© Getty Images

Inte bara en vanlig forskningsrapport -

"A Study of Lunar Research Flights, Vol 1" kanske låter ganska oskyldigt, men projekt A119 var allt annat än det.

© Public Domain

Projekt A119 -

"A Study of Lunar Research Flights", även kallat projekt A119, var i själva verket en topphemlig plan som USA:s flygvapen tog fram 1958.

© Getty Images

Planen -

Planen var egentligen att detonera en vätebomb på månen. Vätebomber var betydligt mer destruktiva än de atombomber som USA släppte i Japan. USA ville alltså visa världen exakt hur förödande de kunde vara.

© Getty Images

Flygvapnet pressade forskare att skynda på projektet -

Mellan maj 1958 och januari 1959 tog den amerikanske kärnfysikern Leonard Reiffel fram ett antal rapporter om planens genomförbarhet. Reiffel var ansvarig för ett team som bland annat bestod av Gerard Kuiper (bilden), som många anser vara fader till den moderna planetvetenskapen.

© Getty Images

Team -

Den avlidne amerikanske astronomen och planetforskaren Carl Sagan var också involverad i projektet.

© Getty Images

Team -

Från maj 1958 till januari 1959 var teamet stationerat vid Armour Research Foundation (ARF) i Chicago, som numera är känt som Illinois Institute of Technology Research.

© Getty Images

Målet -

Den huvudsakliga tanken var att avslöja USA:s kärnvapenmakt för Sovjetunionen och för världen i stort. En sådan maktdemonstration skulle vara ett bevis på USA:s styrka.

© Getty Images

Studie -

De studerade alla aspekter av kärnvapenexplosionen, däribland den visuella effekten om den detonerade på månens mörka eller ljusa sida, samt damm- och gasbeteende.

© Getty Images

Studie -

I slutändan slog Reiffel fast att planen var "tekniskt genomförbar", även om en atombomb skulle behöva användas i stället för en vätebomb.

© Getty Images

Forskning -

I planen ingick att placera ut tre instrument på månens yta för att göra mätningar. Instrumenten skulle samla in data före, under och efter explosionen för att bättre hjälpa till att förstå månens uppbyggnad.

© Getty Images

Detonationsplats -

Planen var att detonera bomben på Terminatorlinjen. Det är den linje som skiljer månens ljusa och mörka sida åt.

© Getty Images

Explosion -

En sådan explosion skulle skapa en enorm ljusblixt som skulle kunna ses av i stort sett alla människor på jorden, oavsett var de befann sig.

© Getty Images

Skada -

När projektet först blev känt spekulerade media i att en sådan explosion skulle kunna ha sprängt månen, men Reiffel förtydligade senare att så inte skulle vara fallet.

© Getty Images

Skada -

Enligt Reiffel skulle skadan "ha varit mikroskopisk". Han förklarade att explosionen skulle ha lämnat en krater på månen som troligen inte skulle vara synlig från jorden, "inte ens med ett bra teleskop".

© Getty Images

Skada -

Däremot skulle en explosion på månen leda till radioaktiv kontaminering av månens yta.

© Getty Images

Skada -

Reiffel påpekade att "om en sådan biologisk kontaminering av månen inträffade, skulle det utgöra en vetenskaplig katastrof utan motstycke och eliminera flera möjligen väldigt givande tillvägagångssätt för att lösa sådana problem som solsystemets tidiga historia, den kemiska sammansättningen av materia i det avlägsna förflutna, livets ursprung på jorden och möjligheten till utomjordiskt liv."

© Getty Images

Det var ett PR-drag -

"Det var uppenbart att huvudsyftet med den tänkta detonationen handlade om en PR-övning och en uppvisning i överlägsenhet. Flygvapnet ville ha ett så stort svampmoln att det skulle vara synligt på jorden", säger Reiffel i en intervju flera decennier senare.

© Getty Images

Test för rymdkrigföring -

I sin rapport från 1959 sade Reiffel att "det är helt klart att vissa militära mål skulle uppfyllas eftersom information skulle tillhandahållas om miljön i rymden, angående upptäckt av kärnvapenprov i rymden och angående kärnvapnens kapacitet för rymdkrigföring".

© Getty Images

Motivering -

USA höll inte på att vinna det kalla kriget och en specifik händelse gjorde det angeläget att visa USA:s mäktiga styrka. Det var den lyckade uppskjutningen av Sputnik 1.

© Getty Images

Sputnik 1 -

Sputnik 1 var den första artificiella jordsatelliten i omloppsbana. Den skickades upp av Sovjetunionen 1957 och väckte nervositet i USA.

© Getty Images

Vanguard -

Den sovjetiska framgången var extra svår att acceptera. Det berodde framför allt på att USA inte lyckades skjuta upp sin Vanguard-raket, vilken exploderade vid starten.

© Getty Images

Svar till Sputnik -

"Projekt A119 var en av flera olika idéer som diskuterades som ett spännande svar på Sputnik", säger Alex Wellerstein, historiker med inriktning på vetenskap och kärnteknik.

© Getty Images

Panik i media -

De amerikanska tidningarna gjorde inte saken bättre när de publicerade rubriker som bland annat "Sovjets to H-Bomb Moon On Revolution Anniversary Nov 7" (Sovjet ska H-bomba månen på revolutionsdagen den 7 november).

© Getty Images

Varför det inte blev av -

Projekt A119 genomfördes inte av en väldigt enkel, men giltig anledning. Uppskjutningen av bomben kunde nämligen misslyckas och den kunde explodera på amerikansk mark.

© Getty Images

Projekt E4 -

Även Sovjet kom på en egen plan för att bomba månen med kärnvapen. Den gick under namnet Projekt E4. Precis som amerikanerna övergav även de idén av samma skäl, nämligen att det inte var säkert.

© Getty Images

Alternativ -

USA fokuserade på att vinna rymdkapplöpningen på ett betydligt bättre sätt, nämligen genom att sätta en människa på månen.

© Getty Images

Hur kunde en sådan topphemlig plan läcka ut? -

Carl Sagan nämnde projektet i samband med att han ansökte om ett forskarstipendium vid Miller Institute i Berkeley 1959. Projektet nämndes sedan i Sagans biografi som publicerades på 90-talet.

© Getty Images

Rymdfördraget -

Outer Space Treaty (rymdfördraget) från 1967, som ursprungligen slöts mellan USA, Storbritannien och Sovjetunionen, satte stopp för alla liknande planer i framtiden.

© Getty Images

Rymdfördraget -

Fördraget "förbjuder utplacering av massförstörelsevapen i yttre rymden, förbjuder militära aktiviteter på himlakroppar och innehåller rättsligt bindande regler för den fredliga utforskningen och användningen av rymden".

Källor: (BBC) (History) (Arms Control Association) 

© Getty Images