© Shutterstock

Farlig sjukdom -

Enligt WHO tog stroke 6,2 miljoner människoliv under 2015, vilket gör att tillståndet hamnar på andraplats på organisationens lista över de tio främsta dödsorsakerna runt om i världen, strax efter ischemisk hjärtsjukdom.

© Shutterstock

Vad innebär stroke? -

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) uppstår en stroke när vissa hjärnceller plötsligt dör på grund av syrebrist. Detta händer när blodflödet till hjärnan störs av antingen en blockering eller bristning av en artär i hjärnan.

© iStock

Snabb respons -

Snabbhet är A och O när det gäller upptäckt och hjälp vid stroke. Omedelbar behandling kan nämligen vara skillnad mellan liv och död, eller skillnad mellan fullständigt tillfrisknande och långvarig funktionsnedsättning.

© iStock

Diagnos -

American Stroke Association (ASA) rekommenderar F.A.S.T.-bedömningen för fastställande av strokesymptom. Här kontrollerar du om det finns tecken på hängande ansikte (F), svaghet i armen (A) och svårigheter att tala (S). Om dessa tecken visar sig är det dags (T) att ringa ambulans. De flesta strokefall kan fastställas enbart med detta test.

© Shutterstock

Ansikte -

Påbörja F.A.S.T. genom att se om ena sidan av ansiktet hänger. Be personen att le och se om leendet verkar ojämnt eller skevt.

© iStock

Armar -

Upplever den drabbade svaghet i armarna? Be personen lyfta båda armarna. Verkar den ena armen lägre än den andra eller kan personen inte lyfta en av dem?

© iStock

Tal -

Be personen säga en enkel fras. Är talet sluddrigt?

© iStock

Tid -

ASA rekommenderar att om någon uppvisar något av dessa symptom, även om de går över, är det viktigt att kontakta räddningstjänsten och informera dem om att det kan vara en stroke. Hjälp skickas omgående.

© iStock

Nödsituation -

Ring alltid på akut hjälp, oavsett om du är osäker på symptomen – det kan handla om minuter.

© iStock

Beskriv symptomen -

När du kontaktar larmcentralen beskriver du symptomen för telefonoperatören.

© iStock

Andra tecken -

ASA säger att ytterligare symptom kan uppträda enskilt eller tillsammans med tecknen på F.A.S.T.

© iStock

Desorientering -

Förekommer plötslig förvirring, problem med talet eller kommunikationssvårigheter?

© Shutterstock

Domningar -

Andra möjliga symptom är plötsliga domningar eller svaghet i ansiktet, armen eller benet, särskilt på ena sidan av kroppen.

© iStock

Hur är synen? -

Har personen nya problem med synen? Detta kan drabba ett eller båda ögonen.

© Shutterstock

Yrsel -

Andra tecken på stroke är svårigheter att gå, yrsel och försämrad balans eller koordination.

© iStock

Huvudvärk -

Lider personen av intensiv huvudvärk utan någon uppenbar orsak?

© iStock

Olika typer av stroke -

Stroke kan förekomma i två former: ischemisk stroke och hemorragisk stroke.

© iStock

Ischemisk stroke -

Detta är den vanligaste typen av stroke och drabbar cirka 80 % av patienterna. Denna variant är ett resultat av otillräckligt blodflöde till hjärnan.

© iStock

Undertyp av ischemisk stroke -

Vid denna typ av stroke finns också transitorisk ischemisk attack (TIA), där en tillfällig blockering uppstår i ett av blodkärlen.

© iStock

Ischemisk stroke – riskfaktorer -

Vissa beteenden och kliniska tillstånd kan öka risken för just denna typ av stroke. Dessa innefattar högt blodtryck, fetma, förhöjda kolesterolnivåer, familjehistorik av hjärtsjukdomar eller diabetes, överdriven alkoholkonsumtion och rökning.

© iStock

Hemorragisk stroke -

Denna stroke är inte särskilt vanlig och inträffar när ett blodkärl brister inuti skallen.

