© Getty Images

New England: Smittkoppor (1633–1634) - Smittkoppor kom till Nordamerika på 1600-talet med de europeiska bosättarna och hade ihjäl mer än 70 % av urfolket.

© Getty Images

New England: Smittkoppor (1633–1634) - År 1721 fick 5 889 Bostonbor infektionssjukdomen och 844 dog av den.

År 1770 utvecklade Edward Jenner ett vaccin mot kokoppor.

© Getty Images

New England: Smittkoppor (1633–1634) -

Det senaste kända fallet av smittkoppor i USA registrerades 1949. Sjukdomen anses nu vara utrotad i USA.

© Getty Images

Philadelphia: Gula febern (1793) - Philadelphia, som en gång var landets huvudstad och mest trafikerade hamn, utsattes för virus från dem som anlände till staden. Det var just vad som hände en ovanligt fuktig sommar 1793. Karibiska flyktingar som flydde från ett utbrott av gula febern i sina respektive länder anlände till Philadelphias hamn.

© Getty Images

Philadelphia: Gula febern (1793) - Infektionssjukdomen, som gör att huden blir gul och framkallar svåra kräkningar, hade ihjäl 5 000 människor och drev 17 000 andra på flykt från staden.

© Getty Images

Philadelphia: Gula febern (1793) -

År 1951 utvecklade Max Theiler vaccinet. Även om det inte finns något botemedel mot gula febern är vaccinet bra och rekommenderas för alla över nio månader, särskilt om du bor i eller reser till högriskområden.

© Getty Images

New York City: Kolera (1832–1866) - Under den här tidsperioden drabbades USA – särskilt New York City – av tre allvarliga vågor av kolera, som är en infektion i tunntarmen.

Det uppskattas att mellan två och sex amerikaner dog dagligen av kolera när det begav sig.

© Getty Images

New York City: Kolera (1832–1866) - Pandemin började i Indien och spred sig snabbt över hela världen via handelsvägar.

Det är oklart hur den förödande pandemin slutade, men det senaste kända fallet i USA var 1911.

© Getty Images

New York City: Kolera (1832–1866) -

Kolera dödar fortfarande nästan 130 000 människor världen över varje år, särskilt i Afrika, Haiti, Sydostasien och centrala Mexiko. Det bästa sättet att motverka smitta är att tvätta händerna regelbundet med tvål och vatten och undvika att dricka förorenat vatten.

© Getty Images

New England: Scharlakansfeber (1858) - Denna bakterieinfektion kan uppstå efter halsfluss, vilket gör att den sprids oftare bland barn. Faktum är att 95 % av dem som smittades av viruset i New England var barn.

© Getty Images

New England: Scharlakansfeber (1858) - Ingen vet riktigt hur epidemin slutade, men förbättringar inom folkhälsa och sanitet var sannolikt bidragande.

© iStock

New York: Tyfoidfeber (1906–1907) -

Delstaten var skådeplatsen för en av de värsta tyfusepidemierna genom tiderna. New York-epidemin blev känd i USA som "Typhoid Mary" efter att en kvinna vid namn Mary Mallon identifierats som den asymptomatiska bäraren som spred viruset när hon arbetade som kock på ett gods och en sjukhusenhet.

© Getty Images

New York: Tyfoidfeber (1906–1907) - Mary Mallon isolerades två gånger av hälsovårdsmyndigheterna och dog efter nästan tre decennier i isolering.

Tyfoidfeber hade ihjäl mer än 10 000 personer det året.

© Getty Images

New York: Tyfoidfeber (1906–1907) - Almroth Edward Wright utvecklade det första effektiva tyfusvaccinet 1896.

Tyfoidfeber är sällsynt i USA och man ser uppskattningsvis 5 700 fall per år.

© Getty Images

USA: "Spanska sjukan" (1918) - Namnet till trots var "spanska sjukan" det namn som användes för att beskriva det vi i dag känner som influensan. Uppskattningsvis 675 000 amerikaner dog det året.

© Getty Images

USA: "Spanska sjukan" (1918) - Influensan går världen över varje år, men 1918 och 1957 var särskilt svåra år. År 1957 döptes epidemin till "Asiaten" och hade ihjäl nästan 70 000 amerikaner.

