© Shutterstock

Sjudagarsveckan -

De allra flesta planerar sitt liv utifrån tid. Dagar, veckor, månader, år med mera. Det är grunden för vår tidsplanering. Men har du någon gång undrat varför en vecka har sju dagar?

© Shutterstock

Ursprunget till sjudagarsveckan -

Ursprunget till sjudagarsveckan kan spåras till de gamla sumerernas och därefter babyloniernas kalendrar.

© Shutterstock

Månens inflytande på sjudagarsveckan -

De här kalendrarna baserades på månens olika faser. Det tar ungefär sju dagar för en cykel att inträffa. Det innebär att månen under den här perioden övergår från en fas till en annan.

© Shutterstock

Romarna -

År 321 efter Kristus ändrade kejsar Konstantin den romerska kalendern med åtta dagar till en vecka med sju dagar.

© Shutterstock

Tidigare märkningar -

De tidigare dagarna hade en bokstavsmärkning (A till H), men när det ändrades till en sjudagarsvecka ändrades även namnen.

© Getty Images

Inte den första -

Även om romarna var de som namngav veckodagarna, hade sjudagarsveckan redan börjat användas av andra som följde babyloniernas exempel, däribland judar, perser och greker.

© Shutterstock

Hur romarna gav namn åt dagarna -

När romarna skulle ge veckodagarna namn tog de hjälp av namnen på sju himlakroppar, varav de flesta fått sina namn efter romerska gudar.

© Shutterstock

Hur romarna gav namn åt dagarna -

Romarna arrangerade veckans dagar från söndag till lördag. De namngav dagarna i samma ordning.

© Shutterstock

Romerska namn -

Namnen var: Dies Solis ("Sun's Day"), Dies Lunae ("Moon's Day"), Dies Martis ("Mars Day"), Dies Mercurii ("Mercury's Day"), Dies Jovis ("Jupiter's Day"), Dies Veneris ("Venus Day") och Dies Saturni ("Saturn's Day").

© Getty Images

Romanska språk -

Många romanska språk använder än idag en variant av dessa namn. Du som pratar spanska kommer till exempel att känna igen många av dessa.

© Shutterstock

Engelska -

Engelskan, däremot, har inte sina rötter i latinet, så de romerska namnen låter inte så bekanta.

© Shutterstock

Engelska -

Engelska är ett germanskt språk. Det har därför veckodagar som fått sina namn efter den nordiska mytologin hos de germanska folken i norra Europa.

© Shutterstock

Gammal engelska -

Men tre av veckodagarna i den moderna engelskan lånades från romarna.

© Shutterstock

Romerskt arv -

Du är säkert redan bekant med dessa: Dies Solis: Dies Solis ("Sun's Day"), Dies Lunae ("Moon's Day") och Dies Saturni ("Saturn's Day").

© Shutterstock

Sunday (Söndag) -

Dies Solis har översatts till gammal engelska som "Sunnandæg", vilket betyder "Sun's Day" ("Solens dag").

© Getty Images

Sunday (Söndag) -

I den germanska mytologin var en gudinna som hette Sunna personifieringen av solen, så på modern engelska blev ordet "Sunday".

© Getty Images

Saturday (Lördag) -

Dies Saturni ("Saturn's Day") översattes till "Sæturnesdæg" på gammal engelska, vilket därefter blev "Saturday" på modern engelska. Anknytningen till Saturnus (både den romerska guden och planeten) bevarades därför.

© Getty Images

Monday (Måndag) -

Dies Lunae ("Moon's Day") översattes till "Monandæg" på gammal engelska. Månen personifierades i den germanska mytologin av gudomligheten Mani. Veckodagen blev alltså "Monday" i modern engelska.

© Getty Images

Mer än bara planeter -

Så Sunday (söndag), Monday (måndag) och Saturday (lördag) har fått sina namn efter solen, månen och Saturnus. Låt oss nu lära oss mer om hur de återstående veckodagarna fick sina namn. 

© Shutterstock

Tuesday (Tisdag) -

Dies Martis ("Mars Day") blev "Tiwesdæg" på gammal engelska. Den uppkallades efter gudomen Tiw, också känd som Tyr.

© Public Domain

Tuesday (Tisdag) -

Mars var den romerska krigsguden. Tyr var krigsgudens motsvarighet i den germanska mytologin. Tiwesdæg blev slutligen "Tuesday" i modern engelska.

© Getty Images

Wednesday (Onsdag) -

Samma sak gäller för Wednesday (onsdag). Dies Mercurii ("Mercury's Day") blev "Wodnesdæg". Det fick sitt namn efter den germanska guden Woden, även känd som den nordiska mytologins främste gud, Odin.

© Getty Images

Wednesday (Onsdag) -

Woden (eller Odin) är en motsvarighet till Mercury i romersk mytologi. "Wodnesdæg" blev därefter "Wednesday" i modern engelska.

© Getty Images

Thursday (Torsdag) -

Dies Jovis ("Jupiter's Day") fick på gammal engelska namnet "Thunresdæg". Den här veckodagen fick sitt namn efter guden Thunor, mest känd som Thor.

© Getty Images

Thursday (Torsdag) -

Åskguden Thor var en motsvarighet till Jupiter i den romerska mytologin. "Thunresdæg" kallades "Thursday" på modern engelska.

© Public Domain

Friday (Fredag) -

Dies Veneris ("Venus' Day") blev "Frigedæg" på gammal engelska. Som du säkert kan föreställa dig kom namnet från en liknande gud i germansk mytologi.

© Getty Images

Friday (Fredag) -

Det är emellertid oklart om det var gudinnan Frigg eller Freya (båda namnen brukar normalt förknippas med Odins hustru, men det finns en viss förvirring kring huruvida de är samma gudinna eller inte). "Frigedæg" blev "Friday" i modern engelska.

Källa: (Grunge)

© Getty Images