© Getty Images

Forntida greker: kapnomanti -

De gamla grekerna spådde med hjälp av rök. En vanlig metod innebar att man offrade ett djur, sedan brände det och observerade röken.

© Getty Images

Forntida greker: kapnomanti -

Optimalt var att se en tunn rökplym, medan bolmande rök betydde olycka. Om röken slog ned i marken var det ett tecken på att något katastrofalt var på väg att hända.

© Getty Images

Forntida greker: kledonism -

Kledonism handlade om att förutsäga framtiden baserat på att höra ord och slumpmässiga händelser.

© Getty Images

Forntida greker: kledonism -

Till exempel tog sig sanningssökare till Hermes Agoraios helgedom, ställde en fråga och lämnade sedan platsen med öronen täckta. Därefter lyssnade de efter de första orden som någon sade på gatan och tog det som svaret.

© Shutterstock

Forntida greker: amniomanti (vedertagen svensk översättning saknas) -

Färgen och konsistensen på membranet, eller fogen, som täckte ett nyfött barns huvud var ett sätt att sia om framtiden. Lila eller rött togs som ett tecken på lycka. Matta färger var ett dåligt omen.

© Getty Images

Forntida greker: nekromanti -

Ända sedan civilisationens begynnelse har man tagit hjälp av de döda för att förutsäga framtiden. De gamla grekerna ägnade sig åt riten "nekyia" för att åkalla de döda och fråga dem om framtiden.

© Public Domain

Forntida greker: nekromanti -

Dessa riter utfördes i tempel som kallades Necromanteion, i vilka man trodde att dörren till Hades (underjorden) fanns. Bilden visar Necromanteion vid Acheron.

© Getty Images

Forntida greker: hydromanti (vedertagen svensk översättning saknas) -

De gamla grekerna använde ofta vatten för spådom. En populär metod var att kasta en sten i ett vattendrag, varefter man observerade och tolkade krusningarna och flödet.

© Getty Images

Forntida greker: hydromanti (vedertagen svensk översättning saknas) -

En annan metod gick ut på att kasta en bit bröd i vatten. Sedan ställde man en ja- eller nej-fråga till en gud/gudinna. Om brödet sjönk var det ett ja, men om det flöt tolkades det som ett nej.

© Shutterstock

Forntida romare: kycklingar -

Det är dags att besöka antikens Rom. Hur förberedde sig en del romare för strid? Med hjälp av höns/kycklingar. Inte genom att träna med dem, förstås, utan man använde dem för att förutsäga resultatet av kommande strider.

© Getty Images

Forntida romare: kycklingar -

Romarna tog med sig sina heliga kycklingar över hela världen. Metoden gick ut på att strö ut några korn och sedan släppa ut kycklingarna och se vad de gjorde. Om de rusade och åt av sädeskornen tolkades det som seger. Om kycklingarna inte ville komma ut drog sig romarna ur striden.

© Getty Images

Forntida romare: kycklingar -

Den romerske befälhavaren Claudius Pulcher gjorde (ö)känt kycklingtestet när han förberedde sig för att strida mot karthagerna utanför Siciliens kust år 249 f.Kr. Kycklingarna ville inte riktigt komma ut och det hela slutade med att han kastade dem överbord i ilska. Karthagerna vann slaget.

© Getty Images

Forntida romare: kycklingar -

En annan metod för att förutsäga framtiden var att skapa ett slags ouijabräde genom att rita en cirkel med bokstäver och lägga korn på var och en av dem. Kycklingarna "skrev" ett meddelande när de pickade på kornen.

© Getty Images

Forntida romare: haruspex -

En haruspex siade om framtiden baserat på inälvorna av offrade döda djur. Siaren tittade på färgen, formen, texturen och storleken på inälvorna och förutsade vad som skulle ske.

© Getty Images

Forntida romare: haruspex -

Liksom i det antika Grekland använde romarna också djur för spådom, med hjälp av nämnda haruspex.

© Getty Images

Forntida romare: antropomanti (vedertagen svensk översättning saknas) -

En haruspex ägnade sig även åt en annan, ännu mer ondskefull form av spådom, som på svenska kan översättas till antropomanti. Den här gången gick det till på samma sätt, men i stället för ett djur offrade man en människa.

