© Shutterstock

Varifrån kom de? -

De tidigaste dinosaurierna härstammade enligt uppgift från vad som nu är Sydamerika och divergerade sedan och spred sig över hela världen när kontintenterna utgjorde en enda enorm landmassa kallad Pangaea.

© Shutterstock

Ägg -

Efter att ha upptäckt fossiliserade bon kan forskare lära sig om dinosauriernas äggläggning och föräldrastrategi baserat på antalet ägg och hur de är ordnade.

© Reuters

Fotavtryck -

Fotavtrycken vittnar om djurets storlek och hur det har gått. Längden på själva steget kan användas i kalkylen av hur snabbt dinosaurien rörde sig.

© iStock

Spillning -

Ja, även fossiliserat dinosauriebajs, så kallad koprolit, har bidragit till att utöka vår kunskap om arterna! Vissa gånger innehåller den bevis på vad djurets senaste måltid bestod av. De mörka bitarna är delar av växter, vilket indikerar att dinosaurierna högst troligt var gräsätare. (Foto: Wikimedia/CC BY-SA 4.0)

© Wikimedia Commons

Andra ledtrådar -

Det finns bevarat tarminnehåll, spår av hud, levande djur att jämföra med samt, naturligtvis, de skelett vi älskar att se på museer.

© Reuters

Skelett -

Detaljerad undersökning av skelett kan ge en fingervisning om benens placering och hur de rörde sig tillsammans. Paleontologers anatomikunskap sätts här ibland på prov och även kunskapen om andra arter kommer väl till pass när bitarna ska fogas samman.

© Getty Images

Skelett -

Om de har tur hittar paleontologerna den fossiliserade återstoden bevarad i samma position som dinosaurien dog i, vilket gör att de enkelt kan se benens placering i relation till varandra samt hur lederna fungerade. Med utgångspunkt i detta kan de rekonstruera det hela och se hur dinosaurierna rörde sig.

© Shutterstock

Utgå ifrån muskler -

Fläckar och märken på ben kan också användas i syfte att lokaliserna muskler, brosk och ligament.

© Shutterstock

Kost -

Formen på en dinosauries tänder kan avslöja dess kosthållning och under mikroskopanalys kan slitage och skrapmärken ge vidare ledtrådar om vad dinosaurien åt och hur.

© Shutterstock

Modern teknologi tillåter oss att se mer -

I synnerhet användningen av datortomografi (CT), vilken använder roterande röntgenstrålar i syfte att bygga en 3D-modell av både intern och extern anatomi. Dinosauriens ben kan avslöja skelettets egenskaper som till exempel hjärnans form och förekomsten av luftsäckar som återfanns i många dinosauriers skelettben.

© Reuters

Fördelarna med datortomografi -

Dessa kan producera virtuella modeller av benen, vilka senare kan testas på sådana sätt man aldrig skulle tillåtas testa riktiga fossiler. Dessa virtuella modeller överförs till olika datorprogram, förses med muskler och blir senare föremål för belastning i form av allt från gång till förstörelse.

© Shutterstock

Dinosaurier växte väldigt snabbt -

I likhet med träds årsringar kan vi, genom att noggrant skära ut tunna bitar ur dinosaurieben och lägga dem under mikroskop, räkna årsringar i benväggarna i syfte att åldersbestämma och räkna ut hur snabbt dinosaurierna uppnådde vuxen ålder.

© Shutterstock

Dinosaurier kom på ett sätt in i puberteten -

Inte ens den största arten, som till exempel Tyrannosaurus, uppnådde full storlek innan 30 års ålder. Enligt uppgift ska dinosaurierna i likhet med oss människor också ha genomgått en tonårsperiod.

© Shutterstock

Deras utseende -

I vissa dinosauriefossiler, om välbevarade, återfinns bevis på mjuka vävnader som hud, muskler och inre organ, vilket ger vitala ledtrådar om dinosauriers biologi och utseende.

© Reuters

Vissa hade inbyggd rustning -

Fossiliserade hudlämningar visar att vissa dinosaurier hade ett slags stenplatteliknande rustning inbyggd i sin läderaktiga hud.

