© Shutterstock

Cirkulationssystemet -

Cirkulationssystemet ansvarar för att sprida syre, näringsämnen och hormoner i kroppen. Alla dessa livsviktiga komponenter transporteras av blodet via blodkärlen och pumpas runt av hjärtat.

© Shutterstock

Cirkulationssystemet -

Hjärtat är den viktigaste delen i cirkulationssystemet, för att inte nämna hela kroppen. Det pumpar blod genom kroppens stora nätverk av artärer och vener och är verkligen outtröttligt – det slår ungefär 100 000 slag om dagen.

© Shutterstock

Cirkulationssystemet -

Artärer är i grunden kroppens motorvägar då de tillhandahåller vägar längs vilka syrerikt blod transporteras bort från hjärtat. När cellerna i kroppen förbrukar syret återför venerna det då syrefattiga blodet tillbaka till hjärtat.

© Shutterstock

Andningssystemet -

Varje gång du andas in och ut aktiverar du kroppens andningsorgan. Dessa organ har som främsta uppgift att föra in syre i kroppen när du andas in och driva ut koldioxid när du andas ut. Utan syre skulle cellerna i våra kroppar i princip dö.

© Shutterstock

Andningssystemet -

De viktigaste organen i andningssystemet är lungorna, även om luftstrupen, bronkerna och diafragman också ingår. När du andas in kommer luft in genom näsan eller munnen, färdas ned i luftstrupen och tar sig in i lungorna via bronkerna, där syret fångas upp av små luftsäckar som kallas alveoler.

© Shutterstock

Andningssystemet -

Andningen styrs av diafragman. Under inandning drar diafragman ihop sig och rör sig nedåt, vilket vidgar brösthålan och låter luft strömma in i lungorna. Under utandning slappnar diafragman av och trycker ut luft.

© Shutterstock

Matsmältningssystemet -

Matsmältningssystemet ansvarar för att bryta ned maten till näringsämnen, som kroppen använder för energi och tillväxt. Det avlägsnar också fast avfall från kroppen, vilket sker när du känner ett behov av att gå på toaletten.

© Shutterstock

Matsmältningssystemet -

Den första halvan av matsmältningssystemet är känd som matsmältningskanalen, i vilken munnen, matstrupen, magen, tunntarmen och tjocktarmen ingår. Maten kommer in via munnen, där den tuggas och blandas med saliv, och färdas sedan ned i matstrupen till magsäcken.

© Shutterstock

Matsmältningssystemet -

Den andra halvan av systemet består av "tillbehörsorgan" som levern, bukspottkörteln och gallblåsan. Levern bearbetar näringsämnen, bukspottkörteln bryter ned socker till energi och gallblåsan lagrar galla som bryter ned fett i tunntarmen.

© Shutterstock

Nervsystemet -

Kroppens nervsystem är uppdelat i två huvuddelar: det centrala nervsystemet (CNS) och det perifera nervsystemet (PNS). CNS, som består av hjärnan och ryggmärgen, bearbetar information och samordnar kroppsfunktioner, medan PNS förbinder CNS med resten av kroppen.

© Shutterstock

Nervsystemet -

Nervsystemet består av celler som kallas neuroner, som genom att skicka meddelanden runt om i kroppen möjliggör funktioner som att andas, prata och äta. Det finns cirka 135 miljarder neuroner i människokroppen och dessa är sammankopplade via "synapser" så att de kan kommunicera med varandra.

© Shutterstock

Nervsystemet -

Nervsystemet styr både frivilliga handlingar (t.ex. rörelse) och ofrivilliga handlingar (t.ex. hjärtslag och matsmältning). Andningen är en av de få funktioner som kan vara både frivillig och ofrivillig.

© Shutterstock

Endokrina systemet -

Det endokrina systemet har att göra med hormonerna. För att kroppen ska fungera på rätt sätt frisätts kemiska hormoner i blodomloppet som reglerar tillväxt, ämnesomsättning och humör.

© Shutterstock

Endokrina systemet -

Hormoner kommer från mindre organ som kallas endokrina körtlar, vilka innefattar hypofysen och sköldkörteln (bilden). Hypofysen styr andra endokrina körtlar, medan sköldkörteln reglerar ämnesomsättningen.

© Shutterstock

Endokrina systemet -

Varje hormon i kroppen fyller en specifik funktion. Till exempel reglerar insulin från bukspottkörteln blodsockernivåerna, medan adrenalin från binjurarna (belägna på njurarna) förbereder kroppen för "kamp eller flykt"-respons. Hormonell obalans kan leda till en rad hälsoproblem.

© Shutterstock

Skelettsystemet -

Skelettet utgör kroppens strukturella ramverk och skyddar de inre organen. Det består av ben, brosk, ligament och leder som tillsammans hjälper dig att bibehålla kroppsformen och röra dig.

