© Shutterstock

Många mål, men inga planer -

Du förväntar dig att lyckas med de mål du har satt upp utan att ge dig själv tillräckligt med tid för att skapa en plan som faktiskt gör det möjligt.

© Shutterstock

Beroende av andra -

Du gör din egen förmåga till förändring beroende av stödet från personerna omkring dig. Du kanske bara tränar om andra går till gymmet med dig, till exempel.

© Shutterstock

Ignorerar gradvis förbättring -

Genom att se saker och ting i svartvitt (framgång eller misslyckande) kan vi beröva oss själva tillfredsställelsen vi borde och förtjänar att känna vid gradvis utveckling.

© Shutterstock

För upptagen för att organisera tiden -

Du är alltid för upptagen för att avsätta lite tid för att organisera din tid mer effektivt.

© Shutterstock

Förvägrar dig de små sakerna i livet -

Du förvägrar dig livets små glädjeämnen, vilket kan resultera i att du så småningom frossar i njutning.

© Shutterstock

Försummar dina behov -

På liknande sätt kör du på trots att du behöver en paus. Snarare än att erkänna dina behov märker du inte eller till och med ignorerar ditt behov av vila, socialt umgänge eller bara lite egentid.

© Shutterstock

Underlåter att eliminera hinder -

Underlåtelse att eliminera hinder för njutning är en annan form av självsabotage. Du kanske till exempel älskar musik men struntar i att köpa en prenumeration på Spotify trots att det är samma pris som kaffet du dricker var och varannan dag.

© Shutterstock

Du gör bara sådant som andra aldrig skulle håna dig för -

De flesta av de saker du gör är sådant som människor omkring dig accepterar. Om det finns en risk att du blir förlöjligad för att du gör något, även om du verkligen gillar aktiviteten i fråga, undviker du att göra det.

© Shutterstock

Bortkastad tid och energi -

Du lägger mycket tid och dyrbar energi på att göra saker som skulle kunna undvikas, till exempel handla mat varannan dag i stället för en gång i veckan.

© Shutterstock

Prioriteringar -

Du prioriterar inte sådant som du vet är viktigt för dig, såsom din hälsa.

© Shutterstock

Du väljer att vara olycklig -

När du har möjlighet att bestämma själv om du ska vara lycklig eller olycklig väljer du ofta att vara olycklig.

© Shutterstock

Förhalning -

Du kanske skjuter upp massa saker, vilket förvärras av det svartvita eller "allt eller inget"-tänkandet. Du kanske bestämmer dig för att inte städa alls om du inte kan städa hela huset.

© Shutterstock

Du gör saker och ting onödigt komplicerade -

Du gör saker och ting i livet onödigt komplicerade. Det kanske inte finns någon perfekt lösning i en viss situation, men i stället för att bara välja en lösning analyserar och undersöker du saker och ting till döddagar.

© Shutterstock

Förtrogenhet -

Du fastnar ofta i psykologiska mönster av bekvämlighet. Du kanske till exempel jobbar överdrivet mycket eftersom det är vad du är van vid.

© Shutterstock

Du oroar dig och vidtar inga åtgärder för att lösa saker och ting -

Du tillåter dig själv att lägga massa tid på att oroa dig för ett problem utan att vidta några åtgärder för att faktiskt lösa det.

© Shutterstock

Relationer -

När relationer börjar bli dåliga fokuserar du alldeles för mycket på att fixa de negativa interaktionerna i stället för att skapa mer positiva dito.

© Shutterstock

Lägg tid och energi på andras problem -

Du kanske lägger massa tid och energi på att klaga på andra människor och deras beteende i stället för att fokusera på vad du själv kan kontrollera.

© Shutterstock

Upprepar misslyckade strategier -

Du kan upprepa strategier för att försöka förändra vissa situationer även om du vet att de inte fungerar. Du kan till exempel fortsätta att tjata på din partner trots att det inte har fungerat de senaste 50 gångerna.

© Shutterstock

Du lever inte i verkligheten -

Du skapar ofta förväntningar som bara gör dig besviken. Du utgår ifrån hur du tycker att saker och ting borde vara snarare än hur verkligheten ser ut.

© Shutterstock

Du lyssnar inte på andras råd -

När du blir uppmärksammad på ditt eget beteende och adekvata påpekanden görs som kan hjälpa dig att bli en bättre person vägrar du att lyssna.

© Shutterstock

Du försöker inte hitta sätt att kontrollera dina känslor -

Du har vissa ömma punkter och fokuserar väldigt lite på att skapa strategier för att hantera din känslomässiga instabilitet, vilket ibland kan göra att du säger saker som du egentligen inte vill.

© Shutterstock

Du skapar problem -

Stress är ditt mellannamn. Om det inte finns något allvarligt att stressa över hittar du på saker i ditt eget huvud.

© Shutterstock

Du prioriterar inte -

Du prioriterar dåligt och ägnar dig åt banala saker först (som att damma) i stället för saker som är riktigt viktiga.

© Shutterstock

Du ser inte helheten -

Du ser sällan helheten. Du glömmer ofta dina värderingar och vad som verkligen har betydelse.

© Shutterstock

Du väntar tills stressen och ångesten är så illa att du måste skrida till verket -

Du märker att du är för stressad och orolig för att göra något åt din stress och oro, eller gör något först när saker och ting gått för långt.

© Shutterstock

Planering för framtiden -

Du tänker inte särskilt långt framåt i livet och planerar inte på något sätt för framtiden. Du varken investerar eller sparar pengar, till exempel.

© Shutterstock

Du betalar för mycket för "trygghet" -

På grund av riskaversion betalar du för mycket för massa olika saker. Du köper ett visst märke även om det kostar 90 procent mer bara för att risken för misslyckande är 1 procent lägre.

© Shutterstock

Slutligen -

Alla har makten att förändra sig själva och sluta göra avkall på sitt väl och ve. Kännedom om dina misstag eller ditt bristande samspel med omvärlden är vanligtvis det första steget för att komma över tendensen till självsabotage.

Källor: (Positive Psychology Program) (Nick Wignall)

© Shutterstock