© Shutterstock 

Prostatakörteln -

Prostatakörteln är belägen strax under urinblåsan hos män och omger den övre delen av röret som dränerar urin från blåsan (urinröret).

© Shutterstock 

Prostatakörtelns funktion -

Prostatakörtelns primära funktion är att producera vätskan som ger näring och transporterar spermier (sädesvätska).

© Shutterstock 

Prostatacancer -

Prostatacancer är en cancerform som börjar i prostatakörtelcellerna. Det är en av de vanligaste typerna av cancer. De flesta typer av prostatacancer utvecklas vanligtvis långsamt, vilket innebär att det gå flera år utan några märkbara tecken. Andra typer är dock aggressiva och kan spridas mycket snabbt. Så, vilka är symptomen på prostatacancer?

© Shutterstock 

Symptom på prostatacancer -

Symptom på mer framskriden prostatacancer kan innefatta ett frekvent behov av eller svårigheter att kissa. Ett annat tecken är avtagen styrka i urinstrålen.

© Shutterstock 

Blod i urin och/eller sperma -

Blod i urin och/eller sperma är ett allvarligt varningstecken som aldrig bör ignoreras.

© Shutterstock 

Skelettsmärta -

Skelettsmärta eller en dov värk i nedre bäckenområdet, nedre delen av ryggen, höfterna eller övre låren kan tyda på prostatacancer.

© Getty Images 

Ofrivillig viktnedgång -

Oavsiktlig viktminskning är ett vanligt symptom på många typer av cancer, så att tappa vikt utan några direkta skäl är alltid anledning till oro.

© Shutterstock 

Erektionsproblem -

Erektionsproblem är ett annat tänkbart symptom på prostatacancer.

© Shutterstock 

Riskfaktorer -

Ett antal riskfaktorer har kopplats till prostatacancer. Högst upp på listan är ålder. Även om det sällan förekommer bland män yngre än 40 löper de över 55 större risk att utveckla sjukdomen.

© Shutterstock 

Etnicitet -

Av skäl som ännu inte har fastställts har svarta män större risk att få prostatacancer än personer i andra rasgrupper. De är också mer benägna att utveckla aggressiva former av prostatacancer och dö av sjukdomen. Andra etniciteter, såsom latinamerikanska och asiatiska män, drabbas mer sällan av prostatacancer.

© Shutterstock 

Familjehistoria -

Om en släkting, så som en förälder, ett syskon eller barn, har fått diagnosen prostatacancer, kan även din risk öka. Faktum är att en man löper två till tre gånger högre risk att drabbas av prostatacancer om hans far, bror eller son har haft det.

© Shutterstock 

Fetma -

Människor som är överviktiga löper högre risk att utveckla prostatacancer jämfört med personer med hälsosam vikt, enligt cancerförebyggande studier utförda av American Cancer Study. Cancern hos överviktiga personer är sannolikt också mer aggressiv.

© Shutterstock 

Rökning -

Storrökare kan löpa fördubblad risk att drabbas av prostatacancer. Även om du slutar med denna ovana kommer det att ta tio år av avhållsamhet innan din risk att drabbas av sjukdomen minskar till samma nivå som hos en icke-rökare i samma ålder.

© Shutterstock

Förebyggande -

Det finns flera åtgärder du kan vidta för att minska risken att utveckla prostatacancer. Du kan till exempel satsa på en hälsosam kost full av frukt och grönsaker som förbättrar din allmänna hälsa och stärker immunförsvaret.

© Shutterstock 

Fullkornsboost -

Frukt och grönsaker och fullkorn som finns i frön och nötter innehåller många vitaminer och mineraler som främjar optimal hälsa och vitalitet.

© Shutterstock

Satsa på nyttiga livsmedel snarare än tillskott -

Med anledning av detta är det mycket bättre att äta en hälsosam och balanserad kost än att sätta för mycket tilltro till kosttillskott. Det finns inga studier som har visat att kosttillskott spelar någon direkt roll i att minska risken för prostatacancer. Tala med läkare om du är osäker.

© Shutterstock 

Motionera regelbundet -

Det säger sig självt att regelbunden motion är enormt fördelaktigt för den fysiska och psykiska hälsan. Det hjälper till att hålla vikten och förbättrar humöret.

