Grävande i det förflutna – vad krävs för att bli arkeolog? -

Arkeologi handlar om att fördjupa sig i historien och att på vetenskaplig grund studera människans förflutna med hjälp av kvarlevor av olika slag. Framgrävna reliker kan vara så små som ett romerskt mynt eller lika anmärkningsvärda som en faraos grav. Faktum är att de arkeologiska uppteckningarna omfattar allt från artefakter, arkitektur och biologiska eller miljörelaterade fakta till platser och kulturlandskap.

Arkeologi är ett utmanande men mycket givande yrke och ger en fascinerande inblick i hur människor levde på en viss tid och plats. Kanske funderar just du på att bli arkeolog?

Klicka vidare för att gräva fram några av de viktigaste fynden någonsin och läsa om personerna bakom dessa fantastiska upptäckter.

© Getty Images 

Vad är arkeologi? -

Arkeologi handlar om att på vetenskaplig grund studera människans förflutna med hjälp av kvarlevor av olika slag. Ordet arkeologi kommer från grekiskans archaia ("forntida ting") och logos ("teori" eller "vetenskap").

© Getty Images 

Bli arkeolog -

De flesta professionella arkeologer har en examen (ofta i antropologi) och många har även en forskarutbildning. Förutom akademiska färdigheter behöver en arkeolog uthållighet, beslutsamhet och självmotivation, såväl som en stark önskan att fördjupa sig i det förflutna.

© Getty Images 

Inriktningar -

Det finns flera olika inriktningar inom arkeologi. Historiska arkeologer studerar till exempel både artefakter och skriftliga bevis om en viss period i historien. En klassisk arkeolog specialiserar sig dock på historien kring antika grekiska och romerska civilisationer. Några andra områden är miljö-, industri-, flyg- och undervattensarkeologi. Nära besläktat med arkeologi är etnoarkeologi, vilket är en etnografisk studie av folk i syfte att fastställa deras vanor, seder och kulturer.

© Getty Images 

Vad gör en arkeolog? -

En arkeologs roll inbegriper att undersöka, återhämta och bevara bevis på mänsklig aktivitet från tidigare kulturer. Detta arbete innebär att analysera mänskliga kvarlevor och artefakter, allt från verktyg och keramik till grottmålningar och ruiner.

© Getty Images 

Samla det förflutna -

Dessa artefakter är ofta otroligt sällsynta och alltid lika ovärderliga och rengörs noggrant, sorteras, katalogiseras och lagras. Många hamnar så småningom på museer och liknande kulturinstitutioner runt om i världen.

© Getty Images 

Ett framträdande yrke -

Data som samlas in från utgrävningsplatser hjälper arkeologer att dra slutsatser om beteendemönster, kultur och andra aspekter av mänskligt liv. Dagens yrkesverksamma följer i fotspåren av flera mycket framträdande föregångare, och några verkligt anmärkningsvärda upptäckter.

© Getty Images 

Vem var den första arkeologen? -

I historien betraktas i allmänhet Nabonidus som den första arkeologen. Han var den siste kungen av det nybabylonska riket och regerade mellan 556 och 539 f.Kr. och beordrade att utgrävningar skulle göras på platser med tempelruiner. Fotografiet föreställer en stele, eller stenplatta, till minne av Nabonidus återställande av Sins tempel 552 f.Kr.

© Getty Images 

Nabonidusrullarna -

Genom att utforska tidigare tempelplatser sökte Nabonidus uppenbarligen namnen på dem som hade byggt dem. Vi vet detta eftersom han senare beskrev sitt arbete på lercylindrar med kilskrift. Nabonidusrullarna som de kallas grävdes fram 1854 av John George Taylor, en arkeolog som undersökte antikviteter från Mellanöstern.

© Public Domain 

Ouyang Xiu -

Den kinesiske historikern, kalligrafen, essäisten och politikern Ouyang Xiu från 1000-talet studerade antika föremål och sammanställde en viktig analytisk katalog över antika gnidningar på sten och brons.

