© Shutterstock

Vilka är mest mottagliga? -

Personer som bör vara extra vaksamma och försiktiga med kikhosta är bland annat föräldrar som har spädbarn under ett år, samt ofullständigt vaccinerade eller ovaccinerade personer i alla åldrar.

© Shutterstock

Hur smittar kikhosta? -

Bakterierna sprids genom hosta och nysningar av en smittad person och smittar sedan via andningsdroppar som andas in av andra.

© Shutterstock

Olika stadier -

Kikhosta delas in i tre stadier (katarral-, paroxysmalt och återhämtningsstadium) och ger ofta preliminära symptom som håller i sig mellan en och två veckor, följt av upp till tre månader av svår hosta.

© Shutterstock

1: Katarralstadium (1–2 veckor) -

Detta är det mest smittsamma stadiet, även om det karakteristiska "kik"-ljudet kanske inte förekommer ännu. Symptomen i detta skede påminner ofta om en vanlig förkylning, med bland annat rinnande näsa, lindrig feber och mild hosta.

© Shutterstock

2: Paroxysmalt stadium (1–3 veckor efter katarralstadium) -

Nu börjar karakteristiska symptom på kikhosta dyka upp. Var beredd på snabba, kraftiga hostanfall som slutar med ett gällt tjut. Hostan kan förvärras av aktivitet eller vara extra besvärande under natten.

© Shutterstock

3: Återhämtningsstadium (2–3 veckor) -

Nu lättar det till viss del, men även om själva hostan gradvis avtar kan den dröja sig kvar i veckor eller till och med månader.

© Shutterstock

Komplikationer av kikhosta - Komplikationerna kan variera sett till typ och allvarlighetsgrad – från möjlig lunginflammation (lunginfektion) och uttorkning från hosta till apné (korta andningsuppehåll) hos spädbarn och till och med kramper. Hostan är inte alltid slutet på eländet.

© Shutterstock

Kikhosta hos spädbarn är extra farligt -

Lystring, föräldrar! Spädbarn som insjuknar får inte alltid den typiska kikhostan. Var uppmärksam på atypiska symptom som flämtning, dålig aptit och blåaktig hudfärg (kallat cyanos).

© Shutterstock

Diagnostisering av kikhosta -

Tidiga, ospecifika symptom kan göra det mycket svårt att korrekt diagnostisera denna farliga sjukdom. Läkare kan dock upptäcka bakterierna med hjälp av näsprov.

© Shutterstock

Behandling av kikhosta -

Antibiotika kan ordineras för att eliminera bakterierna och minska risken för att sprida dem till andra, men de förkortar inte själva hoststadiet. Hantering av symptom och förebyggande av komplikationer blir alltså huvudfokus.

© Shutterstock

Vikten av vaccination -

DTaP-vaccinet skyddar mot difteri, stelkramp och kikhosta. Gravida kvinnor kan hjälpa till att skydda sina barn genom att vaccinera sig.

© Shutterstock

Vaccinationsschema för gravida kvinnor -

För att skydda sina nyfödda barn rekommenderas att gravida kvinnor får en engångsdos av Tdap under graviditeten, helst mellan 16 och 32 veckor.

© Shutterstock

Vaccinationsschema för barn -

En serie med fem DTaP-vacciner rekommenderas för spädbarn och barn i vissa åldrar för att säkerställa skydd mot kikhosta och andra sjukdomar.

© Shutterstock

Kokongstrategi -

Det är viktigt att alla i närheten av ett spädbarn eller något äldre barn vaccinerar sig. Föräldrar, syskon, vårdgivare och eventuellt andra bör göra sin del för att skapa en skyddande kokong för de yngre.

© Shutterstock

Dags att söka vård -

Rådgör med läkare om du har ihållande hosta, särskilt typisk kikhosta eller med kräkningar. För spädbarn är dessutom andningssvårigheter, kippande efter luft eller feber varningstecken.

© Shutterstock

Förhindra spridning av kikhosta -

Först och främst: stanna hemma om du är sjuk för att undvika att smitta andra. Det är också viktigt att tvätta händerna ofta och alltid hosta/nysa i armvecket.

