© Shutterstock

Vad är gastrit? -

Gastrit är en inflammation i magslemhinnan. När immunsystemet upptäcker ett hot mot denna slemhinna utlöses en inflammatorisk reaktion.

© Shutterstock

Typer av gastrit: akut gastrit -

Det finns olika typer av gastrit, varav en uppstår plötsligt och går över efter ett tag. Denna variant kallas akut gastrit.

© Shutterstock

Typer av gastrit: kronisk gastrit -

Kronisk gastrit håller som namnet antyder i sig under längre tid. Symptomen kan komma och gå och det är vanligtvis kopplat till andra kroniska tillstånd.

© Shutterstock

Typer av gastrit: erosiv -

Förutom varaktigheten kan gastrit också vara erosiv eller icke-erosiv. Vid erosiv gastrit är magsäckens slemhinna faktiskt skadad.

© Shutterstock

Typer av gastrit: icke-erosiv -

Vid icke-erosiv gastrit eroderar inte magslemhinnan på det sättet, men rodnad och irritation förekommer. Vid atrofisk gastrit blir magslemhinnan tunnare som ett resultat av inflammationen.

© Shutterstock

Andra typer av gastrit -

Det är också vanligt att tillståndet namnges efter orsaken. Några exempel är alkoholinducerad gastrit, autoimmun gastrit, läkemedelsinducerad gastrit, infektiös gastrit, stressinducerad gastrit och eosinofil gastrit.

© Shutterstock

Tecken och symptom -

Det finns inte alltid märkbara symptom, men dessa utvecklas senare i takt med att tillståndet förvärras. Vid akut gastrit uppträder dock symptomen mycket snabbare och vanligast är magsmärtor, uppblåsthet, matsmältningsbesvär, aptitlöshet, hicka, illamående och kräkningar.

© Shutterstock

Orsaker -

Gastrit kan ha flera orsaker, bland annat infektioner, kemikalier, sjukdomar och livsstilsval. Vi tar en titt på de vanligaste.

© Shutterstock

Orsaker -

Alkohol- och tobakskonsumtion samt överanvändning av NSAID (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel), såsom acetylsalicylsyra och ibuprofen, är bland de främsta orsakerna till gastrit.

© Shutterstock

Orsaker -

Bakterie- och virusinfektioner (t.ex. maginfluensa eller H. pylori-bakterier) är några av de största bovarna när det gäller akut gastrit.

© Shutterstock

Orsaker -

Gastrit kan också utlösas av autoimmuna sjukdomar. Inflammatoriska tillstånd som celiaki, Crohns sjukdom eller sarkoidos kan vara grundorsaken till gastrit.

© Shutterstock

Orsaker -

Andra möjliga orsaker till gastrit är kemoterapi och strålbehandling, gallreflux och psykologisk stress.

© Shutterstock

Diagnos: blodprov -

Förutom läkarundersökning och genomgång av personens sjukdomshistoria kan vårdgivare låta göra ett antal tester, inklusive blodprov för att screena för anemi och infektioner.

© Shutterstock

Diagnos: röntgen -

Vid diagnostisering av gastrit utförs vanligtvis röntgen av den övre delen av magtarmkanalen, detta i syfte att upptäcka sår och skador i magen.

© Shutterstock

Diagnos: endoskopi -

Ibland behövs övre endoskopi för diagnostisering av gastrit, och i vissa fall utförs samtidigt en biopsi av magsäckens slemhinna.

© Shutterstock

Diagnos: test för H. pylori -

Ett test för H. pylori-bakterierna kan också utföras. Ibland görs ett andningstest där patienten får svälja urea och sedan andas in i en påse. För höga halter av koldioxid tyder på bakterieinfektion.

© Shutterstock

Behandling -

Behandlingen av gastrit beror på orsaken. När det gäller alkohol eller läkemedel som NSAID rekommenderas utsättning (under medicinskt överinseende).

© Shutterstock

Behandling: antacider -

Det finns dock några behandlingar som är bra för hantering av tillståndet. En av dem är användningen av antacida. Dessa kan köpas receptfritt och bidrar till att neutralisera överflödig syra i magen.

© Shutterstock

Behandling: H2-blockerare och protonpumpshämmare -

Histaminblockerare (H2) bidrar till att minska mängden syra som produceras av magen, vilket kan vara gynnsamt vid inflammerad magslemhinna. Protonpumpshämmare, som fungerar på liknande sätt, används också för att behandla gastrit.

© Shutterstock

Behandling: ytbeläggningsmedel -

Ytbeläggningsmedel är särskilt bra vid förekomst av skador på magslemhinnan. Dessa skyddar magen från syra och enzymer så att skadan kan läka.

© Shutterstock

Andra behandlingsalternativ -

Vid bakterieinfektion (t.ex. H. pylori) ordineras antibiotika. Vårdgivare kan också rekommendera läkemedel mot illamående om det är ett av symptomen.

© Shutterstock

Möjliga komplikationer: magsår -

Det finns ett antal komplikationer som kan uppstå vid gastrit, bland annat magsår. Dessa sår kan blöda och orsaka smärta i magen.

© Shutterstock

Möjliga komplikationer: perforation i magtarmkanalen -

Ett magsår i ett avancerat stadium kan perforera väggen i magsäcken, vilket i sin tur kan leda till bukhinneinflammation.

© Shutterstock

Möjliga komplikationer: tarmobstruktion -

Långvarig inflammation kan leda till att ärrvävnad från sår bildas. Detta kan gradvis blockera öppningen mellan magen och tarmen och orsaka smärta, illamående och till och med kräkningar.

© Shutterstock

Möjliga komplikationer: anemi -

Blödande sår, H. pylori-infektion och autoimmun gastrit kan störa upptaget av vitamin B12, vilket kan leda till perniciös anemi.

© Shutterstock

Möjliga komplikationer: atrofisk gastrit -

Atrofisk gastrit uppstår vid förtunning av slemlagret i magslemhinnan. Detta påverkar näringsupptaget och kan orsaka brister.

© Shutterstock

Möjliga komplikationer: atrofisk gastrit -

Atrofisk gastrit kan också leda till aklorhydri eller hypoklorhydri. Detta är när magen inte kan producera tillräckligt med specifika magsyror, vilket också hindrar näringsupptaget. Denna typ av gastrit kan utvecklas till magcancer.

© Shutterstock

Förebyggande -

Det enda sättet att förebygga gastrit är att upprätthålla god hygien för att förhindra infektioner och begränsa konsumtionen av alkohol och livsmedel som kan irritera magslemhinnan.

© Shutterstock

Förebyggande -

Du kan också lättare förebygga gastrit genom att hantera stressen i ditt liv, undvika rökning och minimera användningen av NSAID.

Källor: (Cleveland Clinic) (WebMD) (Mayo Clinic)

© Shutterstock