© Shutterstock

Några hade fjädrar -

Vissa fossiler (på bild ses Caudipteryx) visar att många köttätande dinosaurier var täckta av tjocka lager fjädrar, vilket leder till en märklig slutsats...

© Reuters

Fåglar är dinosaurier -

Idén om att fåglar inte är mer än små köttätande dinosaurier som har fått fjädrar och lärt sig att flyga har i själva verket bevisats de senaste 20 åren!

© Reuters

Återigen -

Fåglar är dinosaurier! De utgör endast en liten del av dinosauriesläktet, men de bär ett direkt genetiskt arv, vilket betyder att deras gener är dinosauriegener.

© Reuters

"Jurassic Park" var i själva verket inte helt ute och cyklade -

Forskare har räknat ut att fåglar i dag besitter latenta gener för att utveckla tänder. Vissa av dem försöker också att aktivera dessa gener hos levande fåglar. Dessutom finns det en möjlighet att förvandla fågelnäbbar till mer dinosaurieliknande nosar och eventuellt också återinföra de långa svansarna!

© Reuters

Men hur slutade det för dem? -

Dinosaurierna utrotades för 66 miljoner år sedan, men de strövade omkring på jorden åtminstone 160 miljoner år innan det. Som referens har människans förfäder kunnat spåras tillbaka sex miljoner år och moderna Homo sapiens utvecklades inte förrän för cirka 200,000 år sedan.

© Shutterstock

Mystisk massutrotning -

Då krittiden gav efter för Paleogen krävde en massutrotande händelse tre fjärdelar av livet på jorden, men paleontologer har efter flera års kämpande ännu inte lyckats ta reda på vad denna händelse egentligen bestod i. De har två starka teorier...

© iStock

Första teorin: Dödlig meteorit -

En av de mest välkända teorierna tillerkäns forskarna - tillika fader och son - Luis och Walter Alvarez, vilka 1980 teoretiserade kring att en meteorit stor som ett berg slog in i jorden för 66 miljoner år sedan och fyllde atmosfären med gas, damm och andra föroreningar som drastiskt förändrade klimatet.

© Reuters

Resonemanget -

Det huvudsakliga beviset är den märkligt höga halten av metallen iridium - sällsynt på jorden med vanligt förekommande i meteoriter - i den geologiska avgränsning som tycks täcka in alla de kända berglager som innehåller dinosauriefossiler.

© Reuters

Mer bevis -

Forskare lyckades också koppla samman den massutrotande händelsen med en enorm krater - den cirka 150 kilometer breda Chicxulubkratern sedd i en svag mörkgrön båge upp till vänster - längs kusten vid Yucatán-halvön i Mexiko.

© Getty Images

Det var en dödlig händelse -

Efter att ha gjort undersökningar djupt inne i kratern drog forskarna slutsatsen att effekten skulle ha varit tillräckligt kraftfull för att skicka enorma mängder förångat berg och gaser ut i atmosfären, vilket senare regnat ned i form av små glaspärlor som kallas tektiter. Dessa fann man tillsammans med dinosauriefossilerna.

© Getty Images

Andra teorin: Jordens eget agerande -

Andra forskare anser inte att meteoriten är avgörande utan deras hypotes menar att ett vulkanutbrott är mer troligt, särskilt då forntidens lavaflöden i Indien, kända som Deccantrapporna, stämmer överens med slutet på kritaperioden med sina utsläpp av enorma mängder lava för mellan 60 och 65 miljoner år sedan.

© Reuters

Liknande utsläpp av dödliga gaser -

Idag täcker vulkanens berg närmare 518,000 kvadratkilometer med lager som kan vara så tjocka som 1828 meter. Ett sådant utbrott skulle ha frigjort enorma mängder skadliga gaser vilka dramatiskt hade förändrat jordens klimat.

© Reuters

Mer bevis -

Vissa studier gör gällande att jordens temperatur förändrades redan före denna kataklysmiska meteorit samt att dinosaurierna redan börjat avta i antal innan de senare försvann helt. Vulkanutbrott är också långt vanligare än attacker av enorma meteoriter.

© iStock

Det kan vara en kombination av de två -

Dinosaurierna hade inte en sportslig chans att överleva den dubbelsmällen.

Se även: Var i världen du kan se spår av dinosaurier.

© Getty Images