© Shutterstock

© Shutterstock

Vem riskerar att drabbas? -

Ödem är vanligare bland äldre (personer över 65) samt gravida kvinnor.

© Shutterstock

Hur vanligt är det? -

Eftersom det finns ett flertal tänkbara orsaker är ödem ett ganska vanligt tillstånd. Lindriga fall går ofta över av sig själva, så det är många som inte söker vård. Detta innebär att det är mycket svårt att veta exakt hur många som lider av ödem.

© Shutterstock

Hur yttrar det sig? -

Ödem är i allt väsentligt svullnad, så den drabbade kroppsdelen växer sig större. Det är dock inte alltid synligt, som när det sker i lungorna eller hjärnan, till exempel.

© Shutterstock

Hur länge håller det i sig? -

Det är olika från fall till fall, men det håller ofta i sig bara några dagar och de första två till tre dagarna är värst.

© Shutterstock

Symptom -

Svullnaden orsakas av en ansamling av vätska i kroppens vävnader. Förutom storleksförändringen kan huden också se utsträckt och glänsande ut.

© Shutterstock

Symptom -

Det drabbade området kan kännas tungt, spänt eller stramt och kan till och med vara ömt och känsligt.

© Shutterstock

Symptom -

När ödem påverkar benen, vristerna eller fötterna kan det också bli svårt att gå.

© Shutterstock

Orsaker: gravitationen -

Det finns ett antal tänkbara orsaker till ödem. Ibland är det gravitationen som bär skulden. Att bara sitta eller stå för länge kan göra att vätska åker ned och ansamlas i områden som ben och fötter.

© Shutterstock

Orsaker: venös insufficiens -

Ödem kan också orsakas av venös insufficiens. Det är när klaffarna i venerna är svaga och har svårt att trycka tillbaka blodet upp till hjärtat. Detta resulterar ofta i vätskeansamling i benen, såväl som åderbråck.

© Shutterstock

Orsaker: underliggande medicinska tillstånd -

Det finns ett antal tillstånd som kan orsaka vätskeansamling. Ödem kan vara ett symptom på underliggande medicinska tillstånd som hjärtsvikt, njur-, lever- och lungsjukdomar samt sköldkörtelproblem.

© Shutterstock

Orsaker: medicinering -

Vissa mediciner kan ha ödem som biverkning. Detta gäller särskilt vissa blodtrycksmediciner, liksom vissa smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel. Tiazolidindioner som används vid behandling av diabetes kan också vara boven i dramat.

© Shutterstock

Orsaker: kost -

Undermålig kost kan påverka kroppens funktionsförmåga. En kost rik på salt (natrium) såväl som extrem och utdragen proteinbrist har förknippats med ödem.

© Shutterstock

Orsaker: graviditet -

Livmodern trycker mot blodkärlen i underkroppen, vilket kan orsaka ödem.

© Shutterstock

Orsaker: nedsatt immunförsvar -

Ödem kan vara ett tecken på nedsatt immunförsvar. Detta kan inträffa vid infektion, allergisk reaktion eller allvarligare tillstånd som bland annat cancer.

© Shutterstock

Diagnos -

Läkaren undersöker först svullnaden och var i kroppen den uppstått. Hudens utseende kommer också att beaktas.

© Shutterstock

Diagnos: klassificering av ödem -

Klassificering av ödem görs för att utvärdera hur mycket vätska som ansamlats och följaktligen ödemets allvarlighetsgrad. Detta görs med hjälp av ett så kallat pittingtest.

© Shutterstock

Diagnos: klassificering av ödem -

Pittingtest görs genom att man trycker med fingret på det svullna området i fem till 15 sekunder. När man sedan släpper dyker en grop upp i huden. Detta tyder på förekomst av vätska i vävnaderna. Hur snabbt huden återgår till det normala (dvs. gropen slätar ut sig) avgör ödemets allvarlighetsgrad.

© Shutterstock

Diagnos: ödemklassificeringar -

Om huden omedelbart återgår till det normala med en grop på 2 millimeter anses ödemet vara grad 1. Grad 2 är när en grop på 3–4 mm går tillbaka på mindre än 15 sekunder. Grad 3 är när återgången tar mer än 15 sekunder men mindre än 60 sekunder (en grop på 5–6 mm).

© Shutterstock

Diagnos: ödemklassificeringar -

Ödem av grad 4 är värst. Det är när återgången av en 8 mm grop tar mellan två till tre minuter.

© Shutterstock

Behandling -

Behandlingen beror på den bakomliggande orsaken. Lindriga fall går ofta över av sig själva. Detta är vanligtvis fallet med gravida kvinnor.

© Shutterstock

Behandling -

Diuretika (vätskedrivande medel) kan ordineras för att hjälpa till att driva ut vätskan.

© Shutterstock

Behandling -

Livsstilsförändringar kan också vara nödvändiga för att behandla ödem om de orsakas av tillstånd som lungsjukdom eller hjärtsvikt. Kostrelaterade förändringar som att till exempel minska saltintaget och alkoholkonsumtionen, samt att sluta röka, kan krävas.

© Shutterstock

Behandling -

När det gäller ödem som orsakas av medicinering är det tillrådligt att först rådgöra med läkare och inte sluta ta medicinen helt plötsligt utan medicinsk indikation på detsamma.

© Shutterstock

Så hanterar du och förebygger ödem -

Som nämnts tidigare beror behandlingen på orsaken, men det finns sätt att lindra symptomen och vissa gånger förebygga dem. Vi tar en titt på några av dessa.

© Shutterstock

Hantering av ödem: kompression -

Tryck kan vara bra när man har att göra med ödem. Kompressionsplagg kan bäras runt det drabbade området (t.ex. kompressionsstrumpor).

© Shutterstock

Hantering av ödem: rörelse -

Att bara röra på sig är bland det bästa man kan göra om man lider av ödem. Rörelse hjälper till att skjuta tillbaka vätska mot hjärtat.

© Shutterstock

Hantering av ödem: höjd -

Genom att höja det svullna området blir det lättare att minska svullnaden. Den aktuella kroppsdelen bör höjas över hjärtats nivå. Du kan göra detta när du tillbringar mycket tid i samma position (t.ex. sover).

© Shutterstock

Hantering av ödem: skydd -

Det är viktigt att hålla det svullna området rent och skyddat. Du kan använda lotion eller kräm för att hålla huden återfuktad och förhindra sprickor, vilket annars gör området mer sårbart för infektioner.

© Shutterstock

Dags att söka vård -

Ödem är sällan ett livshotande tillstånd, men vissa symptom kan behöva undersökas. Gör det om du utvecklar symptom som andfåddhet, smärta eller får missfärgad hud eller ett öppet sår i ödemområdet.

Källor: (Cleveland Clinic) (Mayo Clinic) (WebMD) (Medical News Today)

© Shutterstock