkningen av dekorativa parfymflaskor.

© Getty Images

Världens första tandborste -

Vi vet inte exakt vem som uppfann miswak, världens första tandborste. Miswak gjordes av en kvist från Salvadora persica (arak) och användes definitivt av babylonierna, men även romarna och egyptierna hade detta praktiska föremål i badrummet. Miswak hittas nu främst i muslimska områden.

© Shutterstock

Den grekiska hygienritualen -

De gamla grekerna tog tvagningen på största allvar. Faktum är att de gjorde skrubbandet till rena konstformen genom att använda block av lera, sand, pimpsten och aska, som de tvättade sina kroppar med i en välkoreograferad hygienritual.

© Getty Images

De smorda -

Därefter smorde de in sig med olivolja, som troddes ha en fuktgivande effekt.

© Getty Images

Användning av strigil -

När man var ordentligt inoljad skrapades ämnet bort med hjälp av ett bronsinstrument som kallas strigil. Bilden visar ett set med en pithari, eller en oljekruka.

© Getty Images

Världens första badkar -

De gamla grekerna ska ha uppfunnit badtunnan. Faktum är att det äldsta kända badkaret upptäcktes vid palatset i Knossos på Kreta. Det är känt som Drottningens bad (bilden) och går tillbaka till cirka 1500 f.Kr.

© Getty Images

"Eureka!" -

En av de mest kända badepisoderna i antikens grekiska historia var när matematikern och fysikern Arkimedes kastade sig i sin badtunna och noterade hur vattennivån steg. "Eureka!" ropade han, sedan han fastslagit att den kraft som påverkar en kropp som sänks ned i vätska, antingen helt eller delvis, är lika med vikten av den vätska som kroppen tränger undan, den så kallade Arkimedes princip.

© Getty Images

Det romerska badhuset -

De gamla grekerna var först med att bygga offentliga badhus, men det var romarna som gjorde dessa till nav i det sociala livet.

© Getty Images

Skrubb på romerskt vis -

Tvagning var en daglig ritual, även bland slavar. Precis som grekerna använde romarna en kombination av lera, sand och pimpsten för att skrubba sig rena, med ett därpå följande generöst lager olivolja.

© NL Beeld

Hydroteknik -

Förmögna romare njöt av lyxen med rinnande vatten i sina palats och villor, som matades från blyrör som var anslutna till akvedukter. Sofistikerade rörsystem drev också fullonicas, eller tvätterier (bilden).

© Getty Images

Om atleten själv får välja -

Romarna använde också strigiler för att tvätta sig. Metallredskapet visade sig vara mycket populärt bland idrottare, som gjorde huden slät som marmor i ett försök att bli mer aerodynamiska.

© NL Beeld

Upprätthålla god personlig hygien -

Några andra redskap som romarna använde för personlig hygien var nagelrengöringsverktyg, pincetter och öron- och nässkopor.

© Getty Images

"Svamp på en pinne" -

Det var dock xylospongium, eller tersorium, som visade sig vara det viktigaste redskapet. Xylospongium, som ibland kallades "svamp på en pinne", var just det – ett redskap med en svamp fäst på toppen för att rengöra baken efter toalettbesök. Efter användning kasserades den och ersattes av en ny. Enkelt, men genialt.

© Getty Images

Vassa kanter -

Xylospongium slog utan tvekan de redskap som tidigare användes för analrengöring, så kallade "pessoi". Toaletthygien under den klassiska eran blev inte mer primitivt än så här. Ovala eller runda fragment av keramik som kallades pessoi (som betyder småsten) användes för att, ja, ni fattar. Snuskigt, men effektivt.

© Getty Images

Badskrapor -

Keramik användes långt senare, under 1100- och 1200-talet, för att tillverka badskrapor, som var populära i Mellanöstern. Det var i huvudsak ett exfolierande redskap dekorerat med en mängd olika djur-, blommiga och geometriska mönster, så kunderna kunde själva välja mönster.

© Getty Images

Tillkomsten av hamam -

De verkliga arvtagarna till de romerska baden var araberna och sedan turkarna, som etablerade hamam. Detta var en typ av ångbad eller plats för offentliga bad som förknippas med den islamiska världen.

© Getty Images

Ovanligt rena -

Under denna period hade muslimer och judar mycket bättre rykte när det gällde allmän renlighet än kristna. Faktum är att man i Europa inte såg röken av något som skulle kunna liknas vid ett romerskt badhus på ett helt årtusende.

© Getty Images

Damerna först! -

Under islams början frekventerade kvinnor normalt inte hamam, och under den ottomanska tiden var kvinnor förbjudna att delta i alla sociala aktiviteter, inklusive att samlas på kaféer. De blev dock till slut insläppta, om än strikt segregerade och vid andra tider. Bilden visar en dam iförd turkisk dräkt tillsammans med sin tjänare vid hamam.

© Getty Images

Uppfinningen av toalettpapper -

I Kina utvecklade man en rudimentär version av tvål så tidigt som 1300 e.Kr., men det var deras användning av papper för rengöring från och med 500-talet som gjorde kineserna framträdande inom personlig hygien. I början av 1300-talet tillverkade kineserna toalettpapper i en takt av tio miljoner förpackningar på mellan 1 000 och 10 000 ark årligen.

© Getty Images

Japanskt sentō -

I Japan har bad i tempel och/eller kloster en lång historia. Så småningom kom dock japanerna på idén om sentō, en typ av gemensamt badhus. Än i dag lägger många japaner stor vikt vid att gå till offentliga badhus.

© Getty Images

Dåligt att hålla sig ren? -

På medeltiden ansågs det helt enkelt inte nödvändigt att hålla sig ren. Bisarrt nog menade faktiskt kristna att det var dåligt för hälsan att tvätta bort smuts; stanken var tydligen god!

© NL Beeld

Renlighet och gudsfruktan -

Denna föreställning kom delvis från kyrkan, som försökte distansera sig från romarna som alltid badade. Människor som John Wesley, metodistledaren, uppmuntrade dock knappast tanken på personlig hygien då hans maxim att "renlighet är näst efter gudsfruktan" inte sträckte sig till att skölja bort smuts från kroppen. Han syftade bara på rena kläder.

© Getty Images

Ohygieniska förhållanden -

Tidigare hade digerdöden, som härjade i Europa mellan 1346 och 1353, avskräckt många från att tvätta sig. De trodde att man lättare fick sjukdomen om ens porer öppnades i samband med bad.

© Getty Images

Renässansbad -

Så småningom blev bad vanligare och till och med modernt när renässansen började. Plötsligt var det coolt att vara ren!

© Getty Images

Fransk parfym -

På 1500-talet blev det de rigueur att pressa och gnugga huden med en blandning av rosor för att motverka illaluktande armhålor. Tvåhundra år senare blev parfymer som tillverkades i Frankrike kulturella ikoner under Ludvig XIV:s, solkungens, regeringstid.

© Getty Images

Bidéen gör entré -

Ett annat tillägg till personlig hygien gjordes av fransmännen med den lilla, vuxna versionen av kammarpottan, kallad bidé. Dessa bekvämlighetsstolar dök upp först i slutet av 1600-talet och har hängt med ända sedan dess.

Källor: (History) (Discover Magazine) (European Cleaning Journal) (Perini Journal) (JSTOR Daily)

© Getty Images