© Shutterstock

"Peri"-menopaus -

Perimenopaus betyder bokstavligen "runt" klimakteriet. Det är under det här skedet som kroppen gör övergången till klimakteriet och därmed sätter punkt för de reproduktiva åren.

© Shutterstock

Tidiga symptom -

Kvinnor upplever förklimakteriet på olika sätt och dess inträde varierar från person till person. För många är det någon gång i fyrtioårsåldern som symptomen först uppträder.

© Shutterstock

Tidiga symptom -

För vissa kan dock symptom som att mensen blir mer oregelbunden eller värmevallningar börja så tidigt som i mitten av trettioårsåldern.

© Shutterstock

Östrogennivåer -

Under förklimakteriet stiger och sjunker nivåerna av östrogen i kroppen ojämnt. Det är dessa hormonella fluktuationer som ger upphov till symptomen.

© Shutterstock

Östrogennivåer -

När hormonnivåerna förändras kan cyklerna bli kortare eller längre och du kanske inte har ägglossning.

© Shutterstock

Oregelbundenhet -

Oförutsägbar ägglossning är ett tecken på förklimakteriet. Om cykeln har en ihållande förändring på mer än sju dagar kan du vara i förklimakteriet. Om det går mer än 60 dagar mellan menstruationerna kan det tyda på att du är i ett sent skede.

© Shutterstock

Värmevallningar -

Värmevallningar – av varierande längd, intensitet och frekvens – är kanske ett av de mest kända symptomen på förklimakteriet.

© Shutterstock

Trötthet -

Det är inte ovanligt att värmevallningar stör sömnen, men i början av förklimakteriet kan du ha sömnsvårigheter även utan dessa.

© Shutterstock

Humörförändringar -

Dominoeffekten av hormonfluktuationer, värmevallningar och sömnbrist kan orsaka humörproblem under förklimakteriet.

© Shutterstock

Humörförändringar -

Sannolikheten för humörsvängningar och irritabilitet är högre under denna tid i livet, liksom risken för depression.

© Shutterstock

Vaginala problem -

När östrogennivåerna sjunker förlorar vaginan smörjning och elasticitet. Som ett resultat kan det bli mer smärtsamt att ha samlag.

© Shutterstock

Problem med blåsan -

Förlust av vävnad och tonus kan också ge problem med urinblåsan under förklimakteriet, t.ex. inkontinens. Du löper också högre risk att drabbas av urinvägsinfektion.

© Shutterstock

Nedsatt fertilitet -

Under förklimakteriet börjar kroppen ha mindre ägglossning. Denna oregelbundenhet innebär att du får svårare att bli gravid.

© Shutterstock

Nedsatt fertilitet -

Så länge du har mens är det fortfarande möjligt att bli gravid. Om det inte är önskvärt bör du fortsätta att använda preventivmedel.

© Shutterstock

Försämrad bentäthet -

Östrogen saktar ned den naturliga nedbrytningen av ben. När östrogennivåerna sjunker börjar du förlora benmassa snabbare än du kan ersätta den, vilket ökar risken för att utveckla osteoporos.

© Shutterstock

Förändrade kolesterolnivåer -

Östrogen hjälper till att hålla kolesterolnivåerna låga. Minskat östrogen kan innebära en ökning av det "onda" LDL-kolesterolet och en minskning av det "goda" HDL-kolesterolet. LDL ökar risken för hjärtsjukdomar.

© Shutterstock

Dags att söka vård -

Symptomen kan vara subtila och gradvisa och förvärras med tiden. Till en början kanske du inte förstår att det som faktiskt pågår är förklimakteriet.

© Shutterstock

Dags att söka vård -

Vissa kvinnor har inte särskilt många symptom alls, men om dina symptom stör ditt välbefinnande, eller om du känner dig orolig, bör du uppsöka läkare.

© Shutterstock

Riskfaktor: rökning -

Det finns evidens som tyder på att vissa faktorer gör det mer sannolikt att du hamnar i förklimakteriet tidigare. Till exempel inträder symptomen ett till två år tidigare hos kvinnor som röker jämfört med de som inte gör det.

© Shutterstock

Familjehistorik -

Om kvinnorna i din släkt har upplevt förklimakteriebesvär i yngre ålder finns det viss risk att du går samma öde till mötes.

© Shutterstock

Cancerbehandling -

Om du har genomgått kemoterapi eller strålbehandling av bäckenet är det större risk att du drabbas tidigare av förklimakteriet.

© Shutterstock

Hysterektomi -

Om du genomgår en hysterektomi för att ta bort livmodern, men dina äggstockar förblir intakta, föranleder detta vanligtvis inte klimakteriet. Äggstockarna fortsätter att producera östrogen även om du inte längre har mens.

© Shutterstock

Hysterektomi -

Förklimakteriet kan dock börja tidigare. Om du har opererats för att ta bort en äggstock finns det viss risk att den återstående äggstocken slutar fungera i förtid.

© Shutterstock

Komplikationer -

Extremt kraftiga blödningar (om du måste byta binda eller tampong mer än varannan timme), blödningar som varar längre än sju dagar och blödningar som uppstår mellan menstruationerna är tecken på problem med reproduktionsorganen. I förekommande fall bör du kontakta läkare.

© Shutterstock

Behandling: användning av glidmedel -

Vattenbaserade glidmedel och fuktkrämer kan göra saker och ting något bekvämare. Du kan bidra till att lindra symptomen genom att hålla dig aktiv med din partner eftersom detta ökar blodflödet till området.

© Shutterstock

Tid för avkoppling -

Ta dig tid under dagen för djupandning, yoga, meditation eller aktiv mindfulness för att minska stressen under denna övergångsperiod.

© Shutterstock

Bra kost -

Du bör fokusera på att få i dig tillräckligt med kalciumrika och hjärtvänliga livsmedel för att tillgodose kroppens näringsbehov under denna tid. Du kan behöva ta D-vitamintillskott för att underlätta kalciumupptaget om du bor någonstans där solen lyser mer sparsamt.

© Shutterstock

Silverax -

Vissa kvinnor upplever att silverax hjälper till att minska värmevallningar. Det saknas dock en del evidensbaserad forskning för att backa upp detta. Rådgör med läkare innan du tar örter eller växtbaserade kosttillskott.

© Shutterstock

Linfrön -

Fytoöstrogener finns naturligt i vissa livsmedel, såsom linfrön, sojabönor, baljväxter och rödklöver. Återigen går studierna isär avseende deras effektivitet, så var försiktig innan du stoppar i dig något nytt.

© Shutterstock

Håll koll på och lista symptomen -

Håll koll på dina cykler, symptom, familjehistorik och eventuella mediciner (inklusive vitamin- och örttillskott). På så sätt har du all relevant information nära till hands om du behöver träffa läkare.

Källor: (Mayo Clinic) (Harvard Health) (Web MD) (Johns Hopkins Medicine)

© Shutterstock