Det ena är ett symptom på det andra
Alice i underlandet-syndrom (AIWS) är ett sällsynt neurologiskt tillstånd som tillfälligt stör hjärnans förmåga att bearbeta sensoriska intryck och påverkar hur den uppfattar saker och ting. Det kan röra sig om bland annat skev uppfattning om storleken på saker, ens egen kropp och andra delar av verkligheten.
Tillståndet namngavs av den engelske psykiatern John Todd 1955, efter Lewis Carrolls bok "Alice i Underlandet" från 1865. Anledningen var att de drabbade upplever liknande saker som bokens huvudperson Alice.
Syndromet kan drabba människor i alla åldrar, men det är vanligare bland barn och ungdomar. Personer med vissa hjärnrelaterade tillstånd löper också högre risk att drabbas av AIWS.
Alice i underlandet-syndrom är sällsynt. Tillståndet verkar i regel vara övergående, vilket försvårar forskningen. Det finns heller inga allmänt accepterade kriterier för AIWS, vilket kan göra det svårt att diagnostisera.
Sätten på vilka AIWS tar sig uttryck kan delas in i tre kategorier. En är genom störningar i självuppfattningen, då den drabbade har en felaktig uppfattning om sin egen kropp vad gäller storlek och känsla. Det kan röra sig om hela kroppen eller bara specifika kroppsdelar.
Ett annat sätt på vilket AIWS visar sig är genom störningar i den visuella bearbetningen, det vill säga hur hjärnan bearbetar saker vi ser. Detta är det vanligaste sättet som AIWS visar sig.
En kombination kan också förekomma, i vilket fall den drabbade har problem med både självuppfattning och visuell bearbetning. Vi tar en titt på symptomen relaterade till både självuppfattning och visuell bearbetning.
Det främsta symptomet är att personen upplever förändringar i uppfattningen av sin egen kropp. Till exempel kan en del av kroppen kännas för stor (partial macrosomatognosia) eller för liten (partial microsomatognosia).
Hela kroppen kan också kännas för lång (total macrosomatognosia) eller för kort (total microsomatognosia).
Overklighetskänslor kan också förekomma. Detta är en form av dissociation där den drabbade känner sig frånkopplad från omvärlden.
Depersonalisation är en annan typ av dissociation som också kan vara ett symptom. Detta är när den drabbade känner sig frånkopplad från sin egen kropp och sitt eget sinne, som om han eller hon upplever sitt eget liv i tredje person.
Somatopsykisk dualitet, eller upplevelsen att kroppen är delad i två, kan också förekomma.
Även rubbad tidsuppfattning kan förekomma och vissa rapporterar att tiden antingen går långsammare eller snabbare.
Symptom relaterade till visuell bearbetning är de vanligaste hos personer med AIWS. Ett av de mest återkommande är upplevda förändringar i storleken på föremål. Dessa kan verka större (makropsi) eller mindre (mikropsi) än de egentligen är.
Ett annat vanligt symptom relaterat till visuell bearbetning är förändringar i avståndsbedömning. Detta är när föremål verkar vara närmare (pelopsia) eller längre bort (teleopsia) än de är.
Förändringar i både storlek och avstånd kan också förekomma. Ett exempel är att föremål verkar mindre och verkar röra sig längre bort (porropsia).
Människor kan också verka mindre än de faktiskt är. Detta är känt som "lilliputian hallucination", en referens till de små invånarna kallade lilliputtaner i Jonathan Swifts roman "Gullivers resor".
Ett annat symptom relaterat till visuell bearbetning är förändringar i föremåls utseende, det vill säga upplevda förvrängningar i objekt och linjer (som kan verka vågiga).
De bakomliggande orsakerna till Alice i underlandet-syndrom har ännu inte fastställts, men vi vet att migrän är en av de vanligaste utlösande faktorerna. Detta gäller särskilt vid migrän med aura. Andra typer av huvudvärk kan också utlösa syndromet.
Virusinfektioner, såsom Epstein-Barr-virus (EBV), typ A- eller H1N1-influensa, vattkoppor, bältros, tyfoidfeber, scharlakansfeber och borrelia är de främsta orsakerna till AIWS bland barn.
Personer som lider av tillstånd som orsakar anfall (till exempel epilepsi) kan också drabbas av AIWS.
Plötsligt stoppad blodtillförsel till hjärnan, vilket kan hända vid stroke, är också en möjlig utlösande faktor. Det gäller även hjärntumörer.
Vissa psykiska tillstånd, såsom schizofreni, schizoaffektiv störning och depressiva störningar, kan utlösa AIWS.
Vissa läkemedel (till exempel dextrometorfan, dihydrokodein och topiramat) samt rekreationsdroger (särskilt hallucinogener) har kopplats till episoder av AIWS.
Forskare är ett steg närmare att fastställa orsakerna till AIWS. År 2024 genomfördes en kartläggning av lesioner (skador) där man jämförde hjärnskanningar från personer med AIWS med skanningar från friska människor. Forskarna fann att mer än 85 procent av personerna med AIWS hade skador som påverkade två områden i hjärnan, närmare bestämt den del som sköter visuell bearbetning och den del som används för storleksbedömning.
Även om det inte finns några formellt fastställda kriterier för att diagnostisera syndromet kan man utföra vissa tester, även om det är för att utesluta andra tillstånd. Dessa kan innefatta bilddiagnostiska metoder (till exempel datortomografi, MRT-undersökning, etc.).
Även EEG (elektroencefalogram) kan utföras i syfte att kontrollera hjärnans elektriska aktivitet.
VEP (visual evoked potential) är en annan metod som kan användas. Här analyseras signalerna som ögonen skickar till hjärnan.
AIWS går inte att behandla (eller bota), mer än att hantera symptomen.
Källor: (Medical News Today) (Cleveland Clinic) (IFLScience) (medRxiv)
Alice i underlandet-syndrom kan låta som rena påhittet, men även om det är mycket sällsynt är det i allra högsta grad verkligt och drabbar vissa individer. Syndromet visar sig i den drabbades självuppfattning eller visuella bearbetningsförmåga (eller båda) och innebär i huvudsak rubbningar hjärnan som ändrar personens uppfattning om sig själv och omvärlden. Det rör sig ofta om uppfattning av storlek och avstånd.
Nyfiken? I det här galleriet har vi samlat allt du behöver veta om Alice i underlandet-syndrom. Klicka vidare för att läsa mer.
Vad är Alice i underlandet-syndrom?
Så mycket vet vi om detta mystiska neurologiska tillstånd
HÄLSA Neurologi
Alice i underlandet-syndrom kan låta som rena påhittet, men även om det är mycket sällsynt är det i allra högsta grad verkligt och drabbar vissa individer. Syndromet visar sig i den drabbades självuppfattning eller visuella bearbetningsförmåga (eller båda) och innebär i huvudsak rubbningar hjärnan som ändrar personens uppfattning om sig själv och omvärlden. Det rör sig ofta om uppfattning av storlek och avstånd.
Nyfiken? I det här galleriet har vi samlat allt du behöver veta om Alice i underlandet-syndrom. Klicka vidare för att läsa mer.