AI-genombrott underlättar upptäckt av hjärntumörer
I en nyligen genomförd studie fann forskare att depression kan orsaka mensvärk hos personer som har mens. Det råder dock delade meningar om detta och i det här galleriet hittar du en översikt över studiens resultat samt andra möjliga orsaker. Experter hävdar att samspelet mellan psykisk ohälsa och fysisk smärta är långt mer komplext och inte går att hänföra till en enda genetisk länk.
Kunskap om dessa kopplingar kan möjliggöra bättre behandlingar och öka livskvaliteten för de drabbade.
Nyfiken på dessa nya rön? Klicka vidare för att läsa mer!
De flesta får mens vid tolv års ålder, men det går att få det så tidigt som vid åtta års ålder eller så sent som vid 16 års ålder.
Den genomsnittliga menstruationscykeln är 28 dagar men kan vara allt mellan 21 och 35 dagar och fortfarande anses vara normal. Menstruationen (blödningsfasen) varar mellan tre och sju dagar.
Upp till 90 procent upplever smärta under mensen. Smärtan kan variera i intensitet och är ofta kopplad till symptom på depression.
Dysmenorré (mensvärk) förekommer i bäckenet eller buken, vanligtvis i upp till tre dagar efter att blödningen har börjat.
Enligt en nyligen genomförd studie som publicerades i slutet av 2024 i tidskriften Briefings in Bioinformatics kan depression orsaka mensvärk på grund av specifika listade gener.
Tidigare studier har visat på ett samband mellan dysmenorré och depression, men inget orsakssamband på genetisk nivå har kunnat fastställas.
I detta experiment användes en metod som kallas mendelsk randomisering. Man använde genetiska data för att studera orsak och verkan utan att behöva testa det direkt på människor.
Författarna till experimentet samlade in genetiska data från 600 000 européer och 8 000 östasiater.
Bioinformatik användes sedan för att hitta mönster i de gener och biologiska banor som kopplar depression till mensvärk.
Enligt studien finns det ett "betydande" orsakssamband mellan depression och dysmenorré. Resultaten ger vid handen att humörstörningen i fråga ökar oddsen för mensvärk med 1,51 gånger eller 51 procent.
Forskarna fann också ett samband mellan den sömnlöshet som vissa personer med depression upplever och dysmenorré. De klargjorde dock att det "inte fanns några bevis som stödjer en kausal effekt".
Åtminstone en forskare som inte var involverad i studien menar att studien och artikeln var fel ute eftersom man tillskrev ett orsakssamband där det endast fanns en stark genetisk koppling.
Personer med depression eller andra humörstörningar upplever ofta smärta mer intensivt. Denna ökade känslighet är knuten till sättet på vilket hjärnan bearbetar smärtsignaler, vilket förstärker känslan av obehag.
Vidare kan depression försämra individens förmåga att hantera smärta. Sammankopplingen mellan humörstörningar och smärta kan göra tillstånd som dysmenorré svårhanterliga.
Primär dysmenorré orsakas av förhöjda nivåer av prostaglandiner. Detta är de kemikalier som driver på livmoderns sammandragningar under menstruationen.
Menstruationsstörningar har också kopplats till andra hälsotillstånd som till exempel tidigt klimakterium.
Den speciella randomiseringsmetod som användes för att studera sambandet mellan depression och mensvärk utgick från att inga miljöfaktorer påverkar depression, mensvärk eller genetik.
Det kan finnas underliggande mekanismer som orsakar både depression och dysmenorré, men på grund av bristen på detaljerade och individualiserade data är de specifika länkarna mellan dessa tillstånd fortfarande oklara.
Det påstods att en annan begränsning i studien var att man inte tog hänsyn till allvarlighetsgraden eller behandlingen av depression på individnivå, vilket gjorde det svårt att förstå eventuella observerade samband.
Experter har betonat att förhållandet också kan gå i motsatt riktning, det vill säga att mensvärk kan föregå depression.
Det finns ett fenomen som kallas central sensibilisering som inträffar när hjärnan blir överkänslig för normala stimuli och tolkar dem som smärtsamma. Detta problem har observerats hos patienter med kronisk bäckensmärta, vilket ytterligare kopplar reproduktiv smärta till depression.
Hos djur finns det en andra orsak till dysmenorré som har kopplats till depression. Detta speciella tillstånd innebär tillväxt av livmoderliknande vävnad utanför livmodern, vilket resulterar i smärta och fertilitetsproblem.
Forskning har länge visat att om man får mens tidigt i puberteten ökar risken för depression senare i livet.
Dysmenorré innebär inte alltid depression, men om smärtan stör ditt dagliga liv är det viktigt att söka vård. Läkare kan undersöka eventuella humörstörningar eller andra sekundära orsaker till dysmenorré.
Genom att ta itu med både fysiska och psykiska hälsoproblem kan du se till att du får en mer heltäckande och omfattande vård. Integrerad hälsovård möjliggör mer personanpassad behandling, förbättrade resultat samt bidrar till att minska stigmatiseringen av problem som främst drabbar kvinnor.
Vissa metoder som har konstaterats lindra mensvärk kan också bidra till att minska depressionssymptomen. Saker som yoga, träning och kostjusteringar har både fysiska och psykiska fördelar.
Om livsstilsförändringar inte mildrar symptomen kan det vara bra att rådgöra med läkare om eventuell medicinering som nästa steg.
Källor: (CNN Health) (Clevland Clinic)
Sambandet mellan mensvärk och depression
Enligt en nyligen genomförd studie finns det ett "starkt genetiskt samband" mellan mensvärk och depression
HÄLSA Menstruation
I en nyligen genomförd studie fann forskare att depression kan orsaka mensvärk hos personer som har mens. Det råder dock delade meningar om detta och i det här galleriet hittar du en översikt över studiens resultat samt andra möjliga orsaker. Experter hävdar att samspelet mellan psykisk ohälsa och fysisk smärta är långt mer komplext och inte går att hänföra till en enda genetisk länk.
Kunskap om dessa kopplingar kan möjliggöra bättre behandlingar och öka livskvaliteten för de drabbade.
Nyfiken på dessa nya rön? Klicka vidare för att läsa mer!