Gastrit är en inflammation i magslemhinnan som kan ta sig olika uttryck. Det är ett ganska vanligt tillstånd som drabbar miljontals människor runt om i världen. Bara i USA lider åtta på 1 000 av akut gastrit, som kan orsakas av överdriven alkoholkonsumtion eller överanvändning av vissa mediciner. Vad gäller den kroniska varianten av tillståndet uppskattas det att cirka två av 10 000 amerikaner lider av det, och siffran tros vara mycket högre globalt.
I det här galleriet får du veta allt om gastrit – från orsaker och symptom till behandling av tillståndet. Klicka vidare!
Gastrit är en inflammation i magslemhinnan. När immunsystemet upptäcker ett hot mot denna slemhinna utlöses en inflammatorisk reaktion.
Det finns olika typer av gastrit, varav en uppstår plötsligt och går över efter ett tag. Denna variant kallas akut gastrit.
Kronisk gastrit håller som namnet antyder i sig under längre tid. Symptomen kan komma och gå och det är vanligtvis kopplat till andra kroniska tillstånd.
Förutom varaktigheten kan gastrit också vara erosiv eller icke-erosiv. Vid erosiv gastrit är magsäckens slemhinna faktiskt skadad.
Vid icke-erosiv gastrit eroderar inte magslemhinnan på det sättet, men rodnad och irritation förekommer. Vid atrofisk gastrit blir magslemhinnan tunnare som ett resultat av inflammationen.
Det är också vanligt att tillståndet namnges efter orsaken. Några exempel är alkoholinducerad gastrit, autoimmun gastrit, läkemedelsinducerad gastrit, infektiös gastrit, stressinducerad gastrit och eosinofil gastrit.
Det finns inte alltid märkbara symptom, men dessa utvecklas senare i takt med att tillståndet förvärras. Vid akut gastrit uppträder dock symptomen mycket snabbare och vanligast är magsmärtor, uppblåsthet, matsmältningsbesvär, aptitlöshet, hicka, illamående och kräkningar.
Gastrit kan ha flera orsaker, bland annat infektioner, kemikalier, sjukdomar och livsstilsval. Vi tar en titt på de vanligaste.
Alkohol- och tobakskonsumtion samt överanvändning av NSAID (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel), såsom acetylsalicylsyra och ibuprofen, är bland de främsta orsakerna till gastrit.
Bakterie- och virusinfektioner (t.ex. maginfluensa eller H. pylori-bakterier) är några av de största bovarna när det gäller akut gastrit.
Gastrit kan också utlösas av autoimmuna sjukdomar. Inflammatoriska tillstånd som celiaki, Crohns sjukdom eller sarkoidos kan vara grundorsaken till gastrit.
Andra möjliga orsaker till gastrit är kemoterapi och strålbehandling, gallreflux och psykologisk stress.
Förutom läkarundersökning och genomgång av personens sjukdomshistoria kan vårdgivare låta göra ett antal tester, inklusive blodprov för att screena för anemi och infektioner.
Vid diagnostisering av gastrit utförs vanligtvis röntgen av den övre delen av magtarmkanalen, detta i syfte att upptäcka sår och skador i magen.
Ibland behövs övre endoskopi för diagnostisering av gastrit, och i vissa fall utförs samtidigt en biopsi av magsäckens slemhinna.
Ett test för H. pylori-bakterierna kan också utföras. Ibland görs ett andningstest där patienten får svälja urea och sedan andas in i en påse. För höga halter av koldioxid tyder på bakterieinfektion.
Behandlingen av gastrit beror på orsaken. När det gäller alkohol eller läkemedel som NSAID rekommenderas utsättning (under medicinskt överinseende).
Det finns dock några behandlingar som är bra för hantering av tillståndet. En av dem är användningen av antacida. Dessa kan köpas receptfritt och bidrar till att neutralisera överflödig syra i magen.
Histaminblockerare (H2) bidrar till att minska mängden syra som produceras av magen, vilket kan vara gynnsamt vid inflammerad magslemhinna. Protonpumpshämmare, som fungerar på liknande sätt, används också för att behandla gastrit.
Ytbeläggningsmedel är särskilt bra vid förekomst av skador på magslemhinnan. Dessa skyddar magen från syra och enzymer så att skadan kan läka.
Vid bakterieinfektion (t.ex. H. pylori) ordineras antibiotika. Vårdgivare kan också rekommendera läkemedel mot illamående om det är ett av symptomen.
Det finns ett antal komplikationer som kan uppstå vid gastrit, bland annat magsår. Dessa sår kan blöda och orsaka smärta i magen.
Ett magsår i ett avancerat stadium kan perforera väggen i magsäcken, vilket i sin tur kan leda till bukhinneinflammation.
Långvarig inflammation kan leda till att ärrvävnad från sår bildas. Detta kan gradvis blockera öppningen mellan magen och tarmen och orsaka smärta, illamående och till och med kräkningar.
Blödande sår, H. pylori-infektion och autoimmun gastrit kan störa upptaget av vitamin B12, vilket kan leda till perniciös anemi.
Atrofisk gastrit uppstår vid förtunning av slemlagret i magslemhinnan. Detta påverkar näringsupptaget och kan orsaka brister.
Atrofisk gastrit kan också leda till aklorhydri eller hypoklorhydri. Detta är när magen inte kan producera tillräckligt med specifika magsyror, vilket också hindrar näringsupptaget. Denna typ av gastrit kan utvecklas till magcancer.
Det enda sättet att förebygga gastrit är att upprätthålla god hygien för att förhindra infektioner och begränsa konsumtionen av alkohol och livsmedel som kan irritera magslemhinnan.
Du kan också lättare förebygga gastrit genom att hantera stressen i ditt liv, undvika rökning och minimera användningen av NSAID.
Källor: (Cleveland Clinic) (WebMD) (Mayo Clinic)
Gastrit: orsaker, symptom och behandling
Innebörden av en verkligt orolig mage
HÄLSA Mage
Gastrit är en inflammation i magslemhinnan som kan ta sig olika uttryck. Det är ett ganska vanligt tillstånd som drabbar miljontals människor runt om i världen. Bara i USA lider åtta på 1 000 av akut gastrit, som kan orsakas av överdriven alkoholkonsumtion eller överanvändning av vissa mediciner. Vad gäller den kroniska varianten av tillståndet uppskattas det att cirka två av 10 000 amerikaner lider av det, och siffran tros vara mycket högre globalt.
I det här galleriet får du veta allt om gastrit – från orsaker och symptom till behandling av tillståndet. Klicka vidare!