© Shutterstock

Skelettsystemet -

Tvärtemot vad många tror är ben faktiskt levande vävnad i ständig förändring. En vuxen människas skelett består av 206 ben och dessa lagrar mineraler, producerar blodkroppar i benmärgen och utgör fästpunkter för musklerna.

© Shutterstock

Skelettsystemet -

Kroppen kan röra sig eftersom benen möts på platser som kallas leder. De klassificeras utifrån rörelseomfång, såsom gångjärnsleder som knä och armbåge, eller kulleder som axel och höft.

© Shutterstock

Muskelsystemet -

Muskelsystemet samarbetar tätt med skelettet och består av tre typer av muskler: skelettmuskler, glatt muskulatur och hjärtmuskeln. Skelettmusklerna, som vi kan kontrollera, fäster vid benen och möjliggör rörelse. Glatta muskler, som finns i organ som mage och tarmar, är ofrivilliga muskler. Hjärtmuskeln fungerar också ofrivilligt.

© Shutterstock

Muskelsystemet -

När du vill röra på kroppen skickar nervsystemet en signal till musklerna och muskelfibrerna drar ihop sig som svar. Denna sammandragning trycker och drar i skelettsystemet och skapar på så sätt rörelse.

© Shutterstock

Muskelsystemet -

Utöver rörelse upprätthåller musklerna också hållningen, stabiliserar lederna och reglerar kroppstemperaturen. Regelbunden träning kan förbättra musklernas funktion och förebygga tillstånd som muskelatrofi och svaghet.

© Shutterstock

Immunsystemet -

Immunförsvaret är kroppens viktigaste skydd mot bakterier, virus och parasiter. Utan immunförsvaret skulle allmänhälsan vara avsevärt nedsatt och sjukdomar vore mer regel än undantag.

© Shutterstock

Immunsystemet -

Immunförsvaret består främst av vita blodkroppar, antikroppar och olika organ som mjälte och bräss. Vita blodkroppar är avgörande för att identifiera och ta död på främmande patogener som kommer in i kroppen.

© Shutterstock

Immunsystemet -

Immunförsvaret lär sig hela tiden då det stöter på nya virus och bakterier. Kroppen har i huvudsak ett minne som registrerar alla främmande bakterier och infektioner som den har stött på tidigare för att kunna försvara sig i framtiden.

© Shutterstock

Integumentsystemet -

Även om namnet låter konstigt är du faktiskt väl förtrogen med integumentsystemet. Det består främst av hud, hår och naglar och fungerar som en barriär mot yttre skador.

© Shutterstock

Integumentsystemet -

Huden är den största delen av integumentsystemet. Den reglerar kroppstemperaturen genom svettning och hyser också nerver som gör att du kan röra och känna saker omkring dig.

© Shutterstock

Integumentsystemet -

Huden har tre huvudlager: epidermis, dermis och hypodermis. Överhuden är en vattentät barriär som ger oss vår hudton. Dermis innehåller hårsäckar och svettkörtlar. Hypodermis består å sin sida av fett.

© Shutterstock

Urinsystemet -

Urinvägarna ansvarar för att driva ut slaggprodukter från kroppen genom urinen. När kroppen producerar överskott av näringsfattiga ämnen producerar den urin som drivs ut ur kroppen via urinblåsan.

© Shutterstock

Urinsystemet -

Njurarna är en viktig del av urinsystemet eftersom de filtrerar blod, tar upp viktiga näringsämnen och utsöndrar överflödigt avfall som urin. De reglerar också blodtrycket och bildandet av röda blodkroppar.

© Shutterstock 

Urinsystemet -

När njurarna har filtrerat blodet för att skapa urin färdas avfallet ned i kroppens urinledare till urinblåsan, där det lagras tills du går på toaletten.

© Shutterstock

Reproduktionssystemet -

Reproduktionssystemet är det enda systemet i kroppen som skiljer sig drastiskt mellan män och kvinnor. Det producerar element som möjliggör fortplantning såväl som könsbestämmande hormoner.

© Shutterstock

Reproduktionssystemet -

Hos kvinnor består det reproduktiva systemet huvudsakligen av äggstockarna, livmodern och slidan. Äggstockarna är de viktigaste, eftersom de producerar ägg och hormoner som östrogen, medan livmodern understödjer graviditet.

© Shutterstock

Reproduktionssystemet -

Hos män omfattar reproduktionssystemet testiklarna (som producerar spermier och testosteron), prostatan och penis. Produktion och transport av spermier är avgörande för befruktning av kvinnans ägg.

Källor: (Verywell Health) (Britannica) (WebMD) (Medicine LibreTexts)

© Shutterstock