© Shutterstock

Orsaker till dyssomni -

Dyssomni kan orsakas av ett antal faktorer, bland annat psykiska störningar och andra medicinska tillstånd. När du pratar med din vårdgivare är det bra att ge en tydlig bild av dina vanor och din livsstil, inklusive alkoholkonsumtion och eventuella händelser i livet nyligen.

© Shutterstock

Typer av sömnstörningar -

För att förstå vilka typer av tillstånd som klassas som dyssomni kan det vara bra att känna till att sömnstörningar i allmänhet sorteras in i två kategorier: primära sömnstörningar och sekundära sömnstörningar.

© Shutterstock

Primära sömnstörningar -

Primära sömnstörningar orsakas inte av några andra hälsotillstånd. Dyssomni ingår i denna grupp.

© Shutterstock

Sekundära sömnstörningar -

Dessa störningar orsakas av andra hälsotillstånd, såsom depression, stroke, artrit, astma eller sköldkörtelproblem.

© Shutterstock

Typer av dyssomni -

Förenklat finns det tre typer av dyssomni: inneboende sömnstörningar, sömnproblem orsakade av yttre störningar samt sömn- och vakenhetsstörningar.

© Shutterstock

Inneboende sömnstörningar -

Dessa typer av dyssomni orsakas av en inre dysfunktion som gör det svårt att sova.

© Shutterstock

Insomni -

Insomni (sömnlöshet) är en av de mest kända sömnstörningarna och kan göra det svårt att somna eller sova. Orsaken är ofta stress eller känslomässiga problem.

© Shutterstock

Narkolepsi -

Narkolepsi är ett neurologiskt tillstånd som kan störa hjärnans förmåga att kontrollera sömn- och vakenhetscykeln. Du kan känna dig utvilad när du vaknar men sedan känna dig väldigt sömnig under dagen och till och med somna när du pratar, äter eller kör bil.

© Shutterstock

Hypersomni -

Hypersomni är oförmågan att hålla sig vaken och alert under dagen, trots att man har fått tillräckligt med sömn på natten.

© Shutterstock

Obstruktiv sömnapné (OSA) -

OSA är ett tillstånd där andningen tillfälligt pausas under sömnen på grund av blockerade eller förträngda luftvägar i halsen. Det kännetecknas vanligtvis av högljudda snarkningar, även om det inte går att dra likhetstecken mellan snarkningar och sömnapné.

© Shutterstock

Willis-Ekboms sjukdom/Restless Legs Syndrome (RLS) -

RLS, även känd som Willis-Ekboms sjukdom, kännetecknas av obehagliga känslor i benen och en stark lust att röra dem. Det kan göra det svårt att somna eller somna om.

© Shutterstock

Ofrivilliga rörelser och muskelkontraktioner (Periodic Limb Movement Disorder, PLMD) -

PLMD kännetecknas av frekventa, ofrivilliga rörelser i armar och ben under sömnen, vilket gör det svårt att få en vilsam sömn. Armar och ben kan rycka när du sover.

© Shutterstock

Sömnproblem orsakade av yttre störningar -

Dessa sömnproblem orsakas av yttre faktorer som till exempel miljön eller hälsovanor.

© Shutterstock

Dålig sömnhygien -

God sömnhygien innebär att upprätthålla hälsosamma vanor kring sömn, som att gå och lägga sig vid samma tid varje dag och undvika skärmar före sänggåendet.

© Shutterstock

Nattlätande (Nocturnal Eating Syndrome, NES) -

NES kan göra att du vaknar flera gånger på natten och vill äta, vilket gör att du känner att du inte kan somna om om du inte får i dig något. Detta tillstånd kan gå hand i hand med sömnlöshet.

© Shutterstock

Sömn- och vakenhetsstörningar -

Sömn- och vakenhetsstörningar är typer av dyssomni som orsakas av oregelbundna tider, vilket stör dygnsrytmen.

© Shutterstock

Skiftarbetesstörning (Shift Work Sleep Disorder, SWSD) -

SWSD drabbar vanligtvis personer som jobbar oregelbundna tider, t.ex. natt eller skift. Detta påverkar kroppens inre klocka och gör att du har svårt att somna eller sova.

© Shutterstock

Jetlagstörning -

När du reser över mer än två tidszoner kan dygnsrytmen hamna ur balans. Detta åtföljs ofta av huvudvärk och det kan ta några dagar eller veckor innan det är ordning på sömnfronten igen.

© Shutterstock

Fördröjd sömnfas (Delayed Sleep Phase Syndrome, DSWPD) -

DSWPD drabbar vanligtvis tonåringar och innebär att de går och lägger sig senare än vanligt, vilket gör det svårt för dem att komma upp i tid på morgonen.

© Shutterstock

För tidig sömnfas (Advanced Sleep-phase Syndrome (ASPS) -

Personer med ASPS har svårt att hålla sig vakna på kvällen och har svårt att somna om när de har vaknat tidigt på morgonen.

© Shutterstock

Onormalt sömn- och vakenhetsmönster (Non-24-Hour Sleep-Wake Disorder, N24SWD) -

Personer med detta tillstånd sover lika länge varje natt, men deras inre klocka är kortare eller längre än 24 timmar. Eftersom ljusuppfattningen inverkar på regleringen av dygnsrytmen är de flesta personer med N24SWD helt blinda.

© Shutterstock

Symptom -

Symptomen varierar beroende på vilken typ av dyssomni det rör sig om. Vanliga symptom är dock överdriven sömnighet under dagen eller att man inte känner sig utvilad när man vaknar på morgonen.

© Shutterstock

Diagnostisering av dyssomni -

Sömnspecialister kan diagnostisera dyssomni genom att utföra en sömnstudie, så kallad polysomnografi, i syfte att övervaka olika biologiska parametrar när du sover. De granskar också din personliga och familjens medicinska historia.

© Shutterstock

Behandling av dyssomni -

Behandling av sömnstörningar beror på vad som orsakar dyssomnin. Se till att dela en lista över dina symptom med läkaren så att ni kan utarbeta en plan för att ställa rätt diagnos och sätta in adekvat behandling.

© Shutterstock

Kognitiv beteendeterapi -

Vissa kan ha nytta av kognitiv beteendeterapi för att frigöra sig från stressen och ångesten kring att försöka sova.

© Shutterstock

Hälsosam livsstil -

Studier har kontinuerligt visat att en hälsosam kost och regelbunden motion bidrar till sömnkvaliteten. Om du har problem med att få en god natts sömn bör du alltså fundera på vad du äter och hur du kan förnya och förbättra ditt träningsupplägg.

© Shutterstock

Avkoppling - Avslappningsövningar som meditation och yoga kan hjälpa dig att hantera stress och ångest, vilket påverkar sömnen.

© Shutterstock

Läkemedel eller kosttillskott -

Du kan behöva medicinering för att lindra symptomen. Sömntabletter ordineras i allmänhet för kortvarig användning. Kosttillskott, såsom melatonin, rekommenderas också endast för kortvarig användning.

© Shutterstock

Ljusterapi - Ljusterapi, särskilt på morgonen, kan hjälpa till att återställa din inre klocka. Detta är särskilt fördelaktigt om du bor i ett kallare och mörkare klimat.

© Shutterstock

Goda sömnvanor -

Sömnhygien avser både miljön du sover i och ditt sömnbeteende. Det handlar bland annat om att etablera ett strikt sömnschema, ha fasta läggdagsrutiner och skapa hälsosamma vanor.

Källor: (Verywell Mind) (Sleep Foundation) (Johns Hopkins Medicine)

© Shutterstock