Överdriven alkoholkonsumtion kan också öka risken för osteoporos
Ödem uppstår vid svullnad orsakad av vätska som fastnat i kroppens vävnader. Det finns många olika typer av ödem, bland annat kan denna vätskeansamling ske i lungorna, gula fläcken och hjärnan. I det här galleriet fokuserar vi på den vanligaste typen, nämligen perifert ödem. Det är den typ av ödem som främst påverkar fötter och ben och drabbar många människor runt om i världen.
Nyfiken? Klicka vidare för att läsa mer om orsakerna, symptomen och hur ödem behandlas.
Ödem uppstår vid svullnad orsakad av vätska som fastnat i kroppens vävnader. Det påverkar främst ben och fötter, men det kan även drabba andra delar av kroppen.
Ödem är vanligare bland äldre (personer över 65) samt gravida kvinnor.
Eftersom det finns ett flertal tänkbara orsaker är ödem ett ganska vanligt tillstånd. Lindriga fall går ofta över av sig själva, så det är många som inte söker vård. Detta innebär att det är mycket svårt att veta exakt hur många som lider av ödem.
Ödem är i allt väsentligt svullnad, så den drabbade kroppsdelen växer sig större. Det är dock inte alltid synligt, som när det sker i lungorna eller hjärnan, till exempel.
Det är olika från fall till fall, men det håller ofta i sig bara några dagar och de första två till tre dagarna är värst.
Svullnaden orsakas av en ansamling av vätska i kroppens vävnader. Förutom storleksförändringen kan huden också se utsträckt och glänsande ut.
Det drabbade området kan kännas tungt, spänt eller stramt och kan till och med vara ömt och känsligt.
När ödem påverkar benen, vristerna eller fötterna kan det också bli svårt att gå.
Det finns ett antal tänkbara orsaker till ödem. Ibland är det gravitationen som bär skulden. Att bara sitta eller stå för länge kan göra att vätska åker ned och ansamlas i områden som ben och fötter.
Ödem kan också orsakas av venös insufficiens. Det är när klaffarna i venerna är svaga och har svårt att trycka tillbaka blodet upp till hjärtat. Detta resulterar ofta i vätskeansamling i benen, såväl som åderbråck.
Det finns ett antal tillstånd som kan orsaka vätskeansamling. Ödem kan vara ett symptom på underliggande medicinska tillstånd som hjärtsvikt, njur-, lever- och lungsjukdomar samt sköldkörtelproblem.
Vissa mediciner kan ha ödem som biverkning. Detta gäller särskilt vissa blodtrycksmediciner, liksom vissa smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel. Tiazolidindioner som används vid behandling av diabetes kan också vara boven i dramat.
Undermålig kost kan påverka kroppens funktionsförmåga. En kost rik på salt (natrium) såväl som extrem och utdragen proteinbrist har förknippats med ödem.
Livmodern trycker mot blodkärlen i underkroppen, vilket kan orsaka ödem.
Ödem kan vara ett tecken på nedsatt immunförsvar. Detta kan inträffa vid infektion, allergisk reaktion eller allvarligare tillstånd som bland annat cancer.
Läkaren undersöker först svullnaden och var i kroppen den uppstått. Hudens utseende kommer också att beaktas.
Klassificering av ödem görs för att utvärdera hur mycket vätska som ansamlats och följaktligen ödemets allvarlighetsgrad. Detta görs med hjälp av ett så kallat pittingtest.
Pittingtest görs genom att man trycker med fingret på det svullna området i fem till 15 sekunder. När man sedan släpper dyker en grop upp i huden. Detta tyder på förekomst av vätska i vävnaderna. Hur snabbt huden återgår till det normala (dvs. gropen slätar ut sig) avgör ödemets allvarlighetsgrad.
Om huden omedelbart återgår till det normala med en grop på 2 millimeter anses ödemet vara grad 1. Grad 2 är när en grop på 3–4 mm går tillbaka på mindre än 15 sekunder. Grad 3 är när återgången tar mer än 15 sekunder men mindre än 60 sekunder (en grop på 5–6 mm).
Ödem av grad 4 är värst. Det är när återgången av en 8 mm grop tar mellan två till tre minuter.
Behandlingen beror på den bakomliggande orsaken. Lindriga fall går ofta över av sig själva. Detta är vanligtvis fallet med gravida kvinnor.
Diuretika (vätskedrivande medel) kan ordineras för att hjälpa till att driva ut vätskan.
Livsstilsförändringar kan också vara nödvändiga för att behandla ödem om de orsakas av tillstånd som lungsjukdom eller hjärtsvikt. Kostrelaterade förändringar som att till exempel minska saltintaget och alkoholkonsumtionen, samt att sluta röka, kan krävas.
När det gäller ödem som orsakas av medicinering är det tillrådligt att först rådgöra med läkare och inte sluta ta medicinen helt plötsligt utan medicinsk indikation på detsamma.
Som nämnts tidigare beror behandlingen på orsaken, men det finns sätt att lindra symptomen och vissa gånger förebygga dem. Vi tar en titt på några av dessa.
Tryck kan vara bra när man har att göra med ödem. Kompressionsplagg kan bäras runt det drabbade området (t.ex. kompressionsstrumpor).
Att bara röra på sig är bland det bästa man kan göra om man lider av ödem. Rörelse hjälper till att skjuta tillbaka vätska mot hjärtat.
Genom att höja det svullna området blir det lättare att minska svullnaden. Den aktuella kroppsdelen bör höjas över hjärtats nivå. Du kan göra detta när du tillbringar mycket tid i samma position (t.ex. sover).
Det är viktigt att hålla det svullna området rent och skyddat. Du kan använda lotion eller kräm för att hålla huden återfuktad och förhindra sprickor, vilket annars gör området mer sårbart för infektioner.
Ödem är sällan ett livshotande tillstånd, men vissa symptom kan behöva undersökas. Gör det om du utvecklar symptom som andfåddhet, smärta eller får missfärgad hud eller ett öppet sår i ödemområdet.
Källor: (Cleveland Clinic) (Mayo Clinic) (WebMD) (Medical News Today)
Allt du behöver veta om ödem
Ansamling av vätska
HÄLSA Vätskeansamling
Ödem uppstår vid svullnad orsakad av vätska som fastnat i kroppens vävnader. Det finns många olika typer av ödem, bland annat kan denna vätskeansamling ske i lungorna, gula fläcken och hjärnan. I det här galleriet fokuserar vi på den vanligaste typen, nämligen perifert ödem. Det är den typ av ödem som främst påverkar fötter och ben och drabbar många människor runt om i världen.
Nyfiken? Klicka vidare för att läsa mer om orsakerna, symptomen och hur ödem behandlas.