© Shutterstock

Språkgrupper -

Omkring år 1000 e.Kr. diversifierades de slaviska språken i tre huvudgrupper: öst-, väst- och sydslaviska. Östslaviska innefattar vitryska, ryska och ukrainska, medan västslaviska omfattar polska, tjeckiska och slovakiska. Till de sydslaviska språken hör bland annat serbiska, kroatiska och bulgariska.

© Shutterstock

Alfabetsskillnader -

I vissa slaviska länder använder man det kyrilliska alfabetet, medan man i andra använder det latinska. Kyrilliska används i Ryssland, Bulgarien och Serbien, medan det latinska alfabetet är vanligt i Polen, Tjeckien och Kroatien. Detta återspeglar historiska och religiösa influenser.

© Shutterstock

Kyrillos och Methodios -

Kyrillos och Methodios, bysantinska bröder från 800-talet, skapade det glagolitiska alfabetet, som blev kyrilliska. De spred kristendomen bland slaverna och översatte religiösa texter till fornkyrkoslaviska.

© Shutterstock

Religion -

Slaviska länder är övervägande kristna. I västslaviska nationer som Polen dominerar katolicismen och i Ryssland, Serbien och Bulgarien råder ortodox kristendom sedan den stora schismen 1054. I det postkommunistiska Polen och Ryssland skedde religiösa väckelser, medan sekulariseringen är mer framträdande i Tjeckien.

© Shutterstock

Gemensam bakgrund -

Polesia, som ligger i dagens Vitryssland, Ukraina och delar av Polen, anses allmänt vara det ursprungliga slaviska hemlandet. Tidiga slaviska stammar utvandrade på 400- och 500-talet och lade grunden för de moderna slaviska nationerna. På 800-talet uppstod stater som Stormähren och Kievriket.

© Getty Images

Osmanskt inflytande på Balkan -

Det osmanska riket styrde sydslaviska länder som Serbien, Bosnien och Bulgarien från 1300-talet fram till 1800-talet och formade deras kulturer, religioner och politik. I Bosnien innebar detta införandet av islam, till skillnad från i väst- och östslaviska regioner. Bilden föreställer Belgrad under det osmanska riket.

© Public Domain

Bysantinskt inflytande -

Det bysantinska riket hade stort inflytande på de öst- och sydslaviska länderna, särskilt genom införandet av ortodox kristendom på 800-talet. Kyrkor och konst i bysantinsk stil finns fortfarande att beskåda i Ryssland, Serbien och Bulgarien.

© Getty Images

Mongoliska imperiets inflytande -

Den mongoliska invasionen av Kievriket på 1200-talet hade en bestående inverkan på östslaviska länder, särskilt Ryssland, och påverkade dess centraliserade styre och militära strukturer.

© Getty Images

Österrikisk-ungerska imperiets inflytande -

Många slaviska folk, som tjecker, slovaker och kroater, var en del av det österrikisk-ungerska imperiet (1867–1918). Imperiets germaniseringspolitik undertryckte slaviska språk och främjade nationalistiska rörelser som bidrog till dess slutliga kollaps efter första världskriget.

© Getty Images

Nationalism och självständighetsrörelser -

Den slaviska nationalismen växte fram på 1800-talet, då länder sökte självständighet från imperier som det österrikisk-ungerska imperiet och det osmanska riket. Tjeckoslovakien (bilden) blev självständigt 1918, medan Serbien var ledande i skapandet av den sydslaviska staten Jugoslavien 1918.

© Getty Images

Andra världskriget och dess inverkan -

Andra världskriget ödelade många slaviska nationer. Polen var det första landet som invaderades av Nazityskland 1939, vilket skördade miljontals människoliv. Efterkrigstidens sovjetiska dominans ritade om det politiska landskapet, medan Jugoslavien framträdde som en socialistisk federation under Josip Broz Tito.

© Getty Images

Sovjetiskt inflytande -

Efter andra världskriget dominerade Sovjetunionen östslaviska länder som Ukraina och Vitryssland och formade deras politiska och ekonomiska strukturer. Även om länder som Polen och Tjeckien motsatte sig sovjetisk kontroll gjorde sovjetkommunismen ett bestående avtryck.

© Getty Images

Kommunistiskt arv på Balkan -

Det kommunistiska styret dominerade Jugoslavien (1945–1992) under Tito, men till skillnad från Sovjetunionen upprätthöll Jugoslavien en viss grad av självständighet.

© Getty Images

Postkommunistiska ekonomiska skillnader -

De postkommunistiska ekonomiska övergångarna varierade. Polen, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Kroatien och Bulgarien antog marknadsreformer och gick med i EU, vilket möjliggjorde snabb tillväxt. Samtidigt stod Ryssland inför ekonomiska svårigheter på nittiotalet, medan Vitryssland behöll en mer sovjetisk ekonomi.

© Getty Images

Religionens betydelse för den nationella identiteten -

I länder som Polen, där över 70 procent identifierar sig som katoliker, är religionen nära knuten till den nationella identiteten. Omvänt förknippar Ryssland, Serbien och Bulgarien ortodox kristendom med nationell stolthet, särskilt efter århundraden av ottomanskt eller mongoliskt styre.

