• CELEBRITETER & KÄNDISAR
  • TV
  • LIVSSTIL
  • RESOR
  • FILM
  • MUSIK
  • HÄLSA
  • MAT & DRYCK
  • MODE
▲

Falska nyheter, även kallat Fake news, är ett kontroversiellt ämne. En av anledningarna till detta har att göra med stolthet och ego: vi vill gärna tro att vi är duktiga kritiska tänkare och därmed immuna mot desinformation. Sanningen är dock att vi är predisponerade att tro på saker som inte är sanna. Alla har en benägenhet att tro på lögner, och det däremot är sant.

Nyfiken? Kolla in det här galleriet för att ta reda på hur det kommer sig att våra hjärnor tror på lögner (och vad vi kan göra åt det).

▲

De senaste åren har spridningen av desinformation blivit ett hett ämne. Med till synes hela världen på sociala medier finns det en enorm mängd information att tillgå - varav mycket inte är sant.

▲

Om den mänskliga hjärnan vore immun mot desinformation skulle detta inte vara något problem. Vi skulle kunna skilja sanning från lögn och använda sanningarna för att fatta informerade beslut.

▲

Sanningen är dock att den mänskliga hjärnan är mycket mottaglig för desinformation. Vi har en tendens att tro på lögner som kan vara väldigt destruktiva på många områden i våra liv.

▲

Varför tror då våra hjärnor på lögner? Varför kan vi inte skilja mellan ett sant påstående och en (ibland uppenbar) lögn?

▲

Den rådande uppfattningen är att våra psykologiska fördomar gör oss sårbara för falskheter och att vi inte kan undvika att tro på dem även om vi försöker.

▲

En del av förklaringen involverar ett fenomen som kallas "den illusoriska sanningseffekten". Grundtanken är att vi använder förtrogenhet och lätthet att förstå som en slags stenografi för sanning.

▲

Detta innebär att ju oftare ett påstående upprepas, desto mer sannolikt är det att vi tror att det är sant, oavsett om det är desinformation eller fakta.

▲

I vårt dagliga liv är detta helt normalt och inte alltid skadligt: de allra flesta påståenden vi utsätts för är sanna.

▲

I samband med sociala medier kan detta dock vara mycket farligt eftersom personer med onda intentioner kan använda upprepning som ett sätt att befästa falskheterna.

▲

Effekten av den illusoriska sanningseffekten är väl dokumenterad. Det finns till och med en studie som fann att en enda exponering för en falsk rubrik kan få den att verka sannare.

▲

Tyvärr verkar det som om vi alla på en grundläggande nivå brottas med den mänskliga tendensen att tro på allt vi ser och hör.

▲

Ett annat viktigt begrepp att ta i beaktande när det gäller att förstå varför vi tror på lögner är naturligtvis bekräftelsefördomar, eller bekräftelsebias.

▲

Förenklat handlar bekräftelsefördomar om tendensen att söka information som stämmer överens med och bekräftar det vi redan tror eller tror att vi vet.

▲

Effekten av detta är att när vi väl tror på en lögn (kanske har vi blivit utsatta för den upprepade gånger på sociala medier) är det mer sannolikt att vi tror på andra lögner som bekräftar den.

▲

Återigen är bekräftelsefördomar ett mycket väldokumenterat fenomen och en av de främsta anledningarna till att kritiskt tänkande är som bortblåst i sociala mediesammanhang.

▲

För att göra etter värre visar studier att våra hjärnor är programmerade på ett sådant sätt att det är mycket svårt att korrigera felaktig information, även när vi har gjorts medvetna om den.

▲

Det finns faktiskt flera studier som hänvisar till ett fenomen som kallas "fortsatt inflytelseeffekt".

▲

Grundtanken är att desinformation och osanningar kan fortsätta att påverka vårt tänkande, även om det korrigeras och vi tror att korrigeringen är sann.

▲

Man tror att en av anledningarna till att det är svårt att korrigera felaktig information är att korrigering av falskheten inte raderar den från vårt minne.

▲

I stället visar hjärnavbildningsstudier att både desinformationen och korrigeringen av densamma samexisterar i minnet och tävlar om att bli ihågkomna.

▲

Med tiden är det troligt att vårt minne av korrigeringen bleknar och att vi bara har ett minne av den ursprungliga desinformationen.

▲

För att citera psykologiprofessor Nadia Brashier: "Vi stöter på grundläggande begränsningar av minnesförmågan när vi ger människor korrigerande information."

▲

Slutligen förvärras denna effekt av det faktum att den felaktiga informationen ibland är inbäddad i vår identitet eller trossystem.

▲

Vi bygger mentala modeller som stödjer vår uppfattning om den föränderliga världen omkring oss, och det kan vara väldigt svårt att ta bort en del av den modellen utan att allt kollapsar.

▲

Vad kan vi då göra åt allt detta? Hur bekämpar vi vår tendens att tro på lögner när den är så djupt förankrad?

▲

Forskning tyder på att det kan vara möjligt att träna hjärnan att känna igen desinformation innan vi stöter på den.

▲

Faktum är att en nyligen genomförd studie fann att en uppsättning videor om vanliga manipulationstekniker gjorde deltagarna mer skeptiska till framtida falskheter.

▲

Ett annat sätt att skydda dig mot desinformation är att helt enkelt fråga dig själv om det du ser är sant när du bläddrar igenom dina sociala medier.

▲

En nyligen genomförd studie fann att om man tvingade folk att tänka på korrekthet när de bläddrade igenom flödet blev de mindre benägna att dela desinformation.

▲

Ingen är immun mot desinformation, men med rätt verktyg och medvetenhet kan vi minska dess påverkan på oss.

