© iStock

En farlig sjukdom - År 2015, avled 6,2 miljoner människor på grund av stroke, enligt WHO. Det var den näst vanligaste dödsorsaken efter kranskärlssjukdomar, bland de tio dödsorsakerna som organisationen identifierade.

© iStock

Vad är stroke? - Enligt WHO, är stroke (eller hjärnblödning eller infarkt) en plötslig död bland hjärnceller beroende på syrebrist. Det beror på att blodflödet till hjärnan har blockerats på grund av en blockering eller en ruptur på en artär i hjärnan.

© iStock

Snabbhet är A och O - Att förstå vad det rör sig om och få hjälp är det mycket viktigt. Det kan innebära skillnaden mellan liv och död, eller skillnaden mellan att bli helt återställd eller få ett långvarigt handikapp.

© iStock

Diagnos - För att kunna känna igen en hjärnblödning, har American Stroke Association (ASA) utarbetat en procedur som kallas F.A.S.T. Titta efter tecken i fejan /ansiktet (F) om det "hänger", på armen (A) efter om den verkar kraftlös och på stämman /rösten (S) om den är svag. Om du känner igen dessa tecken är det tid (T) att ringa efter en ambulans. De flesta av fallen kan identifieras med denna enkla test.

© Shutterstock

Fejan /ansiktet - Det första steget i F.A.S.T. är att observera om en sida av ansiktet hänger mer än den andra. Om du ber personen att le, kan han eller hon le med hela munnen, eller ser rörelsen obalanserad ut?

© iStock

Armar - Är personen svag i armarna? Be personen att höja båda armarna och observera om båda armar höjs lika högt.

© iStock

Stämma /röst - Be personen att säga en mening. Sluddrar han eller hon eller har problem att tala?

© iStock

Tid - Enligt ASA, är det viktigt att agera snabbt, även om dessa symptom går över. Ring efter en ambulans och var tydlig med att du misstänker en stroke. Ambulansen kommer att komma direkt.

© iStock

Ambulans - Det är mycket viktigt att få hjälp så snabbt som det går, även om du känner dig lite osäker på om det verkligen rör sig om en hjärnblödning.

© iStock

Beskriv dina observationer - När du ringer till ambulans (112) ber SOS-operatören dig att beskriva dina observationer. Var tydlig. Stroke betraktas som "prio 1", det vill säga ett akut livshotande symptom.

© iStock

Andra tecken - Den amerikanska organisationen skriver också att andra symptom kan uppträda separat eller i kombination med de andra symptomen i F.A S.T.

© iStock

Förvirring - Verkar personen vara omtöcknad och verkar ha svårt att förstå vad du säger?

© iStock

Stumhet i kroppen - Andra symptom kan vara att en kroppsdel kan kännas bortdomnad, speciellt på en sida av kroppen. 

© iStock

Synen - Har personen plötsligt problem med att se med ena eller båda ögonen?

© iStock

yrsel - Problem med att gå, yrsel och förlorad koordination kan vara andra tecken på stroke.

© iStock

Huvudvärk - Har personen en svår huvudvärk utan någon anledning?

© iStock

Olika typer av stroke - Det finns två varianter av stroke: iskemisk (hjärninfarkt) och hemoragisk (hjärnblödning).

© iStock

Iskemisk stroke (hjärninfarkt) - Detta är den vanligaste typen och drabbar mellan 80-85% av de som får stroke.

© iStock

Iskemiska undertyper - Orsakerna till att det är stopp i syretillförseln i ett av hjärnans blodkärl kan vara trombotisk, det vill säga att det har bildats en blodpropp eller embolisk, att en blodpropp har bildats någonstans i kroppen och sedan fastnar i hjärnan.

© iStock

Iskemisk stroke: Riskfaktorer - Riskfaktorer vad gäller denna typ av stroke kan vara högt blodtryck, övervikt, högt kolesterol, hjärtsjukdomar eller diabetes i familjen, alkoholmissbruk och rökning.

© iStock

Hemoragisk stroke (hjärnblödning) - Denna typ av stroke är mindre vanlig (15%)och inträffar när ett blodkärl brister inuti huvudet.

© iStock

Hemorragisk stroke: Orsaker - Huvudorsaken för denna typ av stroke är högt blodtryck, som försvagat hjärnans artärer och gör att de lättare gått sönder.

© iStock

Hemorragisk stroke: Riskfaktorer - Riskfaktorer inkluderar alkoholmissbruk, rökning, stress och ett stillasittande liv.

© iStock

Grupper som drabbas mest - Stroke är generellt vanligast bland personer över 65 år.

© iStock

Grupper som drabbas mest - Graviditet och p-piller kan öka risken hos kvinnor.

© iStock

Diagnos - Vid undersökningen frågar läkaren om patientens symptom, vilka läkemedel patienten tar och om vilka sjukdomar man har i familjen.

© iStock

Undersökning av läkare - Läkaren brukar kolla blodtrycket, och hjärtat och dessutom ta sig en titt på ögonen.

© iStock

Fler prov - Genom ett blodprov får man olika uppgifter om blodproppen och om det finns socker i blodet.

© iStock

Olika typer av röntgen - Läkaren kan bestämma sig för att det ska göras en magnetresonanstomografi eller en skiktröntgen.

© iStock

Ultraljud - Ett angiogram av hjärnan visar härnan och nackens artärer och kan påvisa förändringar. Med ett ultraljud i halspulsådern kan man titta inuti artärerna efter fettansamlingar och om blodflödet är normalt eller inte. 

© iStock

Ekokardiogram - Med hjälp av denna undersökning kan läkaren få en detaljerad bild på hjärtat. Det går till exempel att se om några blodproppar kan ha tagit sig till hjärnan och ha orsakat problemet.

© iStock

Iskemisk stroke: Behandling - Akut medicinering ökar chansen att överleva och minskar risken för andra komplikationer. Från fall till fall kan läkaren bestämma sig för för att injicera dem rakt in i hjärnan eller att operera.

© iStock

Hemorragisk stroke: Behandling - Denna akutåtgärd består av att med hjälp av läkemedel sänka trycket i skallen, blodtrycket och också förhindra vasospasm och hjärtinfarkt. Kirurgen kan också operera för att reparera blodkärlen.

© iStock

Komplikationer - En stroke kan medföra tillfälliga eller permanenta komplikationer, vilket beror på intensiteten av stroken och hur länge hjärnan var utan syre. En hel del kan återställas genom terapi och rehabprogram.

© iStock

Förlamning eller nedsatt rörelseförmåga - Delar av kroppen kan bli paralyserade efter en stroke. De vanligaste ställena är ansiktet eller armarna.

© iStock

Problem med att tala eller svälja - En stroke kan skada musklerna omkring munnen och halsen.

© Shutterstock

Minnet - En del som har upplevt en stroke förlorar minnet och koncentrationsförmågan. Ibland känner personerna också smärta eller en konstig känsla i delarna av kroppen som påverkats av sjukdomen.

© iStock

Ändrat beteende - Vissa patienter drar sig undan socialt och blir ibland beroende av sin omgivning för småsaker, som att hämta ett glas vatten. Dessvärre leder stroke ibland till depression och demens.

© iStock

Trombos i venerna - Personer som har fått stroke har en ökad risk att få en trombos i framtiden. Det kan till exempel inträffa i benet, när man inte längre kan röra på det som tidigare.

© iStock

Hjälp och rehabilitering. - Personer som överlever en stroke kan behöva långvarigt stöd och hjälp, som psykoterapi, arbetsrehabilitering, talterapi och sjukgymnastik.

© iStock