© iStock

Hemorragisk stroke – orsaker -

Hypertoni är den främsta orsaken till denna typ av stroke då det försvagar hjärnans artärer, vilket ökar risken för bristning.

© Shutterstock

Hemorragisk stroke – riskfaktor -

Faktorer som ökar risken är bland annat fetma, alkoholmissbruk, rökning, stress och inaktivitet.

© iStock

Särskilt utsatta grupper -

Stroke är vanligare bland vuxna över 65.

© iStock

Särskilt utsatta grupper -

Risken för sjukdomen hos kvinnor kan öka genom graviditet och användning av hormonella preventivmedel.

© iStock

Diagnos -

Under den kliniska undersökningen frågar läkaren om patientens symptom och bedömer deras kontinuitet. Läkaren samlar också in information om patientens medicinering och frågar om vederbörandes familjehistorik av hjärtsjukdomar och stroke.

© iStock

Läkarundersökning -

Läkaren undersöker olika indikatorer som blodtryck och hjärtfrekvens och kan dessutom undersöka patientens ögon.

© iStock

Ytterligare tester -

Blodprov kan tas för att fastställa blodets koagulationstid, bedöma sockernivån och identifiera eventuella obalanser i blodets kemiska sammansättning.

© iStock

Ytterligare tester -

Läkaren kan begära en MRT- och CT-skanning för vidare undersökning.

© iStock

Ytterligare tester -

Hjärnangiogram är ett test som gör det möjligt för läkare att se artärerna i hjärnan och nacken i syfte att identifiera eventuella förändringar. Med hjälp av ultraljud på halspulsådern kan de undersöka eventuell ansamling av fettdepåer i artärerna och avgöra om blodflödet är normalt.

© iStock

Ekokardiografi -

Under denna undersökning granskar läkaren detaljerade bilder av hjärtat i syfte att identifiera eventuella blodproppar som kan migrera till hjärnan, vilket resulterar i en stroke.

© iStock

Behandling av ischemisk stroke -

Akutmedicinering kan öka chansen till överlevnad och minimera ytterligare komplikationer. Beroende på situation kan läkaren administrera dessa mediciner genom direkt hjärninjektion eller kirurgiskt ingrepp.

© iStock

Behandling av hemorragisk stroke -

I en nödsituation använder läkare mediciner för att sänka det intrakraniella trycket och blodtrycket samt förhindra vasospasm och kramper. Kirurgi kan vara nödvändigt för att reparera skadade blodkärl.

© iStock

Komplikationer värda att följa -

En stroke kan orsaka tillfälliga eller permanenta svårigheter, beroende på syrebristens allvarlighetsgrad och varaktighet. Lyckligtvis kan vissa konsekvenser mildras med hjälp av återhämtnings- och rehabiliteringsprogram.

© iStock

Förlamning eller nedsatt rörelseförmåga -

En stroke kan orsaka förlamning i vissa delar av kroppen och påverkar vanligtvis ansikts- och armmusklerna mest.

© iStock

Svårigheter att prata eller svälja -

En stroke kan också skada musklerna som omger munnen och halsen.

© Shutterstock

Minne -

Många kan drabbas av minnesförlust eller svårigheter med kognitiva funktioner efter en stroke. Vissa patienter rapporterar obehag, domningar eller ovanliga förnimmelser i de påverkade delarna av kroppen.

© iStock

Beteendeförändringar -

Vissa upplever social isolering eftersom de är beroende av andra för grundläggande aktiviteter, som att dricka vatten. Stroke är en framträdande faktor vid demens och depression.

© iStock

Djup ventrombos (DVT) -

Personer som har haft en stroke löper ökad risk att drabbas av trombos, det vill säga bildandet av blodproppar i benet. Detta tillstånd drabbar främst dem som har drabbats av nedsatt rörlighet.

© Shutterstock

Återhämtning och rehabilitering -

Strokeöverlevare behöver löpande hjälp och behandling, såsom sjukgymnastik, arbetsterapi, talterapi och psykoterapi.

© iStock