© Shutterstock

Folkhälsoåtgärder för smittskydd - Det finns vissa folkhälsoåtgärder, såsom identifiering och rapportering av fall, utbrottsutredningar samt kontaktspårning, som underlättar hanteringen av spridningen av kikhosta.

© Shutterstock

Hantering av kikhosta -

Vätska, vila och receptfria läkemedel kan bidra till att hålla symptomen i schack (men rådgör med läkare först). Hela antibiotikakuren bör tas enligt ordination.

© Shutterstock

Myt 1: Kikhosta drabbar bara barn -

Kikhosta är allvarligast bland spädbarn, men alla kan drabbas. Vuxna med kikhosta kan dock få lindrigare symptom än barn.

© Shutterstock

Myt 2: Om du haft kikhosta som barn är du immun resten av livet -

Immuniteten från barnvaccination försvagas med tiden. Därför rekommenderas boostersprutan Tdap för vuxna, ungdomar och gravida kvinnor för att upprätthålla skyddet mot kikhosta.

© Shutterstock

Myt 3: Endast personer som gör det typiska "kik"-ljudet har kikhosta -

Det karakteristiska kikhosteljudet är vanligare bland barn, men spädbarn och vissa vuxna kanske inte får det. Låt dock inte frånvaron av detta ljud vilseleda dig – det kan fortfarande röra sig om kikhosta!

© Shutterstock

Myt 4: Antibiotika kan bota kikhosta snabbt -

Antibiotika kan inte förkorta hoststadiet, men de kan ge viss lindring och förhindra ytterligare spridning av bakterierna. Tillfrisknandet kan ta flera veckor, även med antibiotika.

© Shutterstock

Myt 5: Det är ingen idé att vaccinera sig om man redan har drabbats av kikhosta -

Vaccination kan dock bidra till att förebygga komplikationer och skydda folk i omgivningen. Även om du redan är sjuk kan vaccination mot kikhosta hjälpa till att förkorta varaktigheten av den smittsamma perioden.

© Shutterstock

Myt 6: Receptfri hostmedicin kan bota kikhosta -

Receptfria läkemedel för att dämpa hosta kan inte bota kikhosta, men de kan ge viss lindring. Rådgör alltid med läkare innan du tar någon medicin, särskilt om du ger den till barn.

© Shutterstock

Myt 7: Kikhosta är inte en allvarlig sjukdom -

Kikhosta kan vara mycket allvarligt, särskilt för spädbarn. Några av komplikationerna kan vara lunginflammation, kramper och till och med dödsfall. Tidig diagnos och behandling är avgörande för att förebygga komplikationer.

© Shutterstock

Myt 8: Det går inte att förebygga kikhosta - Det mest effektiva sättet att förebygga kikhosta är vaccination. Att själv vaccinera sig och se till att alla runt ett litet spädbarn är vaccinerade skapar en skyddande barriär och motverkar spridning av sjukdomen.

© Shutterstock

Långtidseffekter av kikhosta -

Kikhosta kan på sikt leda till kramper, hjärninflammation och till och med dödsfall. Det är av yttersta vikt att skydda både sig själv och sina nära och kära.

© Shutterstock

Kikhosta runt om i världen -

Ledande globala hälsoorganisationer som WHO och CDC gör sitt bästa för att bekämpa kikhosta, bland annat genom sjukdomsspårning och säkerställande av vaccinernas effektivitet.

© Shutterstock

Kunskap är makt - Den senaste tidens ökning av kikhosta är naturligtvis oroande, men kunskap är makt! Med god kännedom om sjukdomen och tillgång till pålitliga resurser kan du vidta rätt åtgärder för att skydda både dig själv och dina nära och kära, eller hantera sjukdomen på bästa sätt om någon av er drabbas.

Källor: (National Foundation for Infectious Diseases) (Mayo Clinic) (NHS) (CDC) (Euronews) (Time) (Nemours Children's Health)

© Shutterstock