Vad är näringstiming och har det någon betydelse?

SE ÄVEN

Tecken och symptom på långtidscovid

Mensvärk: orsaker, symptom och behandling

Så blir du av med smärtsamt tryck i örat

Din sovställning kostar dig levnadsår

Världens 30 läskigaste parasitsjukdomar

Överraskande livsmedel som innehåller nikotin

SE IGEN

0 / 28 Fotos

Näringstiming -

Näringstiming handlar om att äta vissa livsmedel vid vissa tidpunkter för att uppnå ett visst resultat, till exempel bygga muskler eller gå ned i vikt.

1 / 28 Fotos

Omfattande forskningsområde -

Näringstiming som koncept har hängt med i flera årtionden i samband med professionell idrott och flera aspekter av det hela har varit föremål för omfattande forskning.

2 / 28 Fotos

Näringstiming för idrottare -

Faktum är att John Ivy, ledande forskare inom kolhydrattiming, publicerade boken "Nutrient Timing: The Future of Sports Nutrition" 2004.

3 / 28 Fotos

Näringstiming för "vanliga" människor -

Sedan dess har många i branschen lobbat för näringstiming som det mest effektiva sättet att bränna fett, lägga på sig muskler och öka prestationsförmågan.

4 / 28 Fotos

Forskningsbegränsningar - En närmare titt ger dock vid handen att forskningsresultaten kring näringstiming och dess effektivitet är långt ifrån entydiga.

5 / 28 Fotos

Endast korttidsmarkörer -

Den första betydande begränsningen vad gäller nuvarande forskning är att man bara granskat kortsiktiga blodmarkörer och skippat resultaten på sikt (eller bristen därav).

6 / 28 Fotos

Deltagare - Nuvarande forskning är också begränsad i den meningen att de flesta studier endast omfattar ultrauthållighetsidrottare, vars fysik inte kan likställas med gemene mans.

7 / 28 Fotos

Innebörd -

8 / 28 Fotos

En närmare titt -

För att gräva lite djupare kan nämnas att begreppet näringstiming ofta åsyftar det som kallas det "anabola fönstret".

9 / 28 Fotos

Anabolt fönster -

Detta koncept bygger på tanken att kroppen har ett fönster på mellan 15 och 60 minuter efter träning där den är som allra mest mottaglig för att absorbera näringsämnen.

10 / 28 Fotos

Kolhydratpåfyllning -

Denna teori bygger på två huvudprinciper, varav den första är påfyllning av kolhydrater. Enligt denna princip absorberar kroppen kolhydraterna snabbare om de tillförs direkt efter ett träningspass.

11 / 28 Fotos

Inverkan på återhämtning och prestanda -

Genom att ta upp kolhydraterna snabbare lagrar kroppen i sin tur mer glykogen, vilket både påskyndar återhämtningen och ökar prestationsförmågan.

12 / 28 Fotos

Forskningsresultat -

Å ena sidan visar befintlig forskning att glykogen fylls på snabbare inom 30–60 minuter efter träning.

13 / 28 Fotos

Varning -

Å andra sidan menar vissa att denna timing endast är relevant om du tränar flera gånger på en och samma dag.

14 / 28 Fotos

Majoriteten av människor -

Om du, som de allra flesta, bara tränar högst en gång om dagen har din kropp troligen gott om tid att fylla på glykogen om du bara fortsätter att äta som vanligt.

15 / 28 Fotos

Proteinintag -

Den andra principen för det anabola fönstret är proteinintag. Här menar man att vi genom att äta protein direkt efter ett träningspass kompenserar för det protein som använts under passet och därmed stimulerar kroppens proteinproduktion.

16 / 28 Fotos

Timing har föga betydelse -

Även om detta är logiskt tyder forskning på att proteinintaget faktiskt inte behöver ske så tätt inpå avslutat träningspass.

17 / 28 Fotos

Allmänt intag -

Faktum är att det är det totala dagliga intaget av protein som är viktigt. Vi bör fokusera på att få i oss högkvalitativt protein vid varje måltid.

