© Shutterstock

Vad är melasma? -

Melasma är mörka pigmentfläckar (tillståndet kallas ofta "graviditetsmask") och är vanligt, smärtfritt och försvinner vanligtvis av sig självt efter några månader.

© Shutterstock

Melasma kontra hyperpigmentering -

Melanin är ett ämne i kroppen som ger håret, ögonen och huden deras färg. Ohälsosamma hudceller kan producera för mycket melanin, vilket gör att vissa hudområden ser mörkare ut än resten. Detta kallas hyperpigmentering.

© Shutterstock

Melasma kontra hyperpigmentering -

Mörkare fläckar i ansiktet eller på halsen kan vara tecken på melasma. Hyperpigmentering kan bero på bland annat solexponering, medicinska tillstånd, hormonella förändringar, binjuresjukdomar, genetik eller brist på D-vitamin.

© Shutterstock

Orsaker till melasma -

Inte minst gravida riskerar att drabbas av melasma på grund av ökningen av hormonerna östrogen och progesteron. Vem som helst kan drabbas av melasma, men kvinnor löper 90 högre risk än män.

© Shutterstock

Vad utlöser melasma? -

Det behövs mer forskning, men betydande exponering för solljus, solarier, stress, p-piller och sköldkörtelsjukdom kan utlösa melasma.

© Shutterstock

Personer i riskzonen -

Du löper högst risk att få melasma om du är en kvinna mellan 20 och 40, har mörkare hudton eller har en släkting som har haft melasma.

© Shutterstock

Melasmasymptom -

Melasma orsakar ljusbruna, mörkbruna och blåaktiga fläckar av fräkniga fläckar på huden. Fläckarna kan också bli röda eller inflammerade.

© Shutterstock

Centrofacial melasma -

Centrofacial melasma är koncentrerad till pannan, kinderna, näsan och överläppen.

© Shutterstock

Brachial melasma -

Brachial melasma förekommer på axlarna och överarmarna.

© Shutterstock

Lateral melasma -

Lateral melasma förekommer i ett tvärsgående mönster på båda kinderna.

© Shutterstock

Var annars kan det uppstå? -

Melasma kan också dyka upp på käklinjen, näsan och halsen, vilket är vanligt hos personer över 50.

© Shutterstock

Var annars kan det uppstå? -

Melasma är vanligt förekommande i ansiktet, men det kan dyka upp var som helst på kroppen som utsätts för solljus.

© Shutterstock

Epidermal melasma -

Epidermal melasma påverkar det översta hudlagret. Fläckar i ansiktet är mörkbruna till färgen och formen är relativt enhetlig.

© Shutterstock

Dermal melasma -

Dermal melasma påverkar det djupare hudlagret (dermis). Det är vanligtvis blågrått eller gråbrunt och har en suddig kant. Eftersom melasma sitter djupare i huden krävs behandling av hudläkare.

© Shutterstock

Blandad melasma -

Blandad melasma är en kombination av epidermal och dermal melasma och är den vanligaste typen. Det kan vara en blandning av bruna, grå och blågrå fläckar.

© Shutterstock

Melasmadiagnos -

Hudläkare kan bekräfta huruvida du har melasma. De tar en titt på huden, och för att utesluta andra tillstånd kan de låta göra en biopsi där en liten bit av huden avlägsnas och undersöks.

© Shutterstock

Melasmadiagnos -

Hudläkaren kan ställa frågor till dig för att lättare diagnostisera melasma, till exempel om när du först såg en mörkare färg på huden och vilka tvålar du använder. Det kan vara bra att göra anteckningar innan mötet för att vara väl förberedd.

© Shutterstock

Uppsöka hudläkare -

Genom att träffa hudläkare kan du se till att du får rätt diagnos. Mörka fläckar kan vara födelsemärken, ett resultat av ljuskänslighet eller överanvändning av hudblekande krämer.

© Shutterstock

Melasmabehandling -

Beroende på typen av melasma kan den eventuellt behandlas med krämer för att förhindra att nya mörka fläckar bildas. Hydrokortison, azelainsyra och metimazol är vanliga utvärtes behandlingar.

© Shutterstock

Tretinoin -

Tretinoin är retinol för utvärtes bruk och kan användas för att behandla melasma. Det är dock inte säkert att använda om du är gravid och kan dessutom orsaka dermatit.

© Shutterstock

Vad är dermatit? -

Dermatit är en hudåkomma som kan orsaka irritation eller svullnad. Det är en biverkning av vissa melasmamediciner.

© Shutterstock

Melasmamedicin -

Vissa melasmamediciner kan orsaka biverkningar som håravfall, huvudvärk, buksmärtor, uppblåsthet och illamående. Om du märker några ovanliga symptom efter att ha tagit medicin bör du omedelbart kontakta sjukvårdspersonal.

© Shutterstock

Ingrepp: ljusterapi -

Ljusterapi kan vara ett effektivt sätt att minska eller få bort missfärgningar av huden.

© Shutterstock

Kemisk peeling -

Kemisk peeling är en behandling under vilken en kemisk lösning appliceras på huden för att ta bort de översta lagren. Detta gör att ny, jämn hud kan framträda.

© Shutterstock

Microneedling -

Microneedling innebär att man "prickar" huden med tunna, steriliserade nålar. För att reparera de små skadorna ökar kroppen regenereringen av hudceller, vilket bidrar till att minska melasma.

© Shutterstock

PRP-behandling (Platelet Rich Plasma) -

Vid PRP-behandling tar man en liten mängd av ditt eget blod, bearbetar det i en maskin och injicerar det i kroppen/ansiktet. Detta bidrar till att jämna ut hudtonen.

© Shutterstock

Leva med melasma -

Det kan vara tufft psykiskt att ha en märkbar hudåkomma. Om du upplever att det är svårt att leva med melasma kan du kontakta läkare eller en terapeut för att få hjälp att hantera tillståndet på lämpligt sätt.

© Shutterstock

Melasmakost? -

Det behövs mer forskning om hur olika livsmedel påverkar melasma. För närvarande vet läkare inte huruvida maten vi äter kan påverka det.

© Shutterstock

D-vitamin -

Även om det behövs mer forskning för att se om det finns en koppling mellan kost och melasma har livsmedel som innehåller mycket D-vitamin visat sig hålla huden frisk. Satsa på kött, ägg, mjölk, svamp och lax.

© Shutterstock

D-vitamin -

Om dina D-vitaminnivåer fortfarande är låga efter att du har införlivat D-vitaminrika livsmedel i kosten kan det vara bra att rådgöra med läkare om receptbelagda eller receptfria kosttillskott.

Källor: (WebMD)

© Shutterstock