Det ena är ett symptom på det andra
Tro det eller ej, men hudblekningsprodukter står nu för hälften av den globala kosmetikamarknaden och efterfrågan fortsätter att öka. Enligt forskning från världens största marknadsundersökare, Research and Markets, uppgick marknaden till nio miljarder USD 2023 och beräknas nå 13,3 miljarder USD år 2030. Bakom denna blomstrande industri finns dock en giftig verklighet.
I det här galleriet kan du läsa om vad många kvinnor med mörkare hy är beredda att göra för att leva upp till eurocentriska skönhetsstandarder och de farliga dolda ingredienserna i dina hudvårdsprodukter. Klicka vidare för att ta reda på mer.
Hudblekning är allt annat än nytt och kan spåras hela vägen tillbaka till forntida civilisationer. Redan 200 f.Kr. använde man i samhällen i Asien, Afrika och Karibien naturliga ingredienser för att ljusa upp huden.
Det som en gång var en naturlig skönhetsritual utvecklades till en djupt rotad kulturell och social praxis. Eurocentriska skönhetsideal och historien om kolonialism, slaveri och kolorism har gjort att ljusare hud länge kopplats till högre status och personligt värde.
Kolorism (rasism), en form av diskriminering där personer med en viss hudfärg gynnas i en etnisk grupp eller ras, har haft bestående inverkan på samhällsdynamiken. I USA slog kolorismen rot under slaveriet, då slavägare ofta föredrog personer med ljusare hud. Detta gav upphov till en hierarki som påverkar sociala, ekonomiska och personliga fördomar än i dag.
I varmare klimat symboliserade ljusare hud rikedom och privilegier eftersom det vittnade om en förmåga att hålla sig inomhus medan mörkhyade arbetare jobbade utomhus. Dessa associationer, även om de är föråldrade, påverkar fortfarande skönhetsnormer i olika kulturer. Även om representationen har förbättrats är hudfärgsrelaterade fördomar djupt rotade i många samhällen än i dag, där personer med ljusare hud ofta gynnas framför personer med mörkare hudton.
Hudblekning har blivit vanligt bland både män och kvinnor. Många använder dessa produkter inte bara för att ljusa upp huden utan också för att få bort fräknar, åldersfläckar och andra fläckar. Dessa så kallade "lösningar" medför dock ofta betydande hälsorisker.
Styrelsecertifierade hudläkare varnar för att även om ljusare hud kan ge en tillfällig självförtroendeboost är det sällan värt priset det kostar för hälsan. De farliga kemikalierna i många blekningsprodukter utgör allvarliga risker för användarnas väl och ve. Långvarig användning av dessa produkter kan leda till allvarliga hudåkommor och till och med cancer.
Ousmane Faye, generaldirektör för Bamako Dermatology Hospital i Mali, uppgav nyligen vid den 25:e internationella dermatologikongressen att man har sett fall av hudcancer kopplade till långvarig användning av blekningsprodukter sedan år 2000. Skivepitelcancer, en hudcancer som är kopplad till långvarig blekning, är särskilt vanligt på områden som hals och ansikte efter tio års konsekvent användning.
Det första dokumenterade cancerfallet i Afrika kopplat till hudblekning involverade en 58-årig kvinna från Ghana som hade använt dessa produkter i nästan 30 år. Hon hade tumörer i ansiktet, på halsen och på armarna.
Hudblekning fungerar vanligtvis genom att hämma melaninproduktionen, vilket gör hudens naturliga ton ljusare. Produkter som innehåller kvicksilver och hydrokinon skadar dock inte bara huden utan kan också orsaka systemisk toxicitet och miljöskador.
Hydrokinon används för att ljusa upp de mörka fläckarna på huden som åldersfläckar, fräknar, hyperpigmentering, melasma och leverfläckar. Hydrokinon har på grund av dess okända säkerhetsprofil inte erhållit FDA-godkännande. Det är förbjudet i EU, Australien och Japan.
Hydrokinon medför flera risker, däribland hudirritation, allergiska reaktioner, inflammation och ett tillstånd som kallas okronos som orsakar blåsvart missfärgning vid långvarig användning. Det kan också öka solkänsligheten, skapa oro för potentiella cancerframkallande effekter samt störa hormonfunktionen.
Kvicksilver medför allvarliga hälsorisker och skadar hjärnan, nervsystemet och njurarna. Det kan även skada huden och orsaka utslag, fläckar och ge en gråaktig nyans. Hälsoriskerna ökar ju mer och längre man använder produkter som innehåller kvicksilver.
Symptom på kvicksilverexponering kan vara högt blodtryck, ödem och uremi på grund av njurskada, parestesi, nervositet, irritabilitet, skakningar, minnesförlust, depression, viktminskning och trötthet. Exponering för metylkvicksilver utgör en särskild fara för ofödda barn.
FDA varnar för att du bör undvika hudkrämer, skönhets- och antiseptiska tvålar samt lotioner som innehåller kvicksilver. Hur vet du om en produkt, särskilt en som är märkt "anti-aging" eller "hudblekande", innehåller kvicksilver?
Det är bara att kolla etiketten. Om du ser ord som "kvicksilverklorid", "kalomel", "kvicksilver" eller "merkuroklorid" betyder det att produkten innehåller kvicksilver. I förekommande fall bör du sluta använda produkten omedelbart.
