SE ÄVEN

Dessa livsmedel bör du aldrig värma upp i mikrovågsugnen

Udda pizzatoppings från jordens alla hörn

30 tips för att göra din arbetsplats mer miljövänlig

De bästa proteinkällorna för vegetarianer

Livsmedel som kan motverka sura uppstötningar och halsbränna

Vanliga livsmedel som förvånande nog innehåller alkohol

SE IGEN

0 / 30 Fotos

Glutens roll -

Gluten bidrar till att göra degen elastisk och ser till att väggarna kan expandera utan att gå sönder. Då koldioxid utövar mer tryck än vad degen tål försvagar glutenstrukturen den och frigör gasen.

1 / 30 Fotos

Jäsning med jäst -

Jäsning är en metabolisk process som uppstår när jäst förbrukar olika kolhydrater, såsom stärkelse och sockerarter som finns i mjölet, och frigör koldioxid, etanol, smak och energi.

2 / 30 Fotos

Kemiska jäsmedel - Både bikarbonat och bakpulver är jäsmedel. De reagerar dock väldigt olika i matlagning och kan inte ersätta varandra rakt av. Bikarbonat reagerar med syror, medan bakpulver reagerar med vilken vätska som helst med tanke på dess sura komponent: vinsten.

3 / 30 Fotos

Maillardreaktion -

Maillardreaktionen är en kemisk interaktion mellan aminosyror och reducerande sockerarter som uppstår vid upphettning, vilket avsevärt förbättrar bakverkens färg och smak.

4 / 30 Fotos

Fukt och bakning - Fukt spelar en viktig roll i bakning då den påverkar allt från aktivering av jäsmedel till slutproduktens konsistens.

5 / 30 Fotos

Sockrets roll -

Socker har inte som enda syfte att tillsätta sötma; det påverkar också kemiskt bryning och håller inne fukt.

6 / 30 Fotos

Ägg i bakning - Ägg är en viktig ingrediens vid bakning. De har flera användningsområden och är inte minst viktiga som bindemedel, jäsmedel och emulgeringsmedel.

7 / 30 Fotos

Jäsning av deg - Jäsningsmiljön är av yttersta vikt för att uppnå den perfekta degjäsningen. Jäsning är ett moment i brödbakningen under vilket jästen i degen aktiveras. Viktiga faktorer som temperatur, luftfuktighet och luftflöde måste kontrolleras noggrant.

8 / 30 Fotos

Vetenskapen bakom knådning -

Syftet med att knåda degen är att utveckla gluten och att införliva mikrobubblor i degen som senare expanderar under jäsning och bakning.

9 / 30 Fotos

Ugnsaktivering - Under de första minuterna av bakningen "aktiveras" jäsningen. Värmen aktiverar snabbt jästen, vilket leder till ett slutligt utbrott av gasproduktion.

10 / 30 Fotos

Saltets funktion - Utöver smak spelar salt en avgörande kemisk roll i bakning. Det stärker inte bara glutenet, vilket gör degen mindre klibbig och mer sammanhängande, utan det hjälper också till att kontrollera jäsningen genom att bromsa processen.

11 / 30 Fotos

Glutenfri bakning - Vid glutenfri bakning kan olika ingredienser som xantangummi, guarkärnmjöl eller psylliumfröskal ersätta gluten. Dessa substitut bidrar till att efterlikna den struktur och elasticitet som gluten vanligtvis ger.

12 / 30 Fotos

Vegansk bakning -

Vid vegansk bakning är vanliga substitut linfrömjöl eller äppelmos, vilka kan ersätta ägg som bindande ingrediens. Vidare efterliknar kokosolja eller margarin den fylliga smaken som vanligtvis fås av smör.

13 / 30 Fotos

Chokladkemi -

Kakao genomgår vid bakning en rad reaktioner, däribland Maillardreaktionen, som bidrar till de komplexa smakerna och aromerna i chokladbakverk.

14 / 30 Fotos

Mejerireaktioner -

Mejeriprodukter, som mjölk och smör, bidrar till både konsistens och smak när du bakar. Laktosen i mjölk karamelliseras för sötma och smörets fett smälter och skapar flagnande lager i bakverk.

15 / 30 Fotos

Det perfekta pajskalet -

För att lyckas med det perfekta skalet är det viktigt att ingredienser som smör hålls kalla för att säkerställa en flagnande konsistens. Rätt balans mellan fett och vatten bidrar också till att bibehålla mörheten och motverkar att degen blir för seg.

16 / 30 Fotos

Proteininnehåll i mjöl -

Mjöl med hög proteinhalt innebär segare konsistens, vanligtvis förknippad med bröd eller bagels, medan mjöl med lägre proteinhalt ger en mörare deg som lämpar sig för sötare bakverk.

