© Shutterstock

Viktiga hormoner -

De tre främsta könshormonerna är östrogen, testosteron och progesteron. Dessa hormoner spelar en viktig roll för att öka din libido.

© Shutterstock

Östrogen -

Östrogen är ett steroidhormon som är förknippat med de kvinnliga reproduktionsorganen. Det ansvarar för att utveckla kvinnliga sexuella egenskaper.

© Shutterstock

Östrogen -

Visste du att östrogen hjälper till att skydda mot influensavirus? Enligt en studie utförd av forskare vid Johns Hopkins Bloomberg School of Public Health hjälper fluktuerande nivåer av östrogen hos premenopausala kvinnor till att skydda dem från influensa runt den andra veckan i deras menstruationscykler.

© Shutterstock

Östrogen -

Östrogen, som finns hos både män och kvinnor (även om kvinnor har högre nivåer), kan bidra till att motverka osteoporos. Detta beror på att östrogen stimulerar återbildning av ben, så kallad osteoblastisk aktivitet. Även testosteron spelar en roll i skapandet av ben.

© Shutterstock

Östrogen -

Östrogen är faktiskt en kemikalie med antidepressiv verkan. Om nivåerna av detta hormon är för låga kan resultatet bli depression eller ångest.

© Shutterstock

Testosteron -

Testosteron är det primära könshormonet hos män, även om kvinnor också har en viss mängd. Testosteronnivåerna är viktiga för mäns normala sexuella utveckling och funktion.

© Shutterstock

Testosteron -

Förutom att reglera sexlusten (libido) reglerar testosteron också benmassa, fettfördelning, muskelmassa och styrka samt produktionen av röda blodkroppar och spermier.

© Shutterstock

Testosteron -

Kvinnor har bara en tiondel av det testosteron som män har, men även denna mängd kan bygga muskler och hjälpa till att bibehålla hudens tjocklek.

© Shutterstock

Testosteron -

Testosteron är känt för att öka nivåerna av dopamin, en signalsubstans som frigörs av hjärnans neuroner när du gör något roligt eller givande. Enkelt uttryckt får det dig att känna njutning och förbättrar ditt fokus.

© Shutterstock

Progesteron -

Progesteron spelar en viktig roll i menstruationscykeln och upprätthållandet av de tidiga stadierna av graviditeten. Det kan också förbättra sömnen.

© Shutterstock

Progesteron -

Progesteron, som både män och kvinnor har, har ett slags sömnframkallande eller hypnotisk effekt och bidrar till att reglera normala sömnmönster.

© Shutterstock

Progesteron -

Progesteronnivåerna börjar naturligt sjunka i trettioårsåldern och dalar i slutet av fyrtioårsåldern.

© Shutterstock

Progesteron -

Låga nivåer av hormonet progesteron kan orsaka sömnsvårigheter, inklusive sömnlöshet, sömnapné och nattliga svettningar.

© Shutterstock

Progesteron och graviditet -

Hormoner kan förändra kroppen under graviditeten på överraskande sätt. Till exempel ökar progesteronnivåerna under den första trimestern, vilket ofta orsakar humörsvängningar.

© Shutterstock

Progesteron och graviditet -

Progesteronnivåerna fortsätter att stiga under graviditeten. Detta saktar i sin tur ned matsmältningen och bromsar ofta motiliteten (rörelser i matsmältningssystemet) i tarmarna, vilket ökar risken för förstoppning och gaser.

© Shutterstock

Progesteron och graviditet -

Förstoppning gör det svårt att tömma tarmen, och ju mer du krystar, desto större är risken för hemorrojder.

© Shutterstock

Östrogen och graviditet -

Graviditet ökar östrogennivåerna. Detta kan resultera i flera utseendemässiga förändringar, bland annat akne, mörka fläckar och bristningar.

© Shutterstock

Prolaktin och graviditet -

Ungefär halvvägs genom graviditeten börjar kroppen producera hormonet prolaktin, vilket gör att du kan producera mjölk.

© Shutterstock

Oxytocin och graviditet -

Mot slutet av graviditeten börjar kroppen skapa hormonet oxytocin för att göra sig redo för förlossningen. Oxytocin stimulerar kontraktion av livmodern.

© Shutterstock

Oxytocin -

Oxytocin är för övrigt förknippat med tillit, sexuell upphetsning och relationsbyggande. Det är därför oxytocin ibland kallas för "kärlekshormonet" eller "kramkemikalien".

© Shutterstock

Serotonin -

Förlossningsdepression är vanligt bland nyblivna mammor och beror ofta på låga serotoninnivåer. Serotonin är en kemikalie som också fungerar som ett hormon och förmedlar meddelanden mellan hjärnans nervceller och hela kroppen. Serotonin anses vara en naturlig humörstabilisator.

© Shutterstock

Leptin -

Leptin är ett hormon som frisätts av kroppsfett och gör det lättare bibehålla normal vikt på sikt. Det är med andra ord ett aptitdämpande medel.

© Shutterstock

Leptin -

När du sover ökar leptinnivåerna, vilket signalerar till kroppen att du inte behöver äta. En sömnlös natt där du bara ligger och vrider och vänder dig i sängen hämmar leptinproduktionen, vilket är anledningen till att personer som lider av sömnlöshet eller andra sömnstörningar känner sig extra hungriga på morgonen och löper högre risk att gå upp i vikt.

© Shutterstock

Endorfiner -

Endorfiner är de lyckohormoner som frisätts vid njutbara aktiviteter som träning, massage, ätande och sex.

© Shutterstock

Endorfiner -

I egenskap av neurotransmittorer frisätts endorfiner också som svar på smärta eller stress.

© Shutterstock

Kortisol -

Ett annat hormon som förknippas med stress är kortisol. Faktum är att kortisol är ett steroidhormon och det produceras av binjurarna. Det påverkar flera aspekter av kroppen och hjälper främst till att reglera dess reaktion på stress.

© Shutterstock

Melatonin -

Hormonet melatonin spelar en viktig roll i sömn- och vakenhetscykeln. Det produceras i hjärnan som svar på mörker och både främjar sömn och reglerar dygnsrytmen (kroppens inre klocka). Ljusexponering sent på kvällen eller natten kan hämma melatoninproduktionen.

© Shutterstock

Insulin -

Insulin är ett hormon som skapas av bukspottkörteln. Det kontrollerar löpande mängden socker (glukos) i blodet. Om bukspottkörteln inte producerar tillräckligt med insulin eller om kroppen inte använder insulin på rätt sätt skjuter blodsockernivåerna i höjden. Detta tillstånd kallas hyperglykemi och resulterar i diabetes.

Källor: (NIH) (Weill Cornell Medicine) (Prevention) (Orlando Health) (Johns Hopkins Bloomberg School of Public Health) (Cleveland Clinic) (Harvard Health)

© Shutterstock