© Getty Images

Forntida romare: antropomanti (vedertagen svensk översättning saknas) -

Metoden gick ut på att öppna bröstkorgen medan personen fortfarande var vid liv och sedan ta ut organen i en viss ordning. Formen och färgen på varje organ, liksom hur offret blödde och skrek, tolkades som omen. Kejsaren Elagabalus på 200-talet sades vara en anhängare av nämnda spådomskonst.

© Getty Images

Forntida greker: födelsemärken -

Födelsemärken har, på gott och ont, tolkats på olika sätt i olika kulturer. De gamla grekerna var inget undantag. De trodde till exempel att ett märke i pannan vittnade om en härskare.

© Shutterstock

Forntida greker: födelsemärken -

Män och kvinnor med märken på läpparna dömdes ut som "överätare". Personer som hade ett märke på handen kunde förvänta sig massor av barn!

© Shutterstock

Forntida greker: födelsemärken -

Märken på sidan av näsan kunde tolkas olika, beroende på om det var en man eller kvinna. Hos en man vittnade detta om att han skulle bli en resande man. Bisarrt nog tydde samma märke på en kvinna på illaluktande fötter.

© Shutterstock

Forntida romare: urin -

Urinens färg, lukt och smak var ännu ett sätt för de gamla romarna att förutsäga framtiden. Faktum är att urin var ett vanligt sätt att sia om framtiden i den antika världen.

© Getty Images

Forntida romare: brontomanti (vedertagen svensk översättning saknas) -

Spådom genom att observera åska och åskväder kan på svenska översättas till brontomanti. De gamla romarna var mycket förtjusta i detta. Under åskväder tittade augurerna (romerska präster) upp och läste av himlen och kollade efter tecken på lycka (åska på den vänstra delen av himlen) och tecken på otur (åska observerad till höger).

© Getty Images

Forntida romare: brontomanti (vedertagen svensk översättning saknas) -

Det spelade också roll på vilken veckodag stormen inträffade. Till exempel betydde åska på en söndag att en präst eller forskare skulle dö. Om ovädret inträffade på en måndag skulle en kvinna dö. Onsdagar och torsdagar vittnade om att prostituerade och tiggare skulle dö.

© Getty Images

Forntida romare: brontomanti (vedertagen svensk översättning saknas) -

Åska på en fredag var ett dåligt omen för generaler och statsmän, medan åska på en lördag vittnade om ett förestående hot som hungersnöd eller pest.

© Getty Images

Forntida romare: oomanti (vedertagen svensk översättning saknas) -

Ägg är och var en populär del av spådomskonst i många kulturer, och vad som kan översättas till oomanti var onekligen populärt i det antika Rom. Metoden gick ut på att släppa en äggvita i kokande vatten och förutsäga framtiden baserat på de former som bildades.

© Shutterstock

Forntida romare: oomanti (vedertagen svensk översättning saknas) -

En perfekt cirkel tydde till exempel på ett bröllop. Å andra sidan var en oregelbunden form ett tecken på överhängande fara.

© Shutterstock

Forntida romare: oomanti (vedertagen svensk översättning saknas) -

Ägg användes också för att förutsäga könet på ett barn. Enligt legenden ruvade kejsarinnan Livia Drusilla ett kycklingägg mellan sina bröst och när det kläcktes var kycklingen en hane. Det var också hennes son när han föddes.

© Getty Images

Forntida romare: katoptromanti -

En populär metod för att sia om framtiden är med hjälp av kristaller, på engelska "scrying", och de gamla romarna använde sig ofta av speglar, även känt som katoptromanti. De romerska präster som ägnade sig åt katoptromani kallades specularii.

© Getty Images

Forntida romare: katoptromanti -

Enligt legenden använde kejsar Didius Julianus (bilden) en spegel för att förutsäga utgången av ett slag. Man förde en ung pojke till spegeln och denne såg Severus seger över Julianus. Förutsägelsen var korrekt.

Källa: (History)

© Getty Images