17 / 30 Fotos

Olika slags fett och deras effekter -

Olika typer av fett, till exempel smör, matfett eller olja, påverkar bakverkens konsistens och fyllighet. Smör tillför till exempel smak och skapar en flagnande konsistens i bakverk.

18 / 30 Fotos

Syror och baser -

En syra är en lösning med ett värde mellan 1 och 6,99 på pH-skalan, medan en bas ligger på 7 eller högre. Tillsammans balanserar de smakerna och bidrar till att skapa den perfekta konsistensen.

19 / 30 Fotos

Stärkelsegelatinering - När degen bakas och värmen gör att stärkelsekornen i mjölet absorberar vatten och sväller gelatiniseras de så småningom. Denna process förvandlar degens struktur.

20 / 30 Fotos

Bakning på hög höjd - På grund av det låga lufttrycket är det viktigt att göra justeringar om du bakar på högre höjd. Dessa justeringar kan innefatta en ökning av ugnstemperaturen och ändring av ingrediensproportionerna.

21 / 30 Fotos

Pektin i bakning med frukt -

Pektin, som finns naturligt i frukt, är avgörande vid tillverkning av sylt och gelé. Det blir geléaktigt i närvaro av socker och syra och ger produkten dess bredbara konsistens.

22 / 30 Fotos

Bakning med alkohol - Alkohol kan tillföra olika smaker när den blandas med andra ingredienser, men det mesta avdunstar under bakningsprocessen på grund av dess låga kokpunkt.

23 / 30 Fotos

Bakning och näringsvetenskap -

Bakning kan förändra näringsinnehållet i olika livsmedel. Till exempel minskar värme vitaminnivåerna, men kan också göra protein och stärkelse mer lättsmält.

24 / 30 Fotos

Emulsioner i bakning - Emulgeringsmedel som bland annat ägg är viktiga för att uppnå stabila emulsioner vid bakning. Utan dessa får du inte den där släta, enhetliga smeten.

25 / 30 Fotos

Bakformars värmeledningsförmåga - Formarnas material kan i hög grad påverka bakningsresultatet. Till exempel leder metaller som aluminium värme snabbt och jämnt, vilket minskar gräddningstiden.

26 / 30 Fotos

Brynt eller bränt -

Skillnaden mellan bryning och bränning beror på rätt ugnstemperatur och gräddningstid, samt kunskap om olika sockerarter och proteiner och takten med vilken de bryns.

27 / 30 Fotos

Karamellisering - Karamellisering vid bakning är en kemisk reaktion under vilken sockerarter bryts ned av värme. Det kan ändra smaken och ge en gyllenbrun yta.

28 / 30 Fotos

Surdegsstartare -

En nyttig surdegsstart handlar om att upprätthålla ett balanserat mikrobiellt samhälle av bakterier och jäst, vilket jäser degen och ger smak.

Källor: (Modernist Cuisine) (Handle the Heat) (Physics World) (Kansas State University) (Bob's Red Mill) (Lesaffre) (Arm & Hammer) (Livestrong) (HexClad Cookware) (Empire Bakery Equipment)

29 / 30 Fotos

Shutterstock

0 / 30 Fotos

Glutens roll -

Shutterstock

1 / 30 Fotos

Jäsning med jäst -

Jäsning är en metabolisk process som uppstår när jäst förbrukar olika kolhydrater, såsom stärkelse och sockerarter som finns i mjölet, och frigör koldioxid, etanol, smak och energi.

Shutterstock

2 / 30 Fotos

Shutterstock

3 / 30 Fotos

Maillardreaktion -

Maillardreaktionen är en kemisk interaktion mellan aminosyror och reducerande sockerarter som uppstår vid upphettning, vilket avsevärt förbättrar bakverkens färg och smak.

Shutterstock

4 / 30 Fotos

Fukt och bakning - Fukt spelar en viktig roll i bakning då den påverkar allt från aktivering av jäsmedel till slutproduktens konsistens.

Shutterstock

5 / 30 Fotos

Sockrets roll -

Socker har inte som enda syfte att tillsätta sötma; det påverkar också kemiskt bryning och håller inne fukt.

Shutterstock

6 / 30 Fotos

Ägg i bakning - Ägg är en viktig ingrediens vid bakning. De har flera användningsområden och är inte minst viktiga som bindemedel, jäsmedel och emulgeringsmedel.

Shutterstock

7 / 30 Fotos

Shutterstock

8 / 30 Fotos

Vetenskapen bakom knådning -

Syftet med att knåda degen är att utveckla gluten och att införliva mikrobubblor i degen som senare expanderar under jäsning och bakning.

