© Shutterstock

Antibiotikaresistens -

Antibiotikaresistens är när bakterier, virus, svampar eller parasiter utvecklas för att motstå de läkemedel som tagits fram för att döda dem. Behandlingar som antibiotika är i allt väsentligt ineffektiva, vilket gör infektioner svårare att behandla.

© Shutterstock

Miljontals liv -

Studier har visat att antibiotikaresistenta infektioner kan ta livet av nästan tio miljoner människor varje år fram till 2050. Detta är en ökning på nästan 70 procent från de nuvarande siffrorna.

© Shutterstock

Orsak -

En av orsakerna till antibiotikaresistens är överanvändning och missbruk av antimikrobiella läkemedel hos människor, djur och växter. Vissa har en tendens att stoppa i sig medicin vid minsta tecken på sjukdom, vilket gör att mikrober snabbt utvecklar resistens mot dem.

© Shutterstock

Äldre befolkning -

Medan antibiotikaresistensrelaterade dödsfall bland barn under fem år har minskat tack vare vaccinationer och bättre hygien har dödsfallen bland äldre vuxna (över 70) ökat med 80 procent sedan 1990. Denna siffra kan stiga ytterligare då åldrande befolkningar är mer sårbara för allvarliga infektioner.

© Shutterstock

Framtida möjlighet -

Forskare uppskattar att antibiotikaresistensrelaterade dödsfall kommer att öka fram till 2050, men de förutspår också att mellan elva och 92 miljoner liv kan räddas fram till dess om potenta antibiotika och bättre hälso- och sjukvårdssystem implementeras globalt.

© Shutterstock

Regional påverkan -

Sydasien, Latinamerika, Karibien och Afrika söder om Sahara är de regioner som drabbats hårdast av antibiotikaresistensrelaterade dödsfall. På många av dessa platser saknas ordentlig tillgång till sjukvård, vilket gör det svårt att behandla infektioner effektivt.

© Getty Images

Bristande resurser -

I miljöer med bristande resurser saknas ofta grundläggande hälso- och sjukvårdsnödvändigheter som antibiotika, syrgas och intensivvård. Dessa brister förvärrar avsevärt effekterna av antibiotikaresistens och förhindrar effektiv behandling av infektioner.

© Getty Images

Klimatförändringar -

FN publicerade nyligen en rapport som visar att klimatförändringarna är en betydande bidragande orsak till antibiotikaresistens. Stigande temperaturer, översvämningar och föroreningar förvärrar de förhållanden som tillåter antibiotikaresistenta patogener att frodas.

© Shutterstock

Överbefolkning -

Överbefolkning har också en betydande inverkan på antibiotikaresistens eftersom bakterier då kan spridas lättare och skapa osanitära förhållanden i tätbefolkade stadsområden.

© Getty Images

Temperatur -

I takt med att den globala temperaturen stiger växer bakterier snabbare och antibiotikaresistenta gener sprids snabbare. Denna acceleration ökar risken för att nya resistenta stammar utvecklas.

© Shutterstock

Översvämningar -

Svåra översvämningar orsakade av klimatförändringar leder till undermålig sanitet och vattenföroreningar, vilket skapar gynnsamma förhållanden för infektioner att spridas. Mänskligt avfall i vatten bidrar till uppkomsten av bakterier som kan utveckla resistens mot ogynnsamma förhållanden.

© Getty Images

Svampinfektioner -

Människokroppens temperatur ligger på behagliga 37 °C, vilket svampar inte står ut med (och därför inte kan växa inuti människor). I takt med att världen blir allt varmare anpassar sig dock svampar och mikrober till högre temperaturer, vilket gör det lättare för dem att infektera människor.

© Shutterstock

Medicinska ingrepp -

Avancerade medicinska ingrepp som organtransplantationer och kemoterapi är riskabla på grund av superbakterier. Läkemedelsresistenta infektioner gör dessa ingrepp allt farligare, vilket innebär att patienterna löper högre risk för infektionsrelaterade komplikationer som inte kan behandlas effektivt.

© Shutterstock

Bakteriofagterapi -

Forskare har undersökt bakteriofagterapi som en potentiell lösning för att bekämpa superbakterier. Vid detta tillvägagångssätt används bakteriofager (virus som selektivt dödar bakterier, se bilden) för behandling av infektioner som är resistenta mot antibiotika.

