© Getty Images

Planetens parasoll -

En viktig men mindre känd egenskap hos arktisk is är dess förmåga att hålla världen sval. Historiskt har det varit oerhört viktigt för att hålla vår planet acklimatiserad.

© Shutterstock

Planetens parasoll -

Dess bländande vita ytor är extremt effektiva för att reflektera solljus och de fungerar därför som ett slags paraply som håller planetens temperatur nere.

© Shutterstock

Olika istyper -

Det finns två olika typer av arktisk is: säsongsbunden (eller "ung") is som växer under vintern och smälter på sommaren och permanent (eller "gammal") is som ligger kvar året runt.

© Shutterstock

Olika istyper -

Gammal is reflekterar mer än ung is och kan reflektera upp till 80% av solens ljus. Ung is reflekterar endast cirka 30% och öppet vatten endast 5%.

© Shutterstock

Försvinnande av is på Arktis -

Men enligt Arctic Report Card 2018 hade den globala uppvärmningen redan det året fått gammal arktisk is att minska med 95% under de senaste 33 åren.

© Shutterstock

Ond cirkel -

Klimatförändringarna har tyvärr försatt den arktiska isen i en ond cirkel: när temperaturen stiger smälter den gamla isen i det mörkare, mindre reflekterande vattnet.

© Shutterstock

Ond cirkel -

Med mindre gammal is tillgänglig för att reflektera solens ljus och hålla vattnet kallt blir vattnet varmare och därmed smälter den redan minskande isen ytterligare.

© Shutterstock

Global uppvärmning -

Resultatet blir att det arktiska havet värms upp ungefär dubbelt så snabbt som resten av planeten. I juli 2020 var istäcket det lägsta någonsin under den tiden på året.

© Shutterstock

Global uppvärmning -

Försvinnandet av arktisk is har långtgående konsekvenser: det uppskattas att om den försvinner helt skulle detta ha samma effekt som 25 års fossila utsläpp i dagens takt.

© Shutterstock

Extremt väder -

Detta skulle innebära fler fall av extremt väder, inklusive översvämningar, torka och värmeböljor. Vissa vill göra gällande att smältningen redan stör vädret globalt.

© Shutterstock

Vetenskaplig innovation -

Frustration över bristen på åtgärder för att bevara och återuppbygga arktisk is har fått vissa forskare att komma med sina egna innovativa lösningar.

© Shutterstock

Vetenskaplig innovation -

En sådan forskare är Leslie Field som är lektor vid Stanford University och teknisk chef för organisationen Arctic Ice Project.

© Shutterstock

Vetenskaplig innovation -

Field insåg för över ett decennium sedan att klimatförändringarna inte är ett problem i en avlägsen framtid utan snarare ett problem som direkt kommer att påverka hennes barns liv.

© Shutterstock

Problemlösare -

Hon började därför arbeta för att försöka hitta en lösning på smältningen av arktisk is, som hon ser som en av de främsta hävstångarna för klimatförändringarna.

© Shutterstock

Glas som isbyggare -

Hennes föreslagna lösning är att lagra den unga isen med en typ av reflekterande material, vilket skulle sakta ner uppvärmningsprocessen och låta isen återuppbyggas.

© Shutterstock

Material -

Efter att ha testat olika material för att se vad som skulle fungera bäst bestämde hon sig för kiseldioxid, vilket förekommer naturligt i sand och används för att tillverka glas.

© Shutterstock

Material -

Detta material tillverkas i pärlor som är 65 mikrometer breda. Det är tunnare än ett människohår men tillräckligt stort för att inte kunna inandas. Pärlorna är ungefär lika stora som ett sandkorn och pulverliknande, vilket minskar oron över att djur skulle äta dem.

© Shutterstock

Material -

De är också ihåliga inuti, vilket innebär att de kan flyta och därför fortsätter att reflektera solljus även om isen under dem smälter bort.

© Shutterstock

Testning -

Under det senaste decenniet har Leslie och hennes lag testat effektiviteten av dessa glaspärlor på olika platser runt om i Kanada och USA.

© Shutterstock

Testning -

Hittills har resultaten varit positiva. I en damm i Minnesota ökade pärlorna till exempel reflektionsförmågan med 20%, vilket var tillräckligt för att fördröja isens smältning.

© Shutterstock

Testning -

När våren anlände hade isen i det avtäckta området helt smält men det fanns fortfarande en bit is i det område som hade behandlats med pärlorna.

© Shutterstock

Problemområden -

Tanken är inte att helt täcka det Arktiska havet med ett lager pärlor utan snarare att fokusera på områden där isen smälter särskilt snabbt.

© Shutterstock

Problemområden -

Ett arktiskt område som är starkt påverkat av smältande is är Framsundet, vilket är en tunn passage mellan Grönland och Svalbard, en arkipelag norr om Norge.

© Shutterstock

Problemområden -

Enligt resultat som presenterades i december 2019 kan behandling av Framsundet leda till storskalig återuppbyggnad av is över delar av Arktiska havet.

© Shutterstock

Bekymmer -

Vissa forskare är dock skeptiska till den inverkan dessa glaspärlor kan ha på det arktiska ekosystemet. Ett särskilt bekymmer är hur de kommer att påverka grunden i livsmedelskedjan.

© Shutterstock

Bekymmer -

Om kiseldioxidpärlorna reflekterar så mycket ljus att till exempel solljuset inte kan fotosyntetisera plankton kan detta påverka organismerna hela vägen upp till isbjörnar och sälar.

© Shutterstock

Bekymmer -

Field har bemött farhågor genom att säga att hon kommer att testa pärlorna på planktons ekosystem och om det finns några skadliga effekter kommer hon att undersöka sätt att göra dem säkrare.

© Shutterstock

Finansiering -

Frågan kvarstår också om vem som kommer att finansiera initiativet. Tillverkning, frakt, testning och distribution av glaspärlorna beräknas kosta 1-5 miljarder US-dollar.

© Shutterstock

Alternativa lösningar -

Forskare undersöker för närvarande alternativa metoder, varav en använder vindkraftverk för att pumpa vatten till havsytan i syfte att skapa tjocka islager.

© Shutterstock

Den bästa lösningen -

Det är dock ingen av lösningarna som kommer utan problem och det finns ingenting som är så effektivt som att minska koldioxidutsläppen. Field betonar att dylika initiativ bör användas endast i syfte att köpa tid för världen att bli fri från kol.

(BBC) (Wired) (Arctic Ice Project)

Se även: Den miljömässiga inverkan av Covid-19.

© Shutterstock