Shutterstock

9 / 30 Fotos

Ugnsaktivering - Under de första minuterna av bakningen "aktiveras" jäsningen. Värmen aktiverar snabbt jästen, vilket leder till ett slutligt utbrott av gasproduktion.

Shutterstock

10 / 30 Fotos

Shutterstock

11 / 30 Fotos

Shutterstock

12 / 30 Fotos

Vegansk bakning -

Shutterstock

13 / 30 Fotos

Chokladkemi -

Kakao genomgår vid bakning en rad reaktioner, däribland Maillardreaktionen, som bidrar till de komplexa smakerna och aromerna i chokladbakverk.

Shutterstock

14 / 30 Fotos

Mejerireaktioner -

Shutterstock

15 / 30 Fotos

Det perfekta pajskalet -

Shutterstock

16 / 30 Fotos

Proteininnehåll i mjöl -

Mjöl med hög proteinhalt innebär segare konsistens, vanligtvis förknippad med bröd eller bagels, medan mjöl med lägre proteinhalt ger en mörare deg som lämpar sig för sötare bakverk.

Shutterstock

17 / 30 Fotos

Olika slags fett och deras effekter -

Olika typer av fett, till exempel smör, matfett eller olja, påverkar bakverkens konsistens och fyllighet. Smör tillför till exempel smak och skapar en flagnande konsistens i bakverk.

Shutterstock

18 / 30 Fotos

Syror och baser -

En syra är en lösning med ett värde mellan 1 och 6,99 på pH-skalan, medan en bas ligger på 7 eller högre. Tillsammans balanserar de smakerna och bidrar till att skapa den perfekta konsistensen.

Shutterstock

19 / 30 Fotos

Stärkelsegelatinering - När degen bakas och värmen gör att stärkelsekornen i mjölet absorberar vatten och sväller gelatiniseras de så småningom. Denna process förvandlar degens struktur.

Shutterstock

20 / 30 Fotos

Shutterstock

21 / 30 Fotos

Pektin i bakning med frukt -

Pektin, som finns naturligt i frukt, är avgörande vid tillverkning av sylt och gelé. Det blir geléaktigt i närvaro av socker och syra och ger produkten dess bredbara konsistens.

Shutterstock

22 / 30 Fotos

Bakning med alkohol - Alkohol kan tillföra olika smaker när den blandas med andra ingredienser, men det mesta avdunstar under bakningsprocessen på grund av dess låga kokpunkt.

Shutterstock

23 / 30 Fotos

Bakning och näringsvetenskap -

Bakning kan förändra näringsinnehållet i olika livsmedel. Till exempel minskar värme vitaminnivåerna, men kan också göra protein och stärkelse mer lättsmält.

Shutterstock

24 / 30 Fotos

Emulsioner i bakning - Emulgeringsmedel som bland annat ägg är viktiga för att uppnå stabila emulsioner vid bakning. Utan dessa får du inte den där släta, enhetliga smeten.

Shutterstock

25 / 30 Fotos

Shutterstock

26 / 30 Fotos

Brynt eller bränt -

Skillnaden mellan bryning och bränning beror på rätt ugnstemperatur och gräddningstid, samt kunskap om olika sockerarter och proteiner och takten med vilken de bryns.

Shutterstock

27 / 30 Fotos

Karamellisering - Karamellisering vid bakning är en kemisk reaktion under vilken sockerarter bryts ned av värme. Det kan ändra smaken och ge en gyllenbrun yta.

Shutterstock

28 / 30 Fotos

Surdegsstartare -

En nyttig surdegsstart handlar om att upprätthålla ett balanserat mikrobiellt samhälle av bakterier och jäst, vilket jäser degen och ger smak.

Källor: (Modernist Cuisine) (Handle the Heat) (Physics World) (Kansas State University) (Bob's Red Mill) (Lesaffre) (Arm & Hammer) (Livestrong) (HexClad Cookware) (Empire Bakery Equipment)

Shutterstock

29 / 30 Fotos

Smarriga fakta om dina favoritsötsaker

Vi avslöjar hemligheterna inom bakvetenskap

16/05/24 | StarsInsider

MAT & DRYCK Bakning

Det sägs att bakning är rena vetenskapen, men vad betyder det egentligen? Från exakta mått och optimala pH-nivåer till korrekt knådning med mera – med rätt bakkompetens kan du se till att dina godsaker blir både estetiskt och smakmässigt fulländade. För många handlar dock bakning om att bara följa ett recept. Det kan visserligen vara en bra början, men det är också viktigt att förstå vad varje steg har för syfte. Vi har skapat den här guiden för att ge dig förklaringar och visa på vetenskapliga fenomen som vidare understryker att ja, bakning är sannerligen rena vetenskapen.

Är du redo att kasta ihop de perfekta godsakerna? Klicka vidare för att läsa mer!