© Getty Images

USA: Difteri (1921–1925) -

När det var som värst 1921 smittades mer än 206 000 människor av difteri och 15 520 dog.

© Getty Images

USA: Difteri (1921–1925) - Forskare licensierade ett vaccin mot bakteriesjukdomen i mitten av 1920-talet, vilket sänkte infektionsgraden. I dag är mer än 80 procent av barnen vaccinerade mot sjukdomen.

© Getty Images

USA: Polio (1916–1955) - Utbrottet nådde sin kulmen 1952 då 3 145 av de 57 628 smittade dog.

© Getty Images

USA: Polio (1916–1955) - Jonas Salk utvecklade 1955 ett vaccin mot denna virussjukdom som drabbar nervsystemet och orsakar förlamning. Sju år efter introduktionen av vaccinet hade antalet fall sjunkit till 910 och 1979 var USA poliofritt.

Under 2022 upplever vi dock ett nytt utbrott av sjukdomen på grund av låg vaccinationsgrad. Experter är överens om att en vaccinerad befolkning är det bästa försvaret mot polio, och nya kampanjer startar i USA.

© Getty Images

USA: Andra mässlingsutbrottet (1981–1991) - Den luftburna virussjukdomen skördade mellan 2 000 och 10 000 offer varje år under utbrottet.

© Getty Images

USA: Andra mässlingsutbrottet (1981–1991) - Utbrottet var vanligast bland barn på grund av låg vaccinationsgrad. År 1989 började hälso- och sjukvårdspersonal rekommendera en andra dos av vaccinet, som utvecklades 1962.

© Getty Images

USA: Andra mässlingsutbrottet (1981–1991) - USA har nu i allmänhet färre än 1 000 fall per år.

Under 2014 och 2015 drabbades landet dock av ett nytt mässlingsutbrott.

© Getty Images

Milwaukee: Cryptosporidium (1993) - Ett av delstatens två vattenreningsverk blev förorenat med denna parasitsjukdom, vilket ledde till att 403 000 blev sjuka och 100 dog. Detta gjorde det till det största vattenburna utbrottet i nationens historia.

© iStock

Milwaukee: Cryptosporidium (1993) -

Förbättrad vattenfiltrering hjälpte till att bekämpa denna sjukdom, men nästan 750 000 fall av cryptosporidium inträffar fortfarande i USA varje år.

© Shutterstock

USA: Hiv och aids (1981–2005) - I början av 1980-talet trodde man att sjukdomen var ett sällsynt fall av lunginfektion. Aids är den sjukdom som vissa människor utvecklar efter att ha smittats av hiv. Aids är den sjätte vanligaste dödsorsaken i USA bland personer mellan 25 och 44 år.

© Getty Images

USA: Hiv och aids (1981–2005) - Omkring 1,2 miljoner amerikaner är hiv-positiva. Omkring 636 000 människor har dött av aids i USA sedan 1990-talet och 15 529 människor dog bara under 2010.

Antalet diagnoser har dock minskat med 19 procent sedan 2005.

© Getty Images

USA: Hiv och aids (1981–2005) - Det finns inget känt botemedel mot aids, men ett effektivt akutpiller som kallas PEP (post-exposure prophylaxis) förhindrar att sjukdomen utvecklas om det tas inom 72 timmar efter exponering.

© Getty Images

USA: Svininfluensan (2009) - H1N1, allmänt känd som svininfluensan, hade ihjäl nästan 4 000 amerikaner mellan april och oktober.

Totalt smittades 22 miljoner amerikaner av viruset och 98 000 behövde sjukhusvård.

© Getty Images

Kalifornien: Kikhosta (2010, 2014) - Denna mycket smittsamma sjukdom är en av de vanligaste sjukdomarna i USA. Spädbarn som är för små för att vaccineras löper högst risk för livshotande fall.

© Getty Images

Kalifornien: Kikhosta (2010, 2014) -

År 2010 dog tio barn av kikhosta. För att understödja det förebyggande arbetet rekommenderar läkare att gravida kvinnor vaccinerar sig under tredje trimestern.

© Getty Images