© Shutterstock

Oklart begrepp -

Ordet "empati" är svårt att definiera. Det härstammar från 1800-talets tyska ord Einfühlung, vilket i stort sett kan översättas som "känsla för".

© Shutterstock

Oklart begrepp -

Psykologen Judith Hall beskriver begreppet "empati" som "i grund och botten luddigt". Det betyder ett antal olika saker för olika människor.

© Shutterstock

Möjliga definitioner -

Vissa människor uppfattar det som förmågan att relatera till andra människor. Andra uppfattar det istället som ett moraliskt ställningstagande när det gäller att visa omsorg för andra.

© Shutterstock

Allmänt samförstånd -

Enligt Hall anser emellertid "de flesta människor att empati har att göra med att förstå vad andra människor går igenom och att bry sig om dem".

© Shutterstock

Önskvärd egenskap -

Att kunna visa empati anses normalt vara ett bra karaktärsdrag. I själva verket får barn redan i unga år lära sig hur viktigt det är att förstå andra människors känslor.

© Shutterstock

Verkligheten -

Det blir emellertid allt tydligare att empati inte är så bra som man tror. Det finns både fördelar och nackdelar med att vara empatisk.

© Shutterstock

Vetenskaplig grund -

År 2017 publicerade psykologen Paul Bloom en artikel i tidskriften Trends in Cognitive Sciences. I artikeln beskrev han ett sätt på vilket empati kan vara farligt.

© Shutterstock

Historien om Sheri Summers -

I artikeln beskriver han den hjärtskärande (och fiktiva) historien om Sheri Summers. Hon är en begåvad ung flicka som har en dödlig sjukdom och som står långt ner på väntelistan för att kunna få behandling.

© Shutterstock

Historien om Sheri Summers -

Efter att deltagarna i en studie fått höra Sheris historia bestämde sig cirka 75% av dem för att sätta henne högst upp på listan för att se till att hon fick den behandling hon så desperat behövde.

© Shutterstock

Historien om Sheri Summers -

Men vad deltagarna troligen inte tänkte på var att de genom att sätta Sheri högst upp på listan tvingade andra lika, om inte mer, behövande barn att vänta längre på behandling.

© Shutterstock

Effekten av identifierbara offer -

Det här fenomenet brukar kallas för "identifiable victim effect". Det betyder att människor är mer benägna att hjälpa någon som de kan se än någon som de inte kan se.

© Shutterstock

Effekten i praktiken -

På grund av den här identifierbara offereffekten föredrar välgörenhetsorganisationer att driva kampanjer med berättelsen om ett specifikt barn än med statistik om tusentals barn som inte namnges.

© Shutterstock

Effekten i praktiken -

Enligt BBC:s journalist Tiffanie Wen kan fenomenet även förklara varför människor är mer upprörda över att deras personliga friheter har minskat än över de miljontals människor som har dödats av covid-19.

© Shutterstock

Bästa tipset -

Man kan naturligtvis inte klandra välgörenhetsorganisationer för att de använder personliga berättelser för att sprida medvetenhet om sin sak. Men det är ändå viktigt att komma ihåg att empati kan göra oss blinda för helheten.

© Shutterstock

Andra faror -

Den empati vi visar för våra närmaste kan också vara farlig på ett annat sätt. Den kan nämligen användas för att framkalla negativa känslor gentemot dem som vi inte känner.

© Shutterstock

Experiment med stark sås -

Ett experiment gick ut på att informera en grupp studenter om att deras granne längre bort i korridoren deltog i en matematiktävling med kontanter som pris.

© Shutterstock

Experiment med stark sås -

Eleverna fick möjligheten att distrahera sin grannes konkurrent genom att låta dem äta stark sås precis innan tävlingen började.

© Shutterstock

Experiment med stark sås -

När studenterna hörde att deras granne hade det tufft ekonomiskt, något som fick dem att känna empati, var de mer benägna att ge motståndaren mer stark sås.

© Shutterstock

Vi mot dem -

Det har hänt att politiker och aktivister har utnyttjat den här benägenheten att prioritera dem som står oss närmast för att bygga upp en skadlig "vi och dem" som stöd för sin sak.

© Shutterstock

Vi mot dem -

Det är till exempel den här benägenheten som främlingsfientliga personer använder för att förminska invandrare eller rentav väcka våld och hat mot dem.

© Shutterstock

Gemensamt lidande -

Den tredje och slutliga faran med att vara alltför empatisk är den "ibland helt överväldigande känslomässiga påverkan" som empatiska känslor kan ha på oss.

© Shutterstock

Gemensamt lidande -

När vi ser en annan person lida har studier visat att aktiviteten i den del av hjärnan som förknippas med smärta till viss del speglar aktiviteten i hjärnan hos den person som lider.

© Shutterstock

Gemensamt lidande -

Tydligen kan detta vara en evolutionär egenskap som gör att vi kan förutse hur smärta kommer att påverka oss.

© Shutterstock

Empatiskt lidande -

Att dela med sig av lidande är i bästa fall obehagligt. När människor känner "empatisk stress" kan det i värsta fall hindra dem från att agera.

© Shutterstock

Empatiskt lidande -

Två neurovetare vid Max Planck Society i Tyskland hävdar att empatisk stress kan leda till "apati, avståndstagande och känslor av hjälplöshet. Det kan till och med vara skadligt för hälsan."

© Shutterstock

Vad ska man göra? -

Men om det inte är empati, vad ska vi då sträva efter? Det måste väl ändå finnas situationer där det är absolut nödvändigt att sätta sig in i en annan människas situation för att hjälpa till?

© Shutterstock

Empati vs. medkänsla -

Det finns inget som säger att empati aktivt bör motarbetas. Snarare bör vi lära oss att skilja mellan empati och dess nära släkting, medkänsla.

© Shutterstock

Definition av begreppet -

Neurovetenskapsmän från Max Planck Society har definierat medkänsla som "en känsla av oro för en annan persons smärta som följs av en vilja att hjälpa".

© Shutterstock

Medkänsla -

Det kräver nämligen inte att vi sätter oss in i en annan persons situation och delar deras känslor. Snarare är det så att vi helt enkelt visar vänlighet mot den personen.

© Shutterstock

Medkänsla -

Enligt forskning är personer som känner medkänsla mer villiga att hjälpa till än personer som känner empati. Detta beror på att de inte distraheras av empatiskt lidande.

Källor: (BBC) (Scientific American)

© Shutterstock