© Shutterstock

Möjlig behandling -

Bakteriofagterapi har redan haft viss framgång i flera kliniska prövningar, vilket innebär att den kan bli avgörande vid behandling av antibiotikaresistenta infektioner och därmed kunna rädda miljontals liv.

© Shutterstock

Fallstudie -

I en särskild framgångssaga hamnade en universitetsprofessor i Kalifornien i koma på grund av en infektion han ådragit sig i Irak. Efter att ha tagit några fagblandningar kunde professorn återhämta sig snabbt.

© Shutterstock

Ögondroppsutbrott -

I maj 2022 spreds en sällsynt antibiotikaresistent ögoninfektion som hittades i ett specifikt märke av ögondroppar i 18 amerikanska delstater. Många dog och förlorade synen. Forskare upptäckte en bakterie som kunde döda denna patogen.

© Shutterstock

Natur -

Forskare fortsätter att upptäcka nya bakteriofager i olika miljöer, däribland avlopp, mossar och till och med undersidan av båtar. Dessa bakteriofager läggs till bibliotek i hopp om att de ska kunna användas vid behandling av läkemedelsresistenta bakterier i framtiden.

© Getty Images

Läkemedelsblandningar -

Genom att blanda olika bakteriofager kan forskare erbjuda en robust strategi för behandling av resistenta infektioner. Dessa blandningar kan överväldiga bakteriernas försvarsmekanismer, vilket gör det svårare för dem att överleva.

© Shutterstock

Administreringssätt -

Forskare arbetar vidare för att optimera sätten att administrera dessa bakteriofagblandningar. Frågan kvarstår om huruvida det är bäst att ge dem via injektion, som utvärtes behandling eller genom inandning.

© Shutterstock

Receptfritt -

I länder som Georgien och Ryssland har man använt receptfria bakteriofagprodukter i flera årtionden. I väst utreds liknande alternativ och man siktar på att utveckla kommersiellt tillgängliga läkemedelsblandningar som kan behandla en rad infektioner utan något behov av anpassade, patientspecifika lösningar.

© Getty Images

Begränsningar -

Även om det ser lovande ut innebär bakteriofagterapi en rad utmaningar. Forskare måste bland annat anpassa behandlingarna för varje enskild patients bakterieinfektion, vilket tar tid.

© Shutterstock

Forskningscentra -

Forskningscentra som arbetar med bakteriofagterapi (som det vid University of California San Diego) tänjer på gränserna med kliniska prövningar som riktar sig mot kroniska infektioner, däribland diabetiska fotsår och urinvägsinfektioner.

© Getty Images

Genteknik -

Bakteriofagforskningen går också framåt tack vare genteknik, vilket gör det möjligt för forskare att modifiera bakteriofager för att bättre rikta in sig på specifika bakteriestammar. Denna teknik skulle kunna lösa utmaningen med att hitta den perfekta fagen i naturen och bana väg för massproducerade, anpassade behandlingar.

© Shutterstock

Boskap och jordbruk -

Antibiotika används också inom boskapsuppfödning och livsmedelsproduktion, vilket innebär att antibiotikaresistenta infektioner kan utvecklas även via växter och nötkreatur. En förutsättning för att minska spridningen av superbakterier inom jordbruket är att minimera användningen av antibiotika.

© Getty Images

Miljösanering -

Det är absolut avgörande att minska föroreningarna (särskilt i vattenkällor) för att kunna bekämpa antibiotikaresistens. Föroreningar som mänskligt avfall skapar optimala levnadsförhållanden för resistenta bakterier. Genom att ta itu med dessa miljöproblem kan vi också minska spridningen av resistenta patogener och därmed begränsa utbrott av superbakterier.

© Shutterstock

Vaccinationer -

Vaccination kan bidra till att förebygga infektioner i första hand, vilket skulle minska behovet av antibiotikaanvändning. Vacciner kan minska förekomsten av bakterieinfektioner, minska beroendet av antibiotika samt bromsa utvecklingen av resistens.

© Getty Images

Hopp för framtiden -

Krisen med antibiotikaresistens är högst reell, men framsteg inom medicin och folkhälsoinsatser inger hopp. Om de globala samarbetena ökar i syfte att förbättra hälso- och sjukvården, minska föroreningarna samt hantera antibiotikaanvändningen på ett ansvarsfullt sätt kan vi utrota superbakterier.

Källor: (CNN) (The Guardian) (WSVN) (National Institutes of Health) (World Health Organization) (United Nations)

© Shutterstock