© Getty Images

Olika politiska system -

Efter kommunismens fall (1989–1991) valde de slaviska länderna andra vägar. Till exempel har Polen och Tjeckien anammat liberala demokratier och gått med i EU, medan Ryssland under Putin sedan 2000 har upprätthållit ett centraliserat, auktoritärt system.

© Getty Images

Traditioner -

Trots regionala skillnader har de slaviska länderna gemensamma folkliga traditioner. Några exempel är Rysslands matrjosjkadockor och Polens krakowiak-dans. Festivaler som Ukrainas Kupala och Bulgariens Surva håller uråldriga ritualer vid liv i modern tid.

© Shutterstock

Gemensam mytologi -

Förkristen slavisk mytologi var vanlig i alla slaviska stammar. Även om kristendomen ersatte dessa övertygelser på 900-talet finns rester kvar i folkliga traditioner och moderna festivaler.

© Getty Images

Matkultur -

Det finns många likheter i det slaviska köket, bland annat rejäla rätter och användning av fermenterade livsmedel, vilket återspeglar regionens jordbruksrötter. Basrätter som rysk borsjtj (rödbetssoppa), polska pierogi (dumplings) och serbiska ćevapi (grillad köttfärs) framhäver de gemensamma dragen, med olika variationer i olika länder.

© Shutterstock

Folkmusiktraditioner -

Den slaviska folkmusiken återspeglar de olika regionala influenserna. I Ryssland är balalajkan (bilden till vänster) ett populärt instrument, medan Bulgariens polyfona sång är unik på Balkan. Polens folkdanser som mazurka har influerat klassiska kompositörer, däribland Chopin.

© Getty Images

Traditionella kläder -

Den traditionella klädseln, som ofta kan ses vid festivaler, varierar beroende på region. Till exempel bär polska kvinnor traditionellt färgglada kjolar och vita blusar, medan ryska sarafans (bilden) är långa, broderade klänningar.

© Shutterstock

Arkitektoniska influenser -

Slavisk arkitektur återspeglar olika influenser, däribland bysantinsk, gotisk och barock stil. I mitten av 1900-talet dök också brutalismen upp, som symboliserade kommunistiska ideal i städer som Warszawa och Belgrad (bilden).

© Shutterstock

Litteratur och poesi -

De slaviska länderna har imponerande litterära traditioner. Rysslands Lev Tolstoj och Fjodor Dostojevskij är världsberömda, medan Polens Adam Mickiewicz är central för den polska nationella identiteten. Inom tjeckisk litteratur har vi till exempel Karel Čapek, som är känd för att ha populariserat termen "robot" och för att ha tagit sig an teman som mänsklighet och teknik.

© Getty Images

Likheter i utbildningssystemet -

Slaviska länder prioriterade utbildning och antog sovjetiska system efter andra världskriget. I dag har nationer som Slovenien, Polen och Tjeckien reformerat sina system och börjat anpassa sig till Västeuropa, med tonvikt på kritiskt tänkande och autonomi. Ryssland har dock en mer centraliserad, statskontrollerad utbildningsstruktur som kretsar kring nationella värderingar.

© Getty Images

Sportkultur -

Tack vare tonvikten på fysisk utbildning och statligt stöd utmärker sig före detta europeiska kommunistländer inom idrott. Fotboll är den mest populära sporten och Kroatien nådde finalen i fotbolls-VM 2018, medan vintersporter, som ishockey, är populära i Ryssland, Polen och Tjeckien.

© Getty Images

Migration och diaspora -

Den slaviska migrationen har varit betydande, särskilt efter EU-medlemskapen. Många har flyttat till Västeuropa för att arbeta, medan konflikten i Ukraina har lett till nya vågor av invandring till slaviska grannländer. Bilden visar ukrainska barn i Tyskland.

© Getty Images

Modernisering kontra tradition -

I länder som Slovakien (bilden) och Polen moderniseras stadsområdena i allt högre grad, medan landsbygden bibehåller en mer traditionell livsstil, vilket återspeglar en blandning av modernisering och bevarande av traditionella seder.

© Shutterstock

Könsroller och social förändring -

Traditionella könsroller lever kvar i många slaviska länder, även om moderniseringen driver på en förändring. Slovenien och Tjeckien (på bilden) är mer progressiva när det gäller jämställdhet, medan man ute på landsbygden i Serbien och Bulgarien upprätthåller mer traditionella normer.

© Shutterstock

EU:s inflytande -

De slaviska länder som anslöt sig till EU antog EU:s lagar och gynnades av den ekonomiska tillväxten. Slaviska länder som inte är medlemmar i EU, som Serbien och Vitryssland, har däremot behållit olika politiska och ekonomiska system och motsätter sig fullständig integrering i EU:s ramverk.

© Getty Images

Politiska spänningar mellan slaver -

Det kvarstår politiska spänningar i den slaviska världen, särskilt mellan Ryssland och Ukraina, sedan annekteringen av Krim 2014 och det pågående kriget. Vidare förändrade de jugoslaviska krigen på nittiotalet relationerna i regionen. Relationerna mellan de västslaviska länderna är däremot fortfarande samarbetsinriktade, särskilt inom ramen för EU.

Källor: (Britannica) (The Guardian) (BBC)

© Getty Images