© Shutterstock

Vem var Maria Montessori? -

Maria Montessori var en italiensk läkare och pedagog. Hon var den första kvinnan som praktiserade medicin i Italien och är känd för sin pedagogiska metod som bygger på naturlig inlärning.

© Shutterstock

Känd montessorialumn -

Jeff Bezos, grundare och tidigare VD på Amazon, gick på en montessoriförskola när han var barn. Han har öppnat flera montessoriinspirerade förskolor i USA.

© Shutterstock

Vad innebär montessorimetoden? -

Maria Montessori utvecklade den individfokuserade utbildningsmetoden i början av 1900-talet. Hon trodde att barn lär sig bättre när de får välja själva vad de ska lära sig.

© Shutterstock

Montessoriklassrum -

Montessoriklassrum ser annorlunda ut än vanliga klassrum. Det finns olika stationer som barnen kan välja mellan under dagen och lärarna rör sig mellan grupperna i stället för att stå längst fram i rummet.

© Shutterstock

Montessoriklassrum -

Montessoriklassrum präglas ofta av naturligt ljus och rymd.

© Shutterstock

Fokus på barnet -

Ett individfokuserat förhållningssätt gör att barnen håller sig fortsatt engagerade och lär sig mer.

© Shutterstock

Alla barn uppmuntras att nå sin fulla potential -

Barn i montessoriklassrum behöver inte göra samma sak som alla andra och läraren behöver inte undervisa i mitten.

© Shutterstock

Barnen utför sina uppgifter i olika miljöer -

Montessori insåg sambandet mellan rörelse och lärande. I montessoriklassrummet är barnen inte begränsade till sina bänkar hela dagen.

© Shutterstock

Praktiskt lärande -

Montessorimetoden uppmuntrar barn att lära sig genom fördjupning, självständig undersökning och multisensorisk inlärning, vilket kan utveckla både koncentration och koordination.

© Shutterstock

Social interaktion -

De flesta montessoriklassrum är åldersblandade och uppmuntrar gemensamt lärande, vilket kan främja tillväxt som kanske inte sker i separata åldersgrupper.

© Shutterstock

Social interaktion -

I grupper med olika åldrar har barnen möjlighet att lära av varandra, lära varandra och utveckla viktiga livskunskaper som inkludering och acceptans.

© Shutterstock

Självständighet -

Eftersom mycket av montessorimetoden är självstyrd får barnen en känsla av självständighet och tilltro till den egna förmågan mycket snabbare än i traditionell skolmiljö. Tanken är också att främja framtida entreprenörskap.

© Shutterstock

Intresse för lärande -

Montessorimetoden uppmuntrar ett intresse för lärande och en nyfikenhet på människorna och världen runtomkring.

© Shutterstock

Intresse för lärande -

Detta intresse för lärande kan hålla i sig hela livet, från gymnasieutbildning in i karriären.

© Shutterstock

Inkluderande -

Montessoris pedagogiska metod inkluderade barn med särskilda behov från allra första början. Eftersom barn går med andra i olika åldrar och har samma lärare i tre år har elever med särskilda behov mindre press på sig att hålla jämna steg med sina kamrater och kan lära sig i sin egen takt.

© Shutterstock

Inkluderande -

Montessoriutbildningen är skräddarsydd för att passa barnens unika inlärningsstil.

© Shutterstock

Mängder av ämnen -

Montessorimetoden tar ett helhetsgrepp när det gäller utforskning av olika ämnen, såsom naturvetenskap och geografi, och man tillbringar ofta mer tid utomhus och med aktivt utforskande.

© Shutterstock

Höga kostnader -

En av nackdelarna med montessorimetoden är de höga kostnaderna för undervisning och inskrivningsavgifter.

© Shutterstock

Inte tillgängligt för alla -

Montessoriprogram finns ofta på privata skolor i välbärgade stadsdelar, vilket missgynnar låginkomsttagare i innerstaden eftersom deras föräldrar inte har råd med studieavgifterna.

© Shutterstock

Förväntningar på föräldrarna -

Föräldrar förväntas vara aktivt involverade i utbildningsprocessen, inklusive transport av barnen till och från skolan. Kraven som skolan ställer på föräldrarna kanske inte funkar med arbetsscheman eller andra åtaganden.

© Shutterstock

Dyr lärarutbildning -

Traditionella lärare måste genomgå ytterligare utbildning för att anpassa sig till montessorifilosofin. Denna specialiserade utbildning medför extra kostnader för lärare och de institutioner de arbetar för.

© Shutterstock

Flytande läroplan -

Montessorimetoden erkänner det faktum att barn kan utveckla större intresse för vissa områden än andra, men om ett barn lägger mindre tid på ett ämne kanske det inte utvecklas i samma takt som sina kamrater på en mer traditionell skola.

© Shutterstock

För mycket självständighet -

En av de framhållna fördelarna med montessorimetoden är främjad självständighet, men en överdriven betoning på självständigt arbete kan påverka barnets förmåga att samarbeta effektivt med andra senare i livet.

© Shutterstock

Öppna klassrum -

Många barn gillar rutiner och struktur och montessoriklassrummets öppna karaktär kan kännas obehaglig för vissa. Även om ett traditionellt klassrum ger mindre frihet kan det kännas mer ordnat och tryggt.

© Shutterstock

Övergång till högre utbildning -

Det finns för närvarande inga gymnasier eller högskolor som följer montessorifilosofin. Elever som är vana vid öppna strukturer kan uppleva en traditionell klassrumsmiljö med fasta scheman som utmanande.

© Shutterstock

Olika åldrar -

Blandade åldersgrupper kan vara bra för mindre barn eftersom de kan förvärva olika färdigheter genom att titta på äldre barn. Det kan dock ibland hindra den personliga utvecklingen eftersom barnet kan börja tvivla på sin egen förmåga.

© Shutterstock

Intresse för lärande? -

Montessoribarn kanske inte har ett intresse för lärande i allmänhet, men en vilja att lära sig om ämnen som intresserar dem. Barnen kan vara dåligt förberedda för matematik och naturvetenskap och överdrivet förberedda för konstlektioner.

© Shutterstock

Inga standardtester -

Även om avsaknaden av standardtester inte är något problem för mindre barn kan det innebära utmaningar vid övergången till ett mer traditionellt utbildningssystem i framtiden.

© Shutterstock

Montessorimetoden kanske inte passar alla -

Inget barn är det andra likt och montessorimetoden kanske inte passar dem som tappar intresset snabbt eller behöver motivation utifrån.

Källor: (Rasmussen University) (Britannica)

© Shutterstock