© Shutterstock 

Rör på dig -

Sikta på att träna de flesta dagar i veckan. Cykling är huvudsakligen en aerob aktivitet, vilket innebär att hjärtat, blodkärlen och lungorna får träna lite. Lätt jogging är en bra ingång för alla som är nybörjare. Börja långsamt och arbeta dig gradvis upp till en högre nivå.  

© Shutterstock 

Tester för att diagnostisera och klassificera prostatacancer -

Screening för prostatacancer inkluderar blodprovstagning. Detta fastställer din nivå av prostataspecifikt antigen (PSA) - kallad PSA-testning. PSA är ett ämne som görs av prostatan. Nivåerna av PSA i blodet kan vara högre hos män som har prostatacancer.

© Shutterstock 

Digital rektal undersökning -

En läkarundersökning kan innefatta en digital rektalundersökning (DRE), under vilken ändtarmen undersöks manuellt för att lokalisera eventuella knölar eller hårda områden på prostatan som kan vara cancer.

© Shutterstock 

Prostatabiopsi -

En prostatabiopsi är ett förfarande under vilket man tar prover av misstänkt vävnad från prostatan. Detta är det enda sättet att bekräfta en prostatacancerdiagnos.

© Shutterstock 

Prostatit -

Det är värt att påpeka i detta skede att det finns ett tillstånd som kallas prostatit, en inflammation (svullnad) i prostatakörteln. Det kan vara mycket smärtsamt och plågsamt, men är en infektion snarare än en cancer.

© Shutterstock 

Inflammerad prostatakörtel -

Det finns fyra typer av prostatit: akut bakteriell prostatit, kronisk bakteriell prostatit, kronisk prostatit och asymptomatisk inflammatorisk prostatit.

© Shutterstock 

Förstorad prostatakörtel -

En annan åkomma associerad med prostatakörteln är godartad prostataförstoring (BPE). Som namnet antyder är det inte en cancer utan ett tillstånd som kan påverka hur du kissar. BPE är vanligt hos män över 50 år.

© Shutterstock 

Behandling av prostatacancer -

Om man har fått diagnosen prostatacancer utgörs behandlingsalternativen av bland annat kirurgi och strålbehandling. Extern strålbehandling, intern strålbehandling och radiofarmaceutisk terapi används för att behandla sjukdomen.

© Shutterstock 

Operation -

Att ta bort hela prostatakörteln genom operation, känd som en radikal prostatektomi, är ett vanligt alternativ för män vars cancer inte har spridit sig.

© Shutterstock 

Metastaserad prostatacancer -

När prostatacancer metastaserar, eller sprider sig, är hormonbehandling (även kallad androgendeprivationsterapi eller ADT) en del av standardvården för behandling av framskriden och metastaserad prostatacancer. I detta skede kan även kemoterapi vara ett alternativ.

© Shutterstock 

Komplikationer -

Det finns ett antal komplikationer och biverkningar i samband med prostatacancer och behandling av detsamma. Inkontinens kan vara ett bekymmer, vars behandlingsalternativ inbegriper medicin, kateter och kirurgi. Ovannämnda erektionsproblem är en annan eventuell biverkning.

© Shutterstock 

Leva med prostatacancer -

Man kan leva länge med prostatacancer. Om du inte uppvisar några symptom bör tillståndet inte ha någon inverkan på dina vardagliga aktiviteter. Det betyder dock inte att du inte kommer att oroa dig för framtiden. Detta kan orsaka ångest eller depression och till och med påverka sömnen.

© Shutterstock 

Dyster statistik -

Enligt Cancer.Net dog 2020 uppskattningsvis 375 304 människor världen över av prostatacancer. Antalet nya fall som diagnostiserats hos svarta män är 73 % högre än antalet nya fall som diagnostiserats hos kaukasiska män. Svarta män i USA och Karibien har den högsta incidensen av prostatacancer runt om i världen.

© Shutterstock 

Goda nyheter -

Denna dystra statistik till trots: ju tidigare prostatacancern upptäcks, desto troligare är det att behandlingen lyckas och att patienten förblir sjukdomsfri. Faktum är att prognosen vid prostatacancer är bland de mest hoppingivande av alla cancerformer.

Källor: (Urology Care Foundation) (World Journal of Oncology) (Prostate Cancer UK) (World Cancer Research Fund International) (Medical News Today) (American Cancer Society) (Prostate Cancer Foundation) (Cancer.Net) (NHS)

© Shutterstock