Källor: (The Washington Post)

Se även: De största nyheterna året du föddes

Hur det kommer sig att våra hjärnor tror på lögner

Psykologin bakom att tro på osanningar

11/01/23 por StarsInsider

LIVSSTIL Fake news

Falska nyheter, även kallat Fake news, är ett kontroversiellt ämne. En av anledningarna till detta har att göra med stolthet och ego: vi vill gärna tro att vi är duktiga kritiska tänkare och därmed immuna mot desinformation. Sanningen är dock att vi är predisponerade att tro på saker som inte är sanna. Alla har en benägenhet att tro på lögner, och det däremot är sant.

Nyfiken? Kolla in det här galleriet för att ta reda på hur det kommer sig att våra hjärnor tror på lögner (och vad vi kan göra åt det).

  • NÄSTA

REKOMMENDERAT FÖR DIG

Mars månad tillägnas etik och moral

Hur etisk är du egentligen?

Detta visste du inte om den romerska diktatorn

Fascinerande fakta om Julius Caesar att reflektera över denna Idus martiae

En europeisk nation upphävde sina hädelselagar först 2021

Är hädelse fortfarande ett brott?

Slut på nätter då du bara vrider och vänder på dig

Lär dig att somna på mindre än fem minuter

Är det så revolutionärt som det påstås vara?

För- och nackdelarna med vertikalt jordbruk

Mars månad tillägnas optimism

Är du optimist, på riktigt?

Dessa inflytelserika familjer formade världen som vi känner den

Historiens viktigaste familjer

Medeltida moderskap var kantat av faror och tragedier

Hur var det att vara mamma på medeltiden?

De flesta föräldrar tar med sig dessa saker i graven!

30 saker föräldrar gör i hemlighet (men aldrig skulle erkänna)

När historien skrivs av underlåtenhet att lyda order

Dessa personer vägrade att lyda order och ändrade historiens gång

Från Darwin till Beethoven

Historiska personer med riktigt märkliga vanor

När det ryska imperiet koloniserade Nordamerika

Tillhörde Alaska verkligen Ryssland?

Januari är nationella månaden för moraliskt samvete och därmed ett ypperligt tillfälle att lära sig

Så här utvecklar du ett moraliskt samvete hos barn

Kända "författare" som tog åt sig all ära

Spökskrivare: Vilka är de och vilka kända författare har använt dem?

Mars månad tillägnas kvinnor i historien

Dessa kvinnor var de första inom sina områden

Svampar kan potentiellt sanera plastavfall, oljeutsläpp, överskott av kol – bland mycket annat

Så här hade svampar kunnat rädda planeten

Gör du dig skyldig till något av detta?

Tecken på att du har dålig attityd (och vad du kan göra åt det)

Fakta och siffror som illustrerar vikten av att bekämpa fattigdom

Den oroande sanningen om global fattigdom

Är det bättre att förbereda barnen i stället för att "skydda" dem?

Så här pratar du med barn om stress

Från bestraffning till "quick fix" i krigstid

Amputationens barbariska historia

Låt oss räkna på det!

Sannolikhetsteori i praktiken

Allt fler misstänkta mördare ertappas av sin webbläsarhistorik

Misstänkta mördares oroande sökhistorik

Ta reda på om den här nya livsstilen med distansarbete är vad den verkar vid första anblick

Hjälper eller stjälper invasionen av digitala nomader?

Februari tillägnas ökad medvetenhet om dejtingvåld bland tonåringar

Prata med dina tonåringar om dejtingvåld

Dessa platser restes ur sin aska

Städer som återuppbyggdes efter att ha blivit totalförstörda

Allt från fantastiska upptäckter till påbörjade krig

Toalettbesök som ändrade historiens gång

Enda dottern till en av historiens mest ökända diktatorer

Svetlana Allilujevas turbulenta liv – Stalins avfälling till dotter

En lista över vardagliga saker som bringar glädje

Dagliga nöjen som bringar glädje

När "reglerna" inte gäller båda parter

Vanligt förekommande dubbelmoral i förhållanden (och sätt att hantera det)

Sveken som ändrade historiens gång – från Brutus till Aldrich Ames

Historiska svek som satte världen i chock

Tips på hur du övervinner måndagsdeppet

Omvandla måndagsdepp till måndagspepp!

Till minne av ettårsdagen av kriget i Ukraina

Kriget i Ukraina: ett år senare, månad för månad

Tredje rikets anmärkningsvärda nazister

Vilka var Hitlers hantlangare?

Ibland är det andra, inte du

Anledningar till att folk inte gillar dig (vissa är ditt eget fel)

Känner du till de dolda budskapen i dessa logotyper?

Dolda budskap i kända logotyper

Vissa saker är inte socialt accepterade

Saker kvinnor gör i hemlighet (men aldrig erkänner)

  • CELEBRITETER & KÄNDISAR BAIXADO ATUALIZAÇÃO DISPONÍVEL

  • TV BAIXADO ATUALIZAÇÃO DISPONÍVEL

  • LIVSSTIL BAIXADO ATUALIZAÇÃO DISPONÍVEL

  • RESOR BAIXADO ATUALIZAÇÃO DISPONÍVEL

  • FILM BAIXADO ATUALIZAÇÃO DISPONÍVEL

  • MUSIK BAIXADO ATUALIZAÇÃO DISPONÍVEL

  • HÄLSA BAIXADO ATUALIZAÇÃO DISPONÍVEL

  • MAT & DRYCK BAIXADO ATUALIZAÇÃO DISPONÍVEL

  • MODE BAIXADO ATUALIZAÇÃO DISPONÍVEL