© Getty Images 

Ciriaco av Ancona -

Ciriaco av Ancona, den italienska humanisten och antikvarien från 1400-talet, anses vara "den klassiska arkeologins fader" tack vare sina detaljerade observationer i det osmanska riket.

© Public Domain

Pompeji och Herculaneum -

Det var en arkitekt, Domenico Fontana, som först upptäckte ruinerna av Pompeji i slutet av 1500-talet. Herculaneum upptäcktes 1709 och systematiska utgrävningar påbörjades där 1738. Arbetet med Pompeji påbörjades mycket senare, nämligen 1748.

© Getty Images 

Stonehenge -

En av de första platserna som genomgick arkeologiska utgrävningar var Stonehenge, detta i början av 1600-talet. Den banbrytande brittiske arkitekten John Aubrey låg bakom den metodiska inspektionen av den antika stencirkeln. Monumentet ses här i slutet av 1800-talet.

© Getty Images 

Upptäckten av Rosettastenen -

Det är inte alla stora arkeologiska fynd som tillskrivs professionella arkeologer. I juli 1799 snubblade den franske officeren Pierre-François Bouchard, som tjänstgjorde i Napoleonfälttåget i Egypten, över vad som blev känt som Rosettastenen; en stele med ett dekret utfärdat 196 f.Kr. De övre och mellersta textraderna är på fornegyptiska med hieroglyfisk respektive demotisk skrift (en skrift som härrör från den hieratiska), medan den nedre är på antik grekiska. Denna uppsättning hjälpte forskare att äntligen knäcka hieroglyfernas kod.

© Getty Images 

Cheopspyramiden -

Den brittiske egyptologen William Flinders Petrie (1853–1942) är ytterligare en som är värd epitetet "arkeologins fader". Han var den förste som vetenskapligt undersökte Cheopspyramiden i Egypten under 1880-talet.

© Getty Images 

Merneptahstelen -

Flinders Petrie grävde också fram den anmärkningsvärda Merneptahstelen 1896 i Thebe. Den kallas ibland för "Israelstelen" eftersom en majoritet av forskare översätter en uppsättning hieroglyfer på rad 27 som "Israel" – den första texthänvisningen till Israel och den enda referensen från det forntida Egypten.

© Getty Images 

Upptäckten av Troja -

En annan pionjär inom arkeologi var tysken Heinrich Schliemann. Schliemann var faktiskt en amatörarkeolog och hyllas för att ha upptäckt och grävt ut Hisarlik, i dagens Turkiet, år 1870. Detta är platsen för Troja, mest känd som skådeplatsen för den grekiska myten om det trojanska kriget.

© Getty Images 

Upptäckten av Machu Picchu -

En häpnadsväckande upptäckt som gjordes i början av 1900-talet var Machu Picchu. Den amerikanske akademikern, upptäcktsresanden och politikern Hiram Bingham offentliggjorde inkacitadellets existens 1911. Han återvände till Machu Picchu 1912 med ett team för att påbörja utgrävningen av platsen.

© Getty Images 

Upptäckten av Tutankhamons grav -

Det utan tvekan mest spektakulära fyndet i arkeologins historia är upptäckten av Howard Carter och hans välgörare Lord Carnarvon av Tutankhamons grav 1922.

© Getty Images 

Den sista länken -

Det var den brittiska paleoantropologen Mary Leakey som upptäckte den första fossiliserade Proconsul-skallen, en utdöd apa som nu tros vara människans förfader. Hon arbetade ofta med sin man, Louis Leakey.

© Getty Images

Sensationen vid Sutton Hoo -

Den brittiske självlärde arkeologen Basil Brown chockade sina kollegor 1939 genom att upptäcka och gräva ut en anglosaxisk fartygskyrkogård från 500-talet vid Sutton Hoo i Suffolk. Det enastående fyndet beskrivs fortfarande som en av de viktigaste arkeologiska upptäckterna genom tiderna.

© Getty Images 

RMS Titanic -

Den 1 september 1985 upptäcktes vraket av RMS Titanic på havsbotten, 3 800 meter under ytan i Atlanten. Hennes kvarlevor hittades av ett team lett av undervattensarkeologen Robert Ballard. De följande åren återfanns över 5 000 artefakter från platsen, inklusive en bit av skrovet, däcksklockan, flaskor med parfym, en kvinnas alligatorväska och, gripande nog, fiolen som spelades när skeppet sjönk.