18 / 28 Fotos

Balanserad kosthållning -

Den uppenbara slutsatsen är att om du får i dig alla näringsämnen du behöver från en balanserad kost har det anabola fönstret förmodligen mindre betydelse än vi ibland blir itutade.

19 / 28 Fotos

Elitidrottare -

Elitidrottare och personer som tränar mer än en gång per dag kan vara undantag.

20 / 28 Fotos

Näring innan träning -

Vad du äter innan träning kan däremot ha en betydande inverkan på hur du lyckas med dina mål.

21 / 28 Fotos

Näring innan träning -

Forskning tyder till exempel på att en välbalanserad, lättsmält måltid mellan 60 och 150 minuter (cirka två och en halv timme) före träning kan gynna prestationsförmågan.

22 / 28 Fotos

På tom mage -

Om målet däremot är att bränna fett tyder forskning på att det kan vara mer effektivt att träna med mindre mat i kroppen.

23 / 28 Fotos

Vätskebalans - Det finns också en koppling mellan vätskenivån och hälsa och prestation. De flesta dricker inte tillräckligt med vatten innan träningspasset.

24 / 28 Fotos

Mängden vätska -

Enligt Healthline rekommenderas det att dricka mellan 300 och 450 ml vatten och elektrolyter innan träningspasset.

25 / 28 Fotos

Vitaminer och tillskott -

Slutligen har vitaminer visat sig ha negativ inverkan på den fysiska prestationsförmågan och kan dessutom minska fördelarna med träning.

26 / 28 Fotos

Vitaminer och tillskott -

Även om vitaminer är en viktig del av kosten i stort kanske du bör skippa att ta dem direkt före träning.

Källor: (Healthline) (WebMD)

27 / 28 Fotos

Shutterstock

0 / 28 Fotos

Näringstiming -

Näringstiming handlar om att äta vissa livsmedel vid vissa tidpunkter för att uppnå ett visst resultat, till exempel bygga muskler eller gå ned i vikt.

Shutterstock

1 / 28 Fotos

Omfattande forskningsområde -

Näringstiming som koncept har hängt med i flera årtionden i samband med professionell idrott och flera aspekter av det hela har varit föremål för omfattande forskning.

Shutterstock

2 / 28 Fotos

Näringstiming för idrottare -

Faktum är att John Ivy, ledande forskare inom kolhydrattiming, publicerade boken "Nutrient Timing: The Future of Sports Nutrition" 2004.

Shutterstock

3 / 28 Fotos

Näringstiming för "vanliga" människor -

Sedan dess har många i branschen lobbat för näringstiming som det mest effektiva sättet att bränna fett, lägga på sig muskler och öka prestationsförmågan.

Shutterstock

4 / 28 Fotos

Forskningsbegränsningar - En närmare titt ger dock vid handen att forskningsresultaten kring näringstiming och dess effektivitet är långt ifrån entydiga.

5 / 28 Fotos

Endast korttidsmarkörer -

Den första betydande begränsningen vad gäller nuvarande forskning är att man bara granskat kortsiktiga blodmarkörer och skippat resultaten på sikt (eller bristen därav).

Shutterstock

6 / 28 Fotos

Deltagare - Nuvarande forskning är också begränsad i den meningen att de flesta studier endast omfattar ultrauthållighetsidrottare, vars fysik inte kan likställas med gemene mans.

7 / 28 Fotos

Innebörd -

Shutterstock

8 / 28 Fotos

En närmare titt -

För att gräva lite djupare kan nämnas att begreppet näringstiming ofta åsyftar det som kallas det "anabola fönstret".

Shutterstock

9 / 28 Fotos

Anabolt fönster -

Detta koncept bygger på tanken att kroppen har ett fönster på mellan 15 och 60 minuter efter träning där den är som allra mest mottaglig för att absorbera näringsämnen.

