Mars månad tillägnas etik och moral
Falska nyheter, även kallat Fake news, är ett kontroversiellt ämne. En av anledningarna till detta har att göra med stolthet och ego: vi vill gärna tro att vi är duktiga kritiska tänkare och därmed immuna mot desinformation. Sanningen är dock att vi är predisponerade att tro på saker som inte är sanna. Alla har en benägenhet att tro på lögner, och det däremot är sant.
Nyfiken? Kolla in det här galleriet för att ta reda på hur det kommer sig att våra hjärnor tror på lögner (och vad vi kan göra åt det).
De senaste åren har spridningen av desinformation blivit ett hett ämne. Med till synes hela världen på sociala medier finns det en enorm mängd information att tillgå - varav mycket inte är sant.
Om den mänskliga hjärnan vore immun mot desinformation skulle detta inte vara något problem. Vi skulle kunna skilja sanning från lögn och använda sanningarna för att fatta informerade beslut.
Sanningen är dock att den mänskliga hjärnan är mycket mottaglig för desinformation. Vi har en tendens att tro på lögner som kan vara väldigt destruktiva på många områden i våra liv.
Varför tror då våra hjärnor på lögner? Varför kan vi inte skilja mellan ett sant påstående och en (ibland uppenbar) lögn?
Den rådande uppfattningen är att våra psykologiska fördomar gör oss sårbara för falskheter och att vi inte kan undvika att tro på dem även om vi försöker.
En del av förklaringen involverar ett fenomen som kallas "den illusoriska sanningseffekten". Grundtanken är att vi använder förtrogenhet och lätthet att förstå som en slags stenografi för sanning.
Detta innebär att ju oftare ett påstående upprepas, desto mer sannolikt är det att vi tror att det är sant, oavsett om det är desinformation eller fakta.
I vårt dagliga liv är detta helt normalt och inte alltid skadligt: de allra flesta påståenden vi utsätts för är sanna.
I samband med sociala medier kan detta dock vara mycket farligt eftersom personer med onda intentioner kan använda upprepning som ett sätt att befästa falskheterna.
Effekten av den illusoriska sanningseffekten är väl dokumenterad. Det finns till och med en studie som fann att en enda exponering för en falsk rubrik kan få den att verka sannare.
Tyvärr verkar det som om vi alla på en grundläggande nivå brottas med den mänskliga tendensen att tro på allt vi ser och hör.
Ett annat viktigt begrepp att ta i beaktande när det gäller att förstå varför vi tror på lögner är naturligtvis bekräftelsefördomar, eller bekräftelsebias.
Förenklat handlar bekräftelsefördomar om tendensen att söka information som stämmer överens med och bekräftar det vi redan tror eller tror att vi vet.
Effekten av detta är att när vi väl tror på en lögn (kanske har vi blivit utsatta för den upprepade gånger på sociala medier) är det mer sannolikt att vi tror på andra lögner som bekräftar den.
Återigen är bekräftelsefördomar ett mycket väldokumenterat fenomen och en av de främsta anledningarna till att kritiskt tänkande är som bortblåst i sociala mediesammanhang.
För att göra etter värre visar studier att våra hjärnor är programmerade på ett sådant sätt att det är mycket svårt att korrigera felaktig information, även när vi har gjorts medvetna om den.
Det finns faktiskt flera studier som hänvisar till ett fenomen som kallas "fortsatt inflytelseeffekt".
Grundtanken är att desinformation och osanningar kan fortsätta att påverka vårt tänkande, även om det korrigeras och vi tror att korrigeringen är sann.
Man tror att en av anledningarna till att det är svårt att korrigera felaktig information är att korrigering av falskheten inte raderar den från vårt minne.
I stället visar hjärnavbildningsstudier att både desinformationen och korrigeringen av densamma samexisterar i minnet och tävlar om att bli ihågkomna.
Med tiden är det troligt att vårt minne av korrigeringen bleknar och att vi bara har ett minne av den ursprungliga desinformationen.
För att citera psykologiprofessor Nadia Brashier: "Vi stöter på grundläggande begränsningar av minnesförmågan när vi ger människor korrigerande information."
Slutligen förvärras denna effekt av det faktum att den felaktiga informationen ibland är inbäddad i vår identitet eller trossystem.
Vi bygger mentala modeller som stödjer vår uppfattning om den föränderliga världen omkring oss, och det kan vara väldigt svårt att ta bort en del av den modellen utan att allt kollapsar.
Vad kan vi då göra åt allt detta? Hur bekämpar vi vår tendens att tro på lögner när den är så djupt förankrad?
Forskning tyder på att det kan vara möjligt att träna hjärnan att känna igen desinformation innan vi stöter på den.
Faktum är att en nyligen genomförd studie fann att en uppsättning videor om vanliga manipulationstekniker gjorde deltagarna mer skeptiska till framtida falskheter.
Ett annat sätt att skydda dig mot desinformation är att helt enkelt fråga dig själv om det du ser är sant när du bläddrar igenom dina sociala medier.
En nyligen genomförd studie fann att om man tvingade folk att tänka på korrekthet när de bläddrade igenom flödet blev de mindre benägna att dela desinformation.
Ingen är immun mot desinformation, men med rätt verktyg och medvetenhet kan vi minska dess påverkan på oss.
Källor: (The Washington Post)
Se även: De största nyheterna året du föddes
Hur det kommer sig att våra hjärnor tror på lögner
Psykologin bakom att tro på osanningar
LIVSSTIL Fake news
Falska nyheter, även kallat Fake news, är ett kontroversiellt ämne. En av anledningarna till detta har att göra med stolthet och ego: vi vill gärna tro att vi är duktiga kritiska tänkare och därmed immuna mot desinformation. Sanningen är dock att vi är predisponerade att tro på saker som inte är sanna. Alla har en benägenhet att tro på lögner, och det däremot är sant.
Nyfiken? Kolla in det här galleriet för att ta reda på hur det kommer sig att våra hjärnor tror på lögner (och vad vi kan göra åt det).