© Getty Images 

Kontroversiellt grävande -

Arkeologin har också figurerat i sin beskärda del av kontroverser. Mellan 1801 och 1812 övervakade Thomas Bruce, sjunde jarlen av Elgin, borttagandet av en samling antika grekiska skulpturer från Pantheon. Majoriteten av dessa hamnade på British Museum. De grekiska myndigheterna har upprepade gånger krävt att de så kallade Elgin Marbles ska återlämnas till Aten. Den brittiska regeringen har hittills motstått alla försök att få dem återförda.

© Getty Images 

Nascalinjerna -

Nascalinjerna, geoglyfer gjorda i jorden i Nazcaöknen i södra Peru, har länge förbryllat arkeologerna. Den schweiziske författaren Erich von Däniken menar i sin bok "Olösta gȧtor ur mänsklighetens förflutna" att fördjupningarna och snitten är utomjordingars verk. Han tror också att strukturer som de egyptiska pyramiderna, Stonehenge och Moai på Påskön skapades av varelser från en annan värld.

© Getty Images 

Kennewickmannen -

Skelettlämningarna av en förhistorisk paleoamerikansk man som hittades utmed Columbiafloden i Kennewick, Washington den 28 juli 1996 skapade kontrovers när umatillafolket och andra stammar krävde att kvarlevorna skulle återlämnas och begravas på nytt enligt den federala Native American Graves Protection and Repatriation Act. Den så kallade Kennewickmannen (här sedd som en rekonstruktion) är cirka 8 690 år gammal, vilket gör honom till ett av de äldsta och mest kompletta skelett som hittats i Nordamerika.

© BrunoPress

Rättsmedicinsk arkeologi -

Ett mycket otäckt område är rättsmedicinsk arkeologi. Rättsmedicinska arkeologer arbetar ibland med genetiker för att underbygga eller ifrågasätta DNA-bevis. Mycket av deras arbete går ut på att gräva ut kvarlevorna av offer för mord eller folkmord i konfliktområden. På den här bilden har en mänsklig skalle, fortfarande med ögonbindel, grävts fram av ett team rättsmedicinska experter i en grund grav i en avlägsen öken söder om Bagdad i Irak 2006.

© Getty Images 

Återhämtningsprocess -

En rättsmedicinsk arkeolog sållar genom askan på det brandhärjade Mackintosh-biblioteket vid Glasgow School of Art i Skottland 2014. Experter tilldelades byggnaden i hopp om att återställa de föremål som skulle kunna återställas och hjälpa till med bibliotekets återuppbyggnad.

© Getty Images 

Arkeologi i dagsläget -

I samband med upptäckten 2015 av ett fossiliserat käkben som sägs vara 3,5 miljoner år gammalt hävdade forskare att de hade grävt fram bevis på en av de allra första människorna. Det hittades i Etiopien.

© Getty Images 

Nyligen framgrävd gammal grav -

Arkeologin fortsätter att gräva fram underverk och överraskningar. Det här fotografiet från den 9 september 2017 visar egyptiska arkeologer som gräver upp mumier vid en nyupptäckt forntida grav av en guldsmed, tillägnad den forntida egyptiska guden Amun. Detta i nekropolen Draa Abul Naga på västra kusten av den antika staden Luxor.

© Getty Images 

"Den gyllene staden" -

År 2022 tillkännagavs vad som påstås vara det näst viktigaste fyndet i arkeologisk historia i kölvattnet av upptäckten av den förlorade "Gyllene staden" nära Luxor, där Amenhotep III och hans drottning Tiye sägs ha levt. Ett team lett av den världsberömda egyptologen dr Zahi Hawass gräver för närvarande ut vad som tros vara den största antika staden som någonsin upptäckts i Egypten.

Källor: (Society for American Archaeology) (The Guardian) (National Geographic) (Britannica) (BBC) (History of Yesterday) 

© Getty Images