Vissa regeringar inser den omfattande skada som hudblekning orsakar och har vidtagit åtgärder. Gabon, Jamaica och Sri Lanka har nyligen förbundit sig till ett gemensamt initiativ på 14 miljoner USD för att eliminera kvicksilver från hudblekningsprodukter.
I Rwanda trädde ett nationellt förbud mot hudblekningsprodukter i kraft 2018. De som bryter mot förbudet riskerar böter och eventuellt fängelse. Det östafrikanska landet ledde en kampanj mot hudblekning och undermålig kosmetika, särskilt produkter som innehåller hydrokinon.
Regeringstjänstemän och polis patrullerade marknader i huvudstaden Kigali och i provinser över hela den centralafrikanska nationen och beslagtog blekningsprodukter. Trots dessa regeringsledda insatser beräknas dock minst fyra av tio kvinnor i Afrika använda hudblekningsprodukter, enligt Världshälsoorganisationen.
Sydafrika var det första landet i världen som förbjöd hudblekningsprodukter. Sedan dess har Rwanda, Elfenbenskusten, Tanzania, Kenya och Ghana slagit följe. Trots regleringarna kommer människor dock fortsatt åt dessa produkter via gatuförsäljare och kosmetikabutiker och kringgår ofta de förbud och regleringar som införts.
I en studie från National Library of Medicine använde man Google Trends för att analysera data från oktober 2022 till oktober 2023 med olika varianter av söktermen "hudblekning" per geografisk region. Resultaten visade att de fem länderna med störst intresse var Pakistan, Nigeria, Ghana, Sri Lanka och Indien.
I en studie bland saudiska kvinnliga studenter fann man en enhällig positiv uppfattning om ljusare hudtoner. Många förknippade ljusare hud med ungdom, skönhet och sociala fördelar. Forskningen, som publicerades av National Library of Medicine, avslöjade också att studenter med sämre ekonomisk bakgrund och personer med dålig psykisk hälsa var mer benägna att överanvända hudblekningsprodukter.
Den amerikanska reality-tv-stjärnan Blac Chyna mötte motreaktioner på sociala medier efter att ha meddelat att hon hade samarbetat med skönhetsmärket Whitenicious och sålt en hudblekningskräm som påstår sig "ljusa upp utan att bleka huden." Influencern lanserade ansiktskrämen i Lagos, Nigeria.
Den kamerunska sångerskan Dencia, som grundade företaget, har kritiserats för att sälja hudblekningsprodukterna. Under 2014 försvarade hon sig dock inför tidningen Ebony och sade: "Whitenicious innehåller inga blekande ingredienser som kan skada huden. Den har varken hydrokinon, steroider eller kvicksilver."
Även om produkterna kanske inte innehåller de mer olycksbådande ingredienserna kommer skadan från varumärket och budskapet, som påstår att ljusare hud är lyxigt och värdefullt, vilket förstärker gamla kolorismmantran.
Kolorism kan ha djupgående psykisk inverkan på både individer och samhällen och ge dålig självkänsla och negativ självbild, särskilt bland personer med mörkare hudtoner.
Denna press att leva upp till skönhetsnormer som gynnar ljusare hud kan resultera i kroppsdysfori, depression och ångest. Människor kan internalisera negativa föreställningar om sin hudfärg, vilket främjar självhat och känslor av isolering.
Ständig exponering för koloristiska tendenser kan skapa stress och trauma, försämra relationer inom familjer och samhällen samt ge upphov till ohälsosamma copingmekanismer. För att komma till rätta med dessa effekter krävs medvetenhet och stödjande miljöer där alla hudtoner är välkomna.
Den globala marknaden för hudblekningsmedel beräknades nå 31,2 miljarder USD år 2024, vilket är en ökning från 17,9 miljarder USD 2017. Vinsterna förväntas särskilt i Asien, Mellanöstern och Afrika, enligt globala industrianalytiker. De kumulativa hälsoriskerna, tillsammans med den sociala pressen att anpassa sig till ett ljust ideal, gör hudblekning till en etiskt laddad och fysiskt farlig metod.
I en värld som i allt högre grad framhåller mångfald som något positivt är det en effektfull handling av självacceptans att anamma sin naturliga hudton. Samhällen går nu mot mer inkluderande skönhetsnormer och verkar för acceptans av naturliga hudtoner, något som ökar välbefinnandet för alla.
Sann skönhet handlar inte om att anpassa sig till skadliga, föråldrade ideal, utan om den individualitet och det självförtroende som kommer av att anamma vårt sanna jag, vilket banar väg för framtida generationer.
Källor: (NPR) (WHO) (Research and Markets) (National Library of Medicine) (Global Industry Analysts)
Hudblekningsprodukter: riskerna med den växande trenden
Den mörka sidan med hudblekning
HÄLSA Kosmetika
Tro det eller ej, men hudblekningsprodukter står nu för hälften av den globala kosmetikamarknaden och efterfrågan fortsätter att öka. Enligt forskning från världens största marknadsundersökare, Research and Markets, uppgick marknaden till nio miljarder USD 2023 och beräknas nå 13,3 miljarder USD år 2030. Bakom denna blomstrande industri finns dock en giftig verklighet.
I det här galleriet kan du läsa om vad många kvinnor med mörkare hy är beredda att göra för att leva upp till eurocentriska skönhetsstandarder och de farliga dolda ingredienserna i dina hudvårdsprodukter. Klicka vidare för att ta reda på mer.