Shutterstock

10 / 28 Fotos

Kolhydratpåfyllning -

Shutterstock

11 / 28 Fotos

Inverkan på återhämtning och prestanda -

Genom att ta upp kolhydraterna snabbare lagrar kroppen i sin tur mer glykogen, vilket både påskyndar återhämtningen och ökar prestationsförmågan.

12 / 28 Fotos

Forskningsresultat -

Å ena sidan visar befintlig forskning att glykogen fylls på snabbare inom 30–60 minuter efter träning.

Shutterstock

13 / 28 Fotos

Varning -

Å andra sidan menar vissa att denna timing endast är relevant om du tränar flera gånger på en och samma dag.

Shutterstock

14 / 28 Fotos

Majoriteten av människor -

Om du, som de allra flesta, bara tränar högst en gång om dagen har din kropp troligen gott om tid att fylla på glykogen om du bara fortsätter att äta som vanligt.

Shutterstock

15 / 28 Fotos

Proteinintag -

Shutterstock

16 / 28 Fotos

Timing har föga betydelse -

Även om detta är logiskt tyder forskning på att proteinintaget faktiskt inte behöver ske så tätt inpå avslutat träningspass.

Shutterstock

17 / 28 Fotos

Allmänt intag -

Faktum är att det är det totala dagliga intaget av protein som är viktigt. Vi bör fokusera på att få i oss högkvalitativt protein vid varje måltid.

Shutterstock

18 / 28 Fotos

Balanserad kosthållning -

Den uppenbara slutsatsen är att om du får i dig alla näringsämnen du behöver från en balanserad kost har det anabola fönstret förmodligen mindre betydelse än vi ibland blir itutade.

Shutterstock

19 / 28 Fotos

Elitidrottare -

Elitidrottare och personer som tränar mer än en gång per dag kan vara undantag.

Shutterstock

20 / 28 Fotos

Näring innan träning -

Vad du äter innan träning kan däremot ha en betydande inverkan på hur du lyckas med dina mål.

Shutterstock

21 / 28 Fotos

Näring innan träning -

Forskning tyder till exempel på att en välbalanserad, lättsmält måltid mellan 60 och 150 minuter (cirka två och en halv timme) före träning kan gynna prestationsförmågan.

Shutterstock

22 / 28 Fotos

På tom mage -

Om målet däremot är att bränna fett tyder forskning på att det kan vara mer effektivt att träna med mindre mat i kroppen.

Shutterstock

23 / 28 Fotos

Vätskebalans - Det finns också en koppling mellan vätskenivån och hälsa och prestation. De flesta dricker inte tillräckligt med vatten innan träningspasset.

24 / 28 Fotos

Mängden vätska -

Enligt Healthline rekommenderas det att dricka mellan 300 och 450 ml vatten och elektrolyter innan träningspasset.

Shutterstock

25 / 28 Fotos

Vitaminer och tillskott -

Slutligen har vitaminer visat sig ha negativ inverkan på den fysiska prestationsförmågan och kan dessutom minska fördelarna med träning.

Shutterstock

26 / 28 Fotos

Vitaminer och tillskott -

Även om vitaminer är en viktig del av kosten i stort kanske du bör skippa att ta dem direkt före träning.

Källor: (Healthline) (WebMD)

Shutterstock

27 / 28 Fotos

Vad är näringstiming och har det någon betydelse?

Ett par sanningens ord om detta tränings- och hälsokoncept

07/05/24 | StarsInsider

HÄLSA Idrottsvetenskap

Även om du inte är elitidrottare kanske du har hört att vi genom att äta vissa saker vid vissa tidpunkter kan optimera resultaten av vår träning. Många menar att du bör trycka i dig protein direkt efter ett träningspass, till exempel. Inom idrottsvetenskap kallas detta koncept näringstiming. Även om det har undersökts mycket i idrottssammanhang är forskningsresultaten dock inte nödvändigtvis tillämpliga på gemene man.

Nyfiken? Kolla in